N Otto Ahnfelt

1. Nils Otto Ahnfelt, f. 31 okt. 1801 i Gullarps socken, d 1 jan. 1837 i Knästorp. Föräldrar: kyrkoherden Jonas Ahnfelt och Elisabet Margareta Florman. Genomgick Lunds läroverk; student i Lund 18 juni 1816; disp. 11 okt. 1817 (Epigrammata Platonis Græce et Svethice, p.I, pres. H. Reuterdahl); avlade filol. kand. examen 15 juni 1819; fil. kand. 13 maj 1820; disp. 12 juni s. å. (Principia calculi differentialis, ex theoria functionum derivata, p. II, pres. K. E. Kjellin); fil. magister 22 juni s. å.; företog 1826 en botanisk studieresa till Norge. Docent i dogmatik vid Lunds universitet 24 juli 1821; utgav 1832 tidningen Gefion; hade anställning som informator för en baron Blixen-Finecke i Greifswald 1832–36. — Ogift.

A. är, ehuru till ämbetet teolog, mest känd som bearbetare av de sydsvenska mossorna, vilket gav biskop Thomander anledning att vid hans begravning säga: »till en vetenskap hade han förpliktat sig, men en annan idkade han med förkärlek». Hans »Dispositio Muscorum Scanise Hypnoideorum» står på höjdpunkten av dåtidens bryologiska vetande och innehåller flera egna rön. A: s länge saknade värdefulla samling av mossor återfanns 1912 bland farmaceutiska institutets i Stockholm samlingar. Ett algsläkte, Ahnfeltia, och en mossart, Physiomitrium Ahnfeltii, hava efter honom uppkallats. — A. hade livliga filosofiska och vittra intressen; särskilt var han en stor beundrare av Jean Paul. I kamratkretsen spelade han en stor roll. Han var med vid akademiska föreningens stiftande och blev dess andre ordförande. Liksom sin broder Paul Gabriel tillhörde han den Wieselgren-Thomanderska kretsen och deltog såsom utgivare av tidningen Gefion i de förbittrade striderna om återbesättandet av domprostbefattningen efter Kristian Wåhlin (1832).