Carl Norstedt

2 Norstedt, Carl, son till N 1, f 1 maj 1797 i Örebro, d 9 febr 1862 i Sthlm, Nik. Inskr vid UU 14 juni 09, kameralex där 13 juni 15, underofficer vid Nerikes reg 16, kontrollör vid Hjälmare kanalbygge, verksam i firma P A Norstedt & Söner från 23, ensam ägare till företaget från 55, förest för Konstförvantskapets kassa från 32, ordf i Boktryckeri-soc från 22 april 46, i Förlagsfören från 55. – Ogift.

N var den drivande kraften och den verklige ledaren i firma P A Norstedt & Söner under dess första expansionsfas. Efter brodern Adolph N:s död 1855 var han ensam ägare till bolaget.

1833–34 flyttades verksamheten till den plats på Riddarholmen där företaget fortfarande (1990) är beläget. 31 dec 1833 antogs P A Norstedt & Söner till k boktryckare och började följande år trycka Sv författningssamling. Rörelsen växte under N:s ledning av egen kraft och genom företagsköp. Henrik Fougts tryckeri köptes in 1835 och Kongl Ordensboktryckeriet 1842. Ett år senare införlivades Henrik Gustaf Nordströms tryckeri med verksamheten på Riddarholmen, och två snällpressar samt ångmaskin anskaffades. Lars Johan Hiertas stilgjuteri förvärvades 1846.

Antalet anställda speglar utvecklingen. När Per Adolf N förvärvade rörelsen 1821 sysselsatte den ett tjugotal personer. Redan 1830 hade antalet anställda stigit till 39. 1858 byggdes sätteri- och tryckerilokalerna om och utvidgades. Två år senare var 67 personer verksamma i företaget. Fördelningen på olika yrken i tryckeriet 1862 var 24 sättare, 6 tryckare samt 25 manliga lärlingar och kvinnliga arbetare.

P A Norstedt & Söner var till en början i första hand en tryckerirörelse. Förlagsverksamheten kom i andra hand och utvecklades mycket försiktigt. N tycks inte ha haft några litterära intressen. Han lär ha känt sig tveksam till att ta Esaias Tegnérs arbeten till förlaget, vilket erbjöds honom (C Laurin, Minnen, 3, 1898–1908, 1931). Från Erik Gustaf Geijers arvingar förvärvades 1849 rätten att ge ut dennes skrifter. I övrigt kännetecknades produktionen av juridisk utgivning, offentligt tryck, almanackor och skolböcker. Almanacksprivilegiet var av stor betydelse för företagets lönsamhet, och N var mycket angelägen att arrendekontraktet med VA förnyades.

N, som var "outtröttlig i strävandet att lära grundligt känna yrket och väl ordna och leda arbetena" (Ab P A Norstedt...), lärde sig hantverket vid kast och press och ledde sitt företag med fast hand. "Det militära draget satt i honom, och kl halv 6 på morgonen gick han ner i trädgården vid Riddarholmskanalen där 'pojkkammaren' låg, och purrade de där sovande lärgossarna samt såg sedan efter, med tillhjälp av med-havd rotting, att ynglingarna kl 9 på kvällen voro i säng" (Laurin 1923, s 4). Även om N var barsk och fåordig blev han också känd som i grunden välvillig gentemot sina anställda. Hans plikttrohet och arbetsglädje var omvittnade.

N tog mycket aktiv del i Boktryckeri-societetens arbete och var dess ordförande under många år. I sin ungdom hade han tjänstgjort som kontrollör vid ombyggnaden av Hjälmare kanal och kallas därför "kontrollör Norstedt" i societetens protokoll. Organisationens sammanträden, som hölls två gånger om året, ägde rum i förlagets lokaler på Riddarholmen.