Gustaf Andersson

Andersson, Gustaf, f. 29 mars 1812, d. 18 apr.1864. Föräldrar: stadsvaktkarlen Anders Gustafsson och Ingrid Tofvesdotter. Student i Lund 21 juni 1828; disp. 17 dec. s. å. (Lusiones prosodicse, p. I, pres. P. Wieselgren) samt 20 juni 1838; fil. magister 23 juni s. å.; företog utländska resor 1850–52 och 1856 samt en pedagogisk studieresa till Tyskland 1861, varöver han utgivit en berättelse. Andre adjunkt 16 juni 1841, lektor i latin 8 nov. 1848 samt tf. rektor 1863, allt vid katedralskolan i Lund.

Gift. 20 juni 1860 med Maria Helena Fredrika (Mary) Lindberg, f. 22 aug. 1840, d. 31 aug. 1890, dotter till handlanden i Göteborg Axel Nikolas Lindberg.

A:s tvenne döttrar upptogo 1882 namnet Holck, som i äldre tider burits av släkten.

A. framträdde som historisk urkundsutgivare med flera arbeten, till vilka han hämtade material ur samlingarna på Trolle-Ljungby. År 1856–57 tryckte han G. J. Adlerbeths värdefulla memoarer efter en där befintlig avskrift. Under titeln »Handlingar ur v. Brinkman'ska archivet på Trolle-Ljungby» utgav han vidare ett band av valda aktstycken från olika epoker, varjämte ett andra band, redigerat efter A:s efterlämnade samlingar, följde 1865. Mönstret för publikationen torde Wieselgrens stora verk »De la Gardiska archivet» ha varit. Att A. meddelar de avtryckta aktstyckena fullständigt, är ett framsteg utöver förebilden, men det måste alltid betecknas som mindre lyckligt att med enstaka handlingar exemplifiera innehållet av en samling. Den samtida kritiken framställde även som ett önskemål, att samhöriga aktstycken borde ha samlats i samma band. Bland innehållet märkas utom ett betydande antal spridda handlingar en samling brev till Gustav Horn, Nikodemus Tessins brev till Kasten Feif och utdrag ur Leopolds korrespondens. Slutligen publicerade A. även Gustav III: s brev till riksdrotsen Wachtmeister och statssekreteraren Franc. Såsom utgivare kan A. knappast anses stå synnerligen högt. Han har t. ex. sålunda utan kritisk prövning godtagit den avskrift av Adlerbeths »Anteckningar», som stod honom till buds. Mot tillförlitligheten av de av A. utgivna akterna har stundom uttalats tvivelsmål. Själv tillräknade han sig ej någon litterär förtjänst av sin dock betydelsefulla utgivarverksambet. — Enligt P. G. Ahnfelts vittnesbörd besatt A. en omfattande lärdom och var mera lämpad för universitetet än för skolan. Hans språkvetenskapliga intressen togo sig uttryck i ett par klassiska disputationer samt i samlingar till ett skånskt dialektlexikon; även till K. J. L. Almquists 1840 utgivna språklära och speciellt dess kapitel om landsmålen lämnade han bidrag. Över huvud stod A. i livlig beröring med åtskilliga av tidens författare. Han skall enligt Ahnfelt ha utövat inflytande på såväl Almquists som K. A. Wetterbergs (»Onkel Adams») publicistiska verksamhet. Till Biografiskt lexikon lämnade han bidrag och biträdde även i övrigt Wieselgren i hans företag. Ahnfelt fick för sin »Lunds universitets historia» av honom mottaga ett viktigt material, som han funnit i det Stenbockska arkivet på Torsjö (numera på Eriksberg). Personligen var A. en oegennyttig, vänfast och anspråkslös natur.