Lea F Ahlborn (f. Lundgren)

Ahlborn, Lea, f. Lundgren, f. 18 febr. 1826, d 13 nov. 1897. Föräldrar: medaljgravören vid K. myntverket Ludvig Persson Lundgren och Rebecka Johanna Salmson. Åtnjöt undervisning av fadern samt, såsom extra elev vid konstakademins läroverk 1850–51, av K. Gr. Qvarnström; vistades våren 1852–hösten 1853 tillsammans med brodern, medalj gravören P. H. Lundgren, i Paris, där hon studerade å Toussaint's ateljé och lärde gravyrkonsten av vapengravören Barre; företog senare upprepade omfattande utländska studieresor. Förordnad att uppehålla medaljgravörstjänsten vid K. myntverket 1853, vid faderns död; ord. myntgravör 30 mars 1855; erhöll avsked från denna syssla 1896 samt rätt till pension 28 maj 1897. LFrKA 1881; innehade medaljerna »Litteris et artibus» och »Illis quorum meruere labores» av tolvte storleken samt var ledamot av flera utländska sällskap.

Gift 23 apr. 1854 med ornamentsbildhuggaren Karl Henrik Fredrik Martin Ahlborn, f. 13 nov. 1819, d 31 mars 1895.

Med sin begåvning och sin genom ihärdiga studier förvärvade yrkesskicklighet har L. A. gjort en betydande insats i den svenska medaljkonsten. Bland hennes verk märkas svenska öres- och silvermynt samt finska mark och penni och norska guldmynt. Därjämte må nämnas följande medaljer: över drottning Josefina 1873, vid Uppsala universitets 400-årsjubileum 1877, den av staden Newyork bekostade medaljen över 100-årsdagen av Nordamerikas förenta staters självständighetsförklaring 1883, samt ett flertal av svenska akademins och vetenskapsakademins medaljer. Hennes sista arbete var ett självporträtt, återgivet på en sedermera av A. Lindberg graverad och av svenska numismatiska föreningen (1901) slagen medalj.