Oscar G Ralf

1 Ralf, Oscar Georg, f 3 okt 1881 i Malmö, Caroli, d 3 april 1964 i Kalmar. Föräldrar: orgelbyggaren o kyrkomusikern Hans P:son R o Hilda Maria Granquist. Mogenhetsex vid Malmö h a l 25 maj 00, inskr vid LU 14 sept 00–vt 02, stipendiat vid K teatern i Sthlm 02, studerade sång för John Forsell (bd 16) 02–04, operettsångare o skådespelare vid Östermalmsteatern 05, vid Oscarsteatern 07–15, allt i Sthlm, sångstudier för Gillis Bratt (bd 6) där samt i Berlin o München 15–18, debuterade på K teatern 18, engagerad där 18–40.

G 23 maj 1908 i Sthlm, Hovförs, m skådespelerskan Theresia (Thérèse) Gustava Ulrika Björklund, f 5 april 1873 där, ibid, d 12 aug 1952 i Sävsjö, dtr till stallmästaren Fredrik Ferdinand B o Therése Amalia Hedlund.

Efter mogenhetsexamen med goda vitsord studerade Oscar R klassiska språk och filosofi vid LU. Redan 1902 bosatte han sig emellertid i Sthlm och övergick till sångarbanan efter att ha medverkat i olika körer. Han tog sånglektioner för John Forsell, och 1905 engagerades han som operettsångare och skådespelare vid den av Albert Ranft ledda Östermalmsteatern. Knappt två år senare följde han med denne till den nyligen grundade Oscarsteatern. Under sitt nästan tioåriga engagemang på denna scen utförde R ett 60-tal operettroller men sjöng även en operaroll, Hoffmann i Offenbachs Hoffmanns äventyr.

Under sina senare år vid Oscarsteatern tog R lektioner för dåtidens främste sångpedagog, halsläkaren Gillis Bratt och 1918 debuterade han med stor framgång på K teatern som Siegmund i Valkyrian, vilket ledde till fast engagemang. Vid sidan av den etablerade David Stockman, som utförde de mera lyriskt betonade rollerna i Wagnerrepertoaren, sjöng R de tyska hjältetenorrollerna, såsom Siegfried, Tannhäuser och Tristan i Tristan och Isolde. Därutöver sjöng han många andra stora roller, bl a titelrollerna i Nero (Boitos opera) och Otello, Radamés i Aida, Don José i Carmen, Canio i Pajazzo, Florestan i Fidelio, Herodes i Salome och Mats i Ture Rangströms Kronbruden vid denna operas urpremiär.

Som Wagnersångare uppmärksammades R även utomlands: 1925 engagerades han till Opéra-Comique i Paris som Tristan, och 1927 debuterade han som förste sv tenor vid festspelen i Bayreuth där han kreerade rollen som Siegmund. 1924 sjöng R även i Berlin och do år senare gästspelade han som Siegfried i Khvn.

R:s från början "nordiskt ljusa tenorröst antog så småningom en mera barytonal karaktär. Hans metalliskt klingande, uthålliga stämma ägde ett kraftfullt djup och mellanläge och kom särskilt till sin rätt i dramatiskt upprörda avsnitt" (SMoK). Högst anses han ha nått i Wagners operor, "där stämmans förmåga att karakterisera, dess manliga värme i piano, dess intensitet och skärpa i forte kom utmärkt till sin rätt" (Sv konstnärer s 438). På senare år avtog emellertid stämmans glans, och från 1933 utförde han därför en mängd karaktärsroller på K teatern, främst i operettfacket. 1940 lämnade han scenen.

Från 1904 deltog R som tenorsolist i olika körer; detta år turnerade han med Lunds studentsångarförbund i Amerika. Han medverkade även vid OD:s konsertresor till Österrike och Ungern och sjöng tillsammans med Sthlms studentsångarförbund, som under brodern (R 2) ledning framträdde i Sverige, Norge och Danmark.

R gjorde även en betydande insats som översättare till svenska av ca 130 operettexter, flera av dem i bruk ända in på 1970-talet. Härvid hade han användning för sina tidiga studier i de klassiska språken.