Tillbaka

C Gustaf Améen

Start

C Gustaf Améen

Arkitekt

2. Carl Gustaf Améen, f. 19 mars 1864 i Lovö församling. Föräldrar: direktören Adolf Herman Améen och Julie Vilhelmina Forsberg. Avlade mogenhetsexamen vid Stockholms norra realläroverk 21 maj 1883; studerade vid tekniska högskolan, fackavdelning för arkitektur, 13 sept. 1883–30 apr. 1887, vid konstakademins läroverk 28 sept. 1887–vt. 1890; erhöll vid avgången K. medaljen; har såsom innehavare av Jenny Linds stipendium gjort studieresor i Tyskland, Österrike, Italien, Schweiz, Frankrike, Spanien, England m. fl. länder 1894–96. Biträdande arkitekt och kontorschef vid nordiska museet 1890–94 och 1897–99; ledamot av nordiska museets kommitté för behandling av frågor rörande museets fullbordan m. m. 1901–02; e. o. arkitekt i överintendentsämbetet (fr. o. m. 1918 byggnadsstyrelsen) 14 nov. 1902; arbetschef vid Drottningholms slotts restaurering 1907–12; ledamot av Sabbatsbergs sjukhus byggnadskommitté 1907–12 och av epidemisjukhusets byggnadskommitté 1907–10; avdelningschef för arkitekturavdelningen inom Stockholms stads byggnadskontor 1907–10; efter ingående på ny stat förordnad som avdelningschef på tio år från 1 jan. 1911; ledamot av Lidingö köpings byggnadsnämnd 1912–14. RNO 1914.

Gift 25 maj 1897 med Ragna Marie (Tulla) Platou, f. 18 juni 1863, dotter till overretsjustitiarius Kristian Fredrik Stoud Platou i Kristiania.

Ett flertal kyrkor och andra offentliga byggnader ha uppförts efter A: s ritningar. Han använder sig i sina arbeten av fritt behandlade historiska stilarter från skilda tider. Så äro Gustavsbergs kyrka (1904) och S:t Görans kapell å Kungsholmen (1907, invigt 1910) båda uppförda i baltisk tegelstil. Inspirerat av norsk stavkyrkokonst är Idre kapell i Dalarna (1908, invigt 1914), medan Ockelbo gamla nyklassicistiska kyrka, som A. efter en brand 1905 återuppbyggt (1906–07), visar av den Hårlemanska arkitekturen starkt påverkade former. Samma principer göra sig även gällande i av honom utförda kyrkorestaureringsarbeten, varibland Österby bruks kyrka (1903), Ytter-Selö och Ludvika (1907) må nämnas. Bland A: s profana byggnadsverk märkas i främsta rummet entrén och uppgången till Kärnan i Hälsingborg, utförda 1899–1904, uppfartsvägen till Skansen i Stockholm och landsarkivet i Göteborg.

Gerda Boëthius.


Svenskt biografiskt lexikon