E Cecilia Milow

Milow, Emma Cecilia, f 8 mars 1856 i Gbg, dp 31 mars där, Engelska, d 7 maj 1946 Sthlm, Matt. Föräldrar: handlanden Johan Fredric M o Mary Lindgren. Avgångsex från Eve Marie Rappes helpension för flickor 72, innehade lärartjänster på olika platser i landet 75–84, studier i Tyskland o England periodvis 85–01, drev flickpension i Skövde 87–02, ex som lärarinna i engelska språket, dess hist o litt i London 94, ex från George J Burch's School of English language and literature i Oxford 98, studier i England o USA periodvis 02–11, ledare för Kungsholmens ungdomsklubb 05–22, en av initiativtagarna till Sv folkförb 06, led av dess centralstyr o arbetsutsk 06–22, av Sthlms moderata kvinnoförb:s styr o arbetsutsk 11, av Sveriges moderata kvinnoförb:s centralstyr o arbetsutsk 15–20, en av initiativtagarna till Sthlms kvinnors landstormsfören 14, led av styr för Sv sällsk för folkuppfostran o nykterhet 19, red för Medborgarinnan 22–30. – Iqml 16. – Ogift.

Efter avslutad flickskola och studier utrikes hade Cecilia M lärartjänster på olika platser i landet. Med understöd från O Ekman (bd 13) startade hon 1887 en flickpension i Skövde, vilken fick ett mycket gott anseende. På Ekmans anmodan företog hon sedan en lång studieresa till England och USA för att studera ungdomsvården där. Hon fascinerades av de amerikanska settlements, speciellt Thomas Chews pojkklubb i Fall River.

M tilltrodde inte sig själv att kunna starta och leda en liknande klubb. Att hon trots detta åtog sig ett sådant uppdrag berodde på en kalabalik på Biblioteksgatan i Sthlm våren 1904 mellan pojkar på 14–19 år. Vid besök hos den då över 90-årige Ekman fann hon honom upprörd över händelsen. Han bad henne redogöra för sina erfarenheter från amerikanska pojkklubbar, och när hon slutat förklarade Ekman: "Vill du organisera en sådan klubb, består jag medlen."

Tveksamt åtog sig M uppgiften. En kvinnlig och en manlig medarbetare anställdes, och en 5-rumsvåning på Kungsholmen hyrdes och möblerades torftigt. Man sökte upp pojkarna på gatan och inbjöd dem till lokalen. Trots tvekan och förvåning infann sig några pojkar på öppningsdagen, som var en söndag. Aftonen blev en succé, och när pojkarna gick, frågade de, om de fick komma tillbaka och ta med sig några kamrater.

Sedan växte klubben hastigt, större lokaler anskaffades, speciallärare anställdes, och undan för undan fick företaget en fast organisation. Ekman skrev grundstadgarna, medan pojkarna själva fick utarbeta ordningsregler och inom sig tillsätta ett förtroenderåd. 25 febr 1905 invigdes högtidligt Kungsholmens ungdomsklubb.

Avsikten var att skaffa meningsfull sysselsättning på kvällarna åt pojkar i åldern 15–20 år. Snart framförde förtroenderådet en önskan att även deras yngre bröder skulle få intas "för att ej få några gatuvanor". Detta beviljades, och pojkar i åldern 10–14 år bildade den s k Gustaf Adolfsförbundet.

Verksamheten antog imponerande dimensioner och blev mycket differentierad. I en skomakarverkstad fick pojkarna halvsula och kläcka sina egna och sina föräldrars och syskons skor. I snickarverkstaden förfärdigades möbler såväl till klubblokalerna som till avsalu på julbasaren, och man fick också reparera möbler från hemmet. Målare sörjde för den slutliga avputsningen. Metallslöjd, borstbinderi, skrädderi och bokbinderi förekom.

Kurser gavs i maskinskrivning och bokföring. Det var också sörjt för teoretiska ämnen såsom geografi, historia, litteraturhistoria, svenska och främmande språk. Här tog M själv till stor del hand om undervisningen. Ett bibliotek fanns, som också var utrustat med olika spel och tidskrifter.

En blåsorkester och en sångkör utbildades, och teaterföreställningar anordnades. Även frimärkssamlande förekom. Men tonvikten låg på träning i praktiska färdigheter. I många fall bidrog klubbens ledning till att skaffa medlemmarna lämplig anställning, och det betraktades som en merit på arbetsmarknaden att ha tillhört Kungsholms ungdomsklubb.

Vid flera tillfällen besökte M James Carnegie d y i Skottland. Där sammanträffade hon med general Baden-Powell, vilket ledde till att Sveriges första scoutkår och en av de första i världen i all stillhet bildades inom klubben så gott som samtidigt med Baden-Powells egna foretag i England och Skottland.

Fortfarande på Ekmans bekostnad inköptes en tomt med stuga i närheten av Åkeshov, för att verksamheten inte skulle avstanna under sommaren. Ekman avled 1907, men hans änka Maria och framför allt deras dotter Louise Falkenberg (bd 15) blev i fortsättningen klubbens generösa beskyddare. Gåvor inflöt även från andra håll, från både enskilda och industrier.

Under den ekonomiska krisen vid början av 1920-talet blev dock förhållandena kärvare, och 1922 måste klubben upphöra av ekonomiska skäl. Möjligen kan det också ha förekommit personliga motsättningar inom ledningen. Under de 18 år klubben existerat hade 2 237 pojkar varit inskrivna, och vanligen var där 120–140 pojkar varje kväll.

M var dock inte overksam i fortsättningen. Jämsides med sitt arbete i klubben hade hon hela tiden varit politiskt verksam. Hon deltog i stiftandet av Sv folkförbundet, en politisk propagandaorganisation med ett antisocialistiskt program, och hon medverkade även vid tillkomsten av Sthlms moderata kvinnoförbund. När Sveriges moderata kvinnoförbund bildades 1915, blev M styrelsemedlem och utgav 1922–30 dess tidskrift Medborgarinnan. Hon skrev flitigt även i Folkförbundets tidning Sv folkviljan och gjorde föredragsturnéer för båda förbunden. Hon lär ha hållit bortåt 1 400 föredrag.

M:s framställning bars upp av brinnande patriotism och stark känsla för social rättvisa. Det fanns något av skådespelare hos henne, och hennes entusiasm och medryckande vältalighet kunde helt fascinera åhörarna, vare sig det gällde en större publik eller en sluten krets. Pojkarna i hennes klubb lär ha lyssnat till henne med förtjusning. Hennes värme och humor samt skarpa psykologiska blick bidrog också till att hon vann deras tillgivenhet.

M avled vid 90 års ålder, och till jordfästningen hade många av hennes gamla "pojkar" infunnit sig; Kungsholms ungdomsklubbs standar och fana hade framtagits och bars av gamla klubbmedlemmar.