Carl Magnus Agrell

Carl Magnus Agrell, f. 18 nov. 1764 på säteriet Skogsnäs i Linneryds socken, d 10 okt. 1840 i Skatelöv. Föräldrar: dåvarande regementspastorn, sedermera kyrkoherden i Linneryd och Sandsjö Samuel Agrell och Hedvig Charlotta Schmiedeberg. Intogs vt. 1776 i Växjö skola; genomgick Växjö gymnasium; student i Uppsala 16 sept. 1783; disp. 27 maj 1786 (Itinerarium R. Caroli Gustavi, p. I, pres. E. M. Fant); fil. kand. 26 mars 1788; disp. 14 juni 1788 (Observ. philol. in selecta loca prophetae Jesaiae, pres. J. N. Hageman); fil. magister 16 juni 1788; prästvigd 11 juni 1802. Docent i hebreiska, kaldeiska och syriska språken vid Uppsala universitet 12 jan. 1789; uppehöll professuren i österländska språk vt. 1790 och ht. 1791; lektor i grekiska vid Växjö gymnasium 1794 (genom K. M:ts utslag å besvär 7 mars s. å.); teol. lektor i Växjö och kyrkoherde i Öjaby 19 jan. 1803; kyrkoherde i Skatelövs, Västra Torsås och Härlunda församlingars pastorat i Växjö stift 14 febr. 1805; kontraktsprost i Allbo kontrakt 1814; riksdagsman 1812 och 1815. Teol. doktor 7 okt. 1809; ledamot av sällskapet pro fide et christianismo 1817; LNO 1824; LVS 1831.

Gift 7 aug. 1797 med Eleonora Kristina Molin, f. 31 aug. 1775, d 6 febr. 1818, dotter av, kyrkoherden i Algutsboda prosten Karl Anders Molin och Kristina Margareta Fredrika Madeweis från Greifswald.

A. var en mycket framstående kännare av de semitiska språken, framför allt syriskan, och han förvärvade därför snart ett stort och berättigat anseende både inom och utom landet. Tingstadius önskade honom till sin efterträdare som professor i österländska språk vid Uppsala universitet, och då den motsvarande lärostolen i Lund år 1820 blev ledig, efter Norberg, erbjöds platsen åt A., som dock avböjde anbudet. Av de tyska orientalisterna, med vilka han stod i livlig förbindelse, omtalas hans arbeten med det största erkännande. Bland A: s handskrivna samlingar, vilka skänkts dels till Uppsala universitetsbibliotek, dels till gymnasiebiblioteket i Växjö, märkes i främsta rummet hans värdefulla supplement till den av Michaëlis år 1788 utgivna andra upplagan av engelsmannen E. Castells »Lexicon Syriacum». En del av dessa lexikografiska samlingar har utgivits av H. G. Lindgren; det mesta kopierades sedermera av professor Wackerbarth från Cambridge, vilken under många år var bosatt i Uppsala, och publicerades i det stora, under redaktion av R. Payne Smith utgivna arbetet »Thesaurus Syriacus» (Oxford 1868–1901). Även genom sin prästerliga verksamhet vann A. allmän sympati; år 1824 uppfördes han på tredje förslagsrummet till biskopsstolen i Växjö och 1828 å första förslagsrummet till domprost därstädes.