Nils E Alexanderson

3, Nils Erik Alexanderson, f. 15 apr. 1875 i S:t Olofs församling i ärkestiftet. Föräldrar: överstelöjtnanten Knut Erik Johan Alexanderson och Agnes Matilda Günther. Avlade mogenhetsexamen vid nya elementarskolan i Stockholm 14 maj 1891; student i Uppsala 15 sept. s. ä.; avlade jur. fil. examen 27 maj 1892; jur. utr. kand. 25 maj 1898; jur. utr. lic. 21 maj 1904; disp. 28 maj s. å.; jur. utr. doktor 31 maj s. å.; företog 1 sept.–20 dec. 1904 med stöd av allmänna medel en resa till Berlin, Leipzig och Halle för studium av tysk processrätt samt undervisningen i detta ämne. E. o. notarie i Svea hovrätt juni 1898; tf. domhavande en månad och tjugutre dagar 1900 och 1905 och höll därunder två allmänna tingssammanträden och ett urtima ting; notarie hos juridiska fakulteten i Uppsala 25 maj 1903–31 dec.; 1905; docent i civil- och processrätt vid Uppsala universitet 15 juni 1904; uppehöll den med professuren i processrätt vid Uppsala universitet förenade undervisningsskyldigheten 1 febr.–14 maj 1905; förestod professuren i processrätt vid Uppsala universitet 1 nov. 1905–30 sept. 1907; docent i processrätt vid Stockholms högskola 18 maj 1907; erhöll avsked från docenturen i Uppsala 26 sept. s. å.; förordnad att förestå professuren i processrätt vid Stockholms högskola 1 okt. 1907–30 juni 1908; professor där i samma ämne 14 maj 1908 (K. M:ts stadfästelse 2 juni s. å.); tjänstgjorde på förordnande som lärare i rättskunskap vid handelshögskolan i Stockholm läsåren 1909–10 och 1910–11; tillkallad att såsom sakkunnig biträda vid utredandet av den rätt, kronan till följd av vattenregale kan äga till älvar och strömmar i de norra länen 25 jan. 1909, men entledigades från detta uppdrag 29 sept. s. å.; sakkunnig vid revisionen ,av tryckfrihetsförordningen 11 sept. 1909–20 dec. 1912; ledamot av riksdagens första kammare sedan 1912; biträdde vid utarbetandet av det 1914 framlagda förslaget till utvisningslag enligt förordnande 24 okt. 1913; ordförande för sakkunniga för revision av fattigvårds- och utskyldsstrecken 13 nov. 1917.

Gift 16 okt. 1901 med Hedvig Gustava Fredrika von Bahr, f. 12 nov. 1872, dotter till revisionssekreteraren Karl Fredrik Oskar von Bahr och Maria Elisabet Boström.

I sin första avhandling, om penninganvisningar, har A. visat en avgjort teoretiserande läggning. I sin senare avhandling, angående tryckfrihetsprocesser, liksom givetvis i sin lärarverksamhet, har han emellertid behandlat mest praktiskt-juridiska frågor. — A. invaldes vid det liberala genombrottet 1911 i riksdagen, där han intager en ledande ställning inom liberala samlingspartiet. Vid sitt inträde i riksdagen utsågs han omedelbart till ordinarie ledamot i lagutskottet, varest han 1916 blev vice ordförande. Han har tagit livlig del i lagstiftningsfrågor såväl vid lagförslagens behandling i lagutskottet som genom bemärkta inlägg i riksdagsdebatter. Man har exempelvis tillskrivit A. ett väsentligt inflytande vid den uppgörelse angående krigshandelslagen, som kan betraktas som en av de viktigare händelserna vid 1916 års riksdag. Mera sällan har A. i riksdagen yttrat sig i allmänna politiska frågor. I den liberala valrörelsen har han hållit uppmärksammade föredrag på skilda ställen i landet. Särskilt bör måhända nämnas hans stora tal i Uppsala vid tiden efter bondetåget. A:s namn har på senare tid blivit alltmera uppmärksammat i det politiska livet.