Carl Palmstedt

2 Palmstedt, Carl, son till P 1, f 9 juni 1785 i Sthlm, Ridd, d 6 april 1870 där, Ad Fredr. Inskr vid UU 31 juli 94, elev vid Tyska skolan i Sthlm, inskr vid univ i Greifswald 5 juni 01, kontorist vid Handelshuset G D Wilcke & Erdman i Sthlm 03-06, grundare av o delägare i Firma Martelleur & Co där 06 — 08, ägde Morstabergs säteri, Vårdinge, Sth, 08 — 15, deläg i Gripsholms kemisk-tekniska fabriker vid Mariefred 18, disponent där 20 — 25, disponent vid den från Gripsholm till Kummelnäs på Värm-dön, Sth, flyttade anläggn:en 25 — 28, förest för Chalmerska slöjdskolan i Gbg (invigd 5 nov 29) juni 28 —vt 52 o lär där i tillämpad fysik samt mekanisk o kemisk teknologi, prof:snhov 2 sept 30, ordf i Frivilliga brandkåren i Gbg 30 — 52, sekr i Gbgs o Bohus läns hushålln:sällsk 33 — 47, ordf i Konst- o slöjdfören där 41, i Gbgs slöjdfö-ren 46 — 52, sekr o föredragande led i bestyreisen för slöjdutställmarna i Sthlm 47 o 51, konsulterande i Kommerskoll från jan 53, led av centralkomm för 1862 års industri- o konstutställn i London 61, för 1866 års allm industriutställn i Sthlm 65, deltog bla i organiserandet av tekn skolor i Malmö, Eskilstuna o Norrköping. - LLA 22, LWS 30, LVA 38, LMA 56.

G 29 dec 1807 i Harg, Sth, m Eleonora Catharina Alner, f 2 juli 1785 där, d 2 febr 1829 i Roslagsbro, Sth, dtr till kh o prosten Martin Niclas A o Margaretha Juliana Sylvén.

Vid sju års ålder undervisades P vid privatskola och senare under informators ledning. Tonvikten i studierna lades vid de moderna språken. Vid UU studerade han under två terminer filosofi, matematik, fysik, historia, estetik och naturalhistoria. Efter återkomst till Sthlm deltog han i undervisningen vid Tyska skolan i drygt två år. Sin fritid ägnade han i huvudsak åt fäktning, musik och poesi. Tillsammans med flera skolkamrater bildade han en teatergrupp; som musikalisk ledare fungerade J F Ber-wald (bd 4).

Trots den förutbestämda handelsbanan ville P studera medicin. Dessa studier påbörjades 1801 i Greifswald men fick hastigt avbrytas då P kallades hem till sin faders dödsbädd i juni 1803. Enligt moderns önskan började P på Handelshuset G D Wilcke & Erdmans kontor. Ett par år senare grundade han tillsammans med kassören hos Wilckes, L G Martelleur, en egen grosshandelsfirma. P satsade kapitalet men fick på grund av sin ungdom inte delta i firmateck- ningen. Hågen för handelsrörelse var måttlig, speciellt då rörelsen inte gav någon tillväxt av det insatta kapitalet. Resultatet av verksamheten föranledde P att pröva lanthushållning, och han inköpte Morstabergs (senare Molstaberg) säteri i Södermanland. Med all kraft inhämtade han de teoretiska och praktiska kunskaper som krävdes för att sköta ett lantbruk. I det för socknen nyinrättade jordbrukssällskapet arbetade P hårt för att införa odling av bl a klöver och rotfrukter. Hans intresse för sjukvården yttrade sig i att han aktivt arbetade för att sprida kunskap om sjukdomsbekämpning genom vaccination.

Lantegendomen Morstaberg såldes 1815 och P flyttade till Sthlm. Nedstämd och ensam efter separation från familjen delade han nu sin tid mellan studier i naturvetenskap och i konst, och han hjälpte sin svåger Lars Hjertström med varjehanda kontorsarbete. Hans intresse för musik och teater medförde att han snart kunde bryta sin isolering. Av en tillfällighet blev P bekant med förvaltaren J A Stenberg på Gripsholms kemiska fabriker och i dennes sällskap gjordes ett besök vid Gripsholm. Där mötte han J Berzelius (bd 4) och det vänskapsband som knöts varade fram till dennes död 1848. Den rastlöse P fick i sällskap med Berzelius trygghet och stabilitet i sin tillvaro. Han blev en flitig gäst i Berzelius' laboratorium. Sina tidigare förvärvade språkkunskaper utnyttjade P till att översätta flera av Berzelius' arbeten till tyska. 1818 köpte han hälften av Berzelius' andel i Gripsholms kemiska fabriker. Där fick P möjlighet att tillämpa de vetenskapliga rön han gjort i laboratoriet. P var under drygt fem år disponent för dessa fabriker till dess de ödelades genom brand 1825.

P åtog sig 1828 uppdraget att utforma och förestå den nyupprättade Chalmerska slöjdskolan i Gbg. Han fick under många år arbeta hårt för att skapa en skola för högre teknisk utbildning. Genom flit och ihärdighet i kombination med erfarenhet och framsynthet skapade P ett gott internationellt rykte för Chalmerska slöjdskolan, senare Chalmers tekniska högskola. Den nära vänskapen till Berzelius var av godo inte bara för skolans konsolidering utan även för P:s moraliska och vetenskapliga utveckling. Samtidigt som han var skolans föreståndare undervisade han där i fysik, kemi samt kemisk och mekanisk teknologi.

P:s höga arbetstakt undergrävde till slut hans hälsa. Vid 67 års ålder tog han avsked från Chalmerska slöjdskolan och flyttade till Sthlm. Han kunde njuta sitt otium cum dig-nitate, eftersom han ansåg att skolan fått den stabilitet han eftersträvat. I Sthlm upptogs tiden av olika uppdrag, bla för Kommerskollegium, där hans erfarenhet utnyttjades vid lösandet av tekniska och industriella problem. Han deltog också vid flera industriexpositioner. — P:s önskan att skriva och delge sina erfarenheter var stor. Över 300 tryckta artiklar flöt från hans penna, och i sin iver att sprida kunskap höll han ett stort antal föreläsningar i skilda ämnen.

Antingen det gällde inlägg i kulturdebatten eller ämbetsåligganden arbetade P så länge krafterna höll. Hans humör var växlande. Alltefter situationen kunde han vara charmerande och spirituell eller dyster och pessimistisk. Han ägde stor ansvarskänsla.Vid P:s bortgång framhölls hans plikttro- het, kunskapstörst och vilja att göra bestående insatser (Ny ill tidn). — P fick mottaga många sv utmärkelser och ett antal utländska ärebetygelser.