Betty M C Pettersson

Pettersson, Betty Maria Carolina, f 14 sept 1838 i Visby, d 7 febr 1885 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: sadelmakaren Olof P o Magdalena Sofia Carolina Kullberg. Guvernant bl a hos frih G Lybecker, Forsby, Ed, Kalm, o frih Natalie De Geer, Stjärnholm, Nikolai, Söd, mogenhetsex som privatist vid Nya elementarskolan i Sthlm 16 maj 71, inskr vid UU 27 febr 72, FK där 28 jan 75, provår vid Ladugårdslands lägre elementarlärov, Sthlm, ht 75–vt 76, extra lär där ht 77–ht 84. – Ogift.

Betty P växte upp i Visby. Tidigt upptäcktes att hon hade läshuvud och hon fick gå i fröknarna Molanders privatskola där. Hon tog dessutom lektioner i engelska och i dans. P var ett undantag bland eleverna som vanligen kom från välbärgade familjer. Efter att hon gått ut skolan reste hon till fastlandet men återvände troligen till Gotland för att undervisa i en privatskola. 1860 reste hon ånyo över till fastlandet för att arbeta som guvernant hos olika adliga familjer.

1870 fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen. P var s å anmäld till examen men fullföljde aldrig denna. Detta förhållande utnyttjade August Strindberg till en beskyllning för fusk i Giftas II (1886). Följande år tog dock P, som första kvinna, studenten som privatist vid Nya elementarskolan i Sthlm med tre AB, fyra B+ och sex B. För flit och uppförande fick hon vitsordet A och som mogenhetsbetyg och examen fick hon B. Enligt examensprotokollet lyckönskade rektorn särskilt P. Hennes studentexamen uppmärksammades dock endast med korta notiser i tidningarna.

Kvinnor fick tillträde till studier vid universitet, med undantag för den teologiska fakulteten, först 1873. P sökte dessförinnan dispens för att få avlägga filosofie kandidatexamen och hänvisade i sin ansökan till att kvinnor sedan 1870 hade möjlighet att studera medicin. Dispensen beviljades dels med hänvisning till den av P åberopade möjligheten för kvinnor att studera medicin, dels till att det inte fanns någon bestämmelse som uttryckligen förbjöd kvinnor att studera vid universitet. Från febr 1872 var P inskriven vid UU och Gotlands nation; sina aktiva studier påbörjade hon i okt s å. Motståndet mot kvinnliga studenter var dock stort. Även långt efter att P avslutat sina studier sjöngs på studentnationerna en visa med refrängen "Och därför jag väcker motion att ej fröken Betty tas in i nation". I jan 1875, det år hon skulle fylla 37, avlade P sin fil kand-examen med nyeuropeisk lingvistik och modern litteratur som huvudämnen.

P sökte sig till Sthlm och ansökte om provår. Hösten 1875 började hennes provår vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk (senare H a l å Östermalm/Östra real) – ett pojkläroverk. Som slutbetyg för den ena delen av provårskursen fick hon i undervisningsskicklighet betyget (Icke utan beröm) Godkänd. Dessutom hade hon visat Med beröm godkänd flit och Mycket god fallenhet för lärarkallet. Hon beviljades rätt av K M:t att söka och inneha adjunkts- och kollegabefattning.

Hösten 1877 förordnades P som extra lärare vid sitt provårsläroverk. Hon undervisade där till och med hösten 1884 och var samtidigt klassföreståndare. Elever har vittnat om att hon var omtyckt och att hon i sin bostad gav extra undervisning åt dem som så behövde.

P drabbades av lungtuberkulos och avled 1885. I tal på begravningen betonades särskilt hennes "plikttrohet, nit och ihärdighet i sitt kall". Hon begravdes i allmän grav på Sthlms norra begravningsplats.

I årsberättelsen för Ladugårdslands femklassiga läroverk 1884 gavs följande omdöme om P och hennes lärargärning: "Åt detta sitt kall hängav hon sig med hela sin själ; därjämte ägde hon i ovanligt hög grad förmågan att fästa lärjungarna vid sig och vinna deras förtroende och utövade härigenom ett ej obetydligt inflytande på deras sedliga utveckling; hennes klass utmärkte sig också alltid för en god anda och ordning."

P var under sin levnad föga uppmärksammad, trots att hon i flera avseenden var pionjär: hon var Sveriges första kvinnliga student, den andra kvinna som avlade en akademisk examen och den första kvinnliga läroverksläraren. Det dröjde länge innan hon fick något officiellt erkännande. 1925 uppmärksammades 50-årsminnet av hennes fil kand-examen, 1955, 70 år efter hennes bortgång, överlämnades en minnestavla över P för placering i Östra real, 1977 beslöt kulturnämnden i Visby att sätta upp en minnestavla vid det hus där hon växte upp och först 1990 restes en minnesvård på Norra kyrkogården i Sthlm.