4. Arvid Wolfgang Nathanael Ahnfelt, son till A. 2, f. 16 aug. 1845 i Lund, d 16 febr. 1890 i Köpenhamn. Student i Lund 26 maj 1863, i Uppsala 1 okt. 1867; fil. kand. där 26 maj 1869; disp. 28 maj s. å.; fil. doktor 31 maj s. å. E. o. amanuens i K. biblioteket 27 okt. 1869–1876; medarbetare i Ny illustrerad tidning 1869–79, Aftonbladet 1870–74, Stockholms dagblad 1874–84, Stockholms morgonblad 1877–78, dessutom i flera in- och utländska tidningar och tidskrifter, däribland Athenseum i London; uppsatte 1881 och utgav sedan till sin död tidskriften Ur dagens krönika.
Gift 9 juni 1871 med Hilda Henrietta Runnerström, f. 27 okt. 1844, dotter till lantbrukaren J. Runnerström.
Under uppväxtåren i fädernehemmet med dess vakna litterära och humanistiska intressen samt nära förbindelser med den dåtida liberala oppositionen inom prästerskapet och pressen mottog A. starka intryck, som blevo i flera avseenden bestämmande för hans livsriktning och verksamhet. Bl. a. lades antagligen redan då en fast grund till en allmän liberal åskådning, som han livet igenom förblev trogen. Hos honom avspeglade den sig visserligen närmast i fråga om litteraturen men låg ock säkerligen under den för honom karaktäristiska satiriska läggningen samt hans sympatier för orädd frispråkighet. Det var icke minst hans fördomsfrihet i detta sistnämnda avseende, som i förening med hans personliga trygga öppna godmodighet och gärna visade gästfrihet gjorde honom som tidskriftsredaktör omtyckt och behaglig att samarbeta med. Uteslutande hänvisad till sin penna, utvecklade A. under hela sitt liv en energisk och ovanligt flitig, stundom nästan febril verksamhet som författare, samlare, utgivare och bearbetare, i all synnerhet på vitterhetshistoriens och memoarlitteraturens områden. Både som författare och redaktör ådagalade han en vaken blick, icke minst för vad som gjorde sig pikant och underhållande, och förstod att med stor skicklighet i arkivens gömmor spåra upp sådant och tillgodogöra sig det i sina arbeten. Förutom forskningar i svenska herrgårds- och andra inhemska arkiv företog han flera resor till arkiven i Köpenhamn, Paris, London och Petersburg. A: s tidskrift Ur dagens krönika redigerades piggt och livliga och vann därigenom en för en svensk tidskrift mindre vanlig uppmärksamhet och spridning. Den måste också anses ännu äga särskilt ett icke så litet litteratur- och teaterhistoriskt, intresse, bl. a. såsom ett av 1880-talets unga Sverige gärna anlitat diskussionsorgan, där fritt språk kunde föras i dagens frågor.
E. Thyselius.