Norinder, släkt

Norinder, släkt. Bonden Anders Nilssons (d 1708) i Bro, Nora, Vm, dotter Marit An-dersdotter hade i äktenskap med Erik Andersson i Öster-Lakbäck, Nora, sonen Anders, som var född 1702 och kan vara identisk med kh Anders N (1702–54) i Lovö, Sth, vilken uppges ha varit född just i Nora. Dennes son sidenfabrikören Gustaf N (1748–99) i Sthlm blev far till sidenfabrikören där Gustaf Adolf N (d 1815).

Marit Andersdotters syster Agda Anders-dotter (1681–1759) blev i äktenskap med skattebonden Anders Andersson (1685–1751) i Gäddsjö, Nora, mor till skattebonden Anders Andersson (1711–92) i Gäddsjö. Dennes son komminister Anders N (1742-1805) i Danmark, Upps, var far till gruvinspektören Axel Elias N (1795–1835) i Valö, Upps.

Den sistnämndes son Alfred Victor N (1827-84) blev 1851 magister i Uppsala och 1865 lektor i levande språk vid Sthlms högre elementarläroverk, där han var tjf rektor 1870–72 och biträdande rektor vid södra avdelningen 1872–79. Vid skolans delning blev Alfred N 1880 lektor vid det nybildade högre latinläroverket å Norrmalm. Därjämte var N från 1866 föreståndare för Wallinska flickskolan på Riddarholmen i Sthlm (jfr bd 15, s 81), som på 1870-talet så grundligt omorganiserades – den var den första sv flickskola som fick gymnasium – att han kallats "Wallinska skolans andre grundläggare" (NF). Han skildras som välvillig och godmodig (TU; Burman).

Hans son Axel Georg N (1867–1943) befordrades till kapten 1902, var fortifikationsbefälhavare i Karlskrona 1911–13 och ledamot av stadsfullmäktige där 1912–13, blev major 1912 samt var militärattaché i Japan 1913, chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartements fästningsbygg-nadsavdelning 1913–16 och för marinförvaltningens fortifikationsavdelning 1914–16 och ledamot av kustbefästnings-kommissionen 1914–18. Efter att ha befordrats till överstelöjtnant 1915 var Axel N chef för Bodens ingenjörkår 1916–20, landstingsman i Nb 1917–20 och den förste ordföranden i stadsfullmäktige i Boden 1919–20. Han blev överste i armén 1921, fick avsked 1922 och var 1921–31 VD i strejkbrytarföreningen Samhällshjälp.

Axel Elias N:s äldre bror hovrättskommissarien Anders Gustaf N (1788–1845) i Halmstad var far till rådmannen Carl Alfred N (1821–93) i Alingsås. Namnet N antogs av dennes dotter Ida Wilhelmina N:s (1851 –1925) barn i hennes äktenskap med grosshandlaren Johan Petter Johansson (1839–1913) i Alingsås. Av dessa blev provinsialläkaren i Södertälje Karl Ivar N (1873–1968) far till läkaren Nils Olof N (f 1904), och apotekaren Elof Lennart N (1884–1959) i Sundsvall far till fd kommendören Tryggve N (f 1911).

Utan påvisbart genealogiskt samband med ovanstående släkt var lokomotivmästaren Ernst Alfred N (1857–1912) i Krylbo, som var son till en hållkarl Carl Johan Svensson i Linköping och far till professor Ernst Harald N (se ovan) och till Yngve Hädar Torvald N (1901–74). Yngve N avlade folkskollärarexamen 1923 och blev fil kand 1924, fil lic 1931, folkskoleinspektör i Falun 1932 och i Södermanlands västra inspektionsområde 1939 (tf 1937), fil dr 1946 på avhandlingen Twin differences in writing performance samt lektor i psykologi och pedagogik vid folkskoleseminariet i Gbg och docent i psykologi och pedagogik vid GH 1947. Han var undervisningsråd 1949–67 och fick professors namn 1962. En tredje broder är fd överläkaren med dr Egon N (f 1903).