Meyer, släkt

Meyer, judisk släkt, härstammande från Selig Eschwe, också kallad Seligmann Joseph (d tidigast 1744), i Halberstadt, vars son sidenhandlaren Levin Seligmann, också kallad Löb Halberstadt (d 1768), i Berlin var far till sidenhandlaren Meyer Levin Seligmann, också kallad Meyer Jaffe (d 1769), i Berlin. Dennes son sidenfabrikören Abraham Meyer Levi, också kallad Abraham Jaffe (1738–1806), i Berlin, var far till bankiren Wolff Jaffe, också kallad Wolff Abraham M (1765–1836), i Berlin som var far till sidenfabrikören och kommerserådet Joel Wolff M (1794–1869) där. Den sistnämnde uppges ha haft fem söner.

Av dem fick Philipp Joel M (1826–61) kontakt med Adolf Bonnier (bd 5) under dennes resa genom Tyskland 1846 och anställdes 1848 i dennes bokhandel i Sthlm. Där blev Philipp M mycket uppskattad för sin flit och sitt intresse såväl för bokhandeln som for förlagsföretagen. 1850 började han en omfattande förlagsverksamhet med bl a Miniatur-bibliothek af sv klassikerna, Skillingsbibliothek af sv klassikerna, G Thomées översättningar av Tusen och en natt och av L G Blancs, Handbuch des Wissenswürdigsten aus der Natur och Geschichte der Erde, Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige samt det av M Schück redigerade Konversations- och universallexikon. M var även verksam som dramatisk författare och skrev också den litterära kåsériserien Sthlms skizzer, 1–4 (1851; på omslagen "Sthlms årstider"). Hans kamrat i Bonniers bokhandel Ludvig Josephson (bd 20) har i sina memoarer skildrat honom som rikt begåvad men "känd både för sina extravaganser i det offentliga och enskilda livet och för sitt mod att trotsa den konventionella opinionen". För att skaffa pengar till sin förlagsverksamhet, som inte hade den framgång han väntat, började M spekulera på börsen men misslyckades. Hans nerver kom allt mer i olag, och en alltför stark dos sömnmedel medförde en plötslig död, innan han fyllt 35 år. Flera av hans stora förlagsföretag kom att fullbordas av andra.

Genom sitt äktenskap med Mathilda Rubenson, som tillhörde en judisk grosshandlarsläkt i Sthlm och var kusin till Adolf Bonniers bror Albert Bonniers hustru, blev M morfar till Eli F Heckscher (bd 18) och far till Jenny M (1858–94). Hon tog med egna medel initiativet till den första gratisbespisningen i Gamla stan i Sthlm och utsträckte så småningom denna verksamhet till Södermalm.

Hennes bror Ernst Ludvig Philip M (1854–1914) gjorde sig tidigt känd som författare av uppsaliensiska studentspex och andra litterära skämt, en genre som han från 1888 till sin död fortsatte i Samfundet SHT. Ernst M blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Studier i den Ronsardska skolans poesi (1882). Därefter gjorde han en studieresa till Italien 1882–84, vilken resulterade i uppsatsen Om drottning Kristinas literära verksamhet i Italien (Saml 1884). Sedan M även publicerat avhandlingen Gustaf Rosenhane (1888), var han docent i litteraturhistoria 1888–1910. Från 1890 tjänstgjorde M också i UUB, där han 1910 blev förste bibliotekarie och förestod dels läsesalen, dels handskriftsavdelningen samt efterlämnade en handskriven katalog i 28 band över den stora Westinska boksamlingen. Han utgav Sv parnassen. Ett urval ur Sveriges klassiska literatur, 1–4 (1888–91), Valda stycken af sv författare 1526–1732 (tills med A Noreen; 1893, 2. uppl 1907), Olof Kexéls (bd 21) Kapten Puff (1900), J Wallenbergs Min son på galejan (1901), bibliografin Program utg vid UU... (1905–08) och Magnus Olai Asteropherus' En lustig comedia vid namn Tisbe (1909). I Världslitteraturen i urval och öfversättning, redigerad av H Schück, ingår i serie 3 (1902) av M gjorda översättningar på vers av arbeten av de italienska skalderna Angelo Poliziano, Lodovico Ariosto och Giovanni Giogio Trissino. Avskrifter, förteckningar och reseberättelse av och brev till honom finns i UUB, ett ms av honom i KB.

Hans bror Adolf M (1860–1925) blev 1888 fil dr vid StH på avhandlingen Om konvergensområdet för potensserier af flere variabler (1887) och var 1896–1904 adjunkt i matematik, fysik och kemi vid Högre realläroverket å Norrmalm i Sthlm och därefter till sin död lektor i matematik och fysik vid Högre realläroverket å Östermalm där. Förutom en mängd tidskriftsuppsatser publicerade M bl a Lärobok i stereometri (1894, 2. uppl 1906), Handbok i fältmätning för realskolan (1907), Lärobok i geometri för realskolan (1909, 2. uppl 1911), Geometriska övningssatser för gymnasiets första ring (3 uppl 1911–23) samt tillsammans med J S Hedström Exempel till ekvationsläran för realskolan (20 uppl 1905–37), Räkneexempel för realskolans tre nedre klasser (6 uppl 1910–37) och Räknelära för folkskolans överbyggnader (3 uppl 1915–20). Liksom Hedström var han 1917 en av grundarna av Tidskrift för elementär matematik, fysik och kemi och 1917–25 en av dess fyra redaktörer.