Marcks von Würtemberg, släkt

Marcks von Würtemberg, släkt, härstammande från fortifikationskassören Johann Marcks (d 1710) i Pernau. Denne skall enligt obestyrkt uppgift (Stiernman) ha varit son till en överstelöjtnant i Gustav II Adolfs armé. Enligt N W Marks von Würtenbergs genealogier skulle denne överstelöjtnant ha hetat "Marcks von Reutlingen", vilket torde vara en förvanskning av namnet på överstelöjtnanten Marx von Rehlingen, en son (AOSB 1:12) till den sv regeringens fordringsägare geheimerådet Marx Conrad von Rehlingen. Att denna identifiering – även frånsett frågan om förnamn och efternamn – troligen är felaktig framgår av att släkten von Rehlingens vapen (Kneschke) var ett helt annat än M:s och av att Marx von Rehlingen blev dödligt sårad i slaget vid Lützen 1632 (Sveriges krig), medan Johan Marcks uppges (N W Marks von Würtenberg) ha varit född i Bremen först omkr 1640. Av Johan Marcks' söner stupade Eric Johan Marcks (1696–1714) i slaget vid Storkyro. De båda övriga naturaliserades som sv adelsmän 1720 med namnet Marks von Wirtenberg. Den i naturalisationsbrevet förekommande uppgiften, att de på fädernet härstammade från en adlig ätt i furstendömet Württemberg, har inte kunnat verifieras.

Den yngre av de båda naturaliserade bröderna, Carl Gustaf Marcks von Würtenberg (1693–1775), hade blivit tillfångatagen av ryssarna vid deras erövring av Pernau 1710 men rymt året därpå. Han deltog i försvaret av Stettin 1713, slaget vid Storkyro 1714, norska fälttåget 1718 och försvaret av Södermanlands kust mot ryssarna 1719 samt fick överstelöjtnants n h o v 1760. I slutet av 1720-talet köpte han säteriet Högsrum i Fliseryd, Kalm. I två äktenskap hade han sammanlagt 20 barn, av vilka 15 nådde vuxen ålder. Bland de 8 sönerna var Nils Wilhelm Marks von Würtenberg (1743–1817), som befordrades i justitierevisionsexpeditionen till revisionssekreterare 1777. Wilhelm Marks von Würtenberg blev ledamot av rikets ärenders allmänna beredning 1793 och av rikets allmänna ärenders beredning 1809 samt slutligen justitieråd 1810. Han blev LVVS 1776, var ledamot av riddarhusdirektionen 1779–1812 och blev hedersledamot av VHAA 1808 och ledamot av SkS 1815. För eftervärlden är han mest känd genom att han i ett omfattande manuskript (23 band) sammanförde allt tryckt och i RHA förvarat otryckt material om den introducerade sv adeln. Detta verk testamenterades till riddarhuset (mikrofilm dep i RA), där det kom att bli den huvudsakliga grunden för G Anreps (bd 2) tryckta ättartavleverk. Enstaka brev till honom finns i Ericsbergsarkivets autografsamling. Hans äldre bror fänrik Magnus Fredrik Marcks von Würtenberg (1740–1815) kom genom sitt första äktenskap i besittning av Fliseryds krutbruk vid Läggevi i Fliseryd. Han blev löjtnant 1773 och fick kaptens avsked 1774 och krigsråds karaktär 1812. Hans son i ett senare gifte Johan Fredrik Marcks von Würtenberg (1782–1838) deltog i kriget mot Norge 1808 och fick kaptens avsked 1812, ärvde krutbruket efter fadern och fick krigsråds n h o v 1830.

Magnus Fredrik Marcks von Würtenbergs och Nils Wilhelm Marks von Würtenbergs farbror sedermera fältmarskalken Gotthard Wilhelm Marcks von Würtenberg (M 1), den äldre av de båda 1720 naturaliserade bröderna, blev friherre 1759. I sitt andra äktenskap – med en dotter till landshövding Axel Erik Gyllenstierna (bd 17, s 593) – var denne farfars farfar till statsrådet och presidenten Erik Teodor Marks von Würtenberg (M 2). Syster till honom var föreståndarinnan för Whitlockska samskolan i Sthlm Julia Ulrika Brigitta Marks von Würtemberg (1863–1941). Bror till Erik och Julia Marks von Würtemberg var översten för Norra skånska infanteriregementet Robert Olof Marks von Würtemberg (1868–1961). Som pensionerad skrev han Min barndoms Linköping (Skriftserie utg av Föreningen Gamla Linköping, 2, 1955) och Ur minnets gömmor (1958). Rester av Robert Marks von Würtembergs arkiv finns i KrA. En kusin till dem var far till överste Klas-Erik Wilhelm M (1914–76). Klas-Erik M var gift med barnboksförfattarinnan Ulla M, f Linroth (f 1914).