Mitander, släkt

Mitander, släkt, enligt obestyrkt (jfr O Dahls brevsvar) uppgift (Carlson; Skara hm) härstammande från Nils Larsson (d omkr 1689, enligt obestyrkt uppg i Skara hm 103 år gammal) i Storegården i Blidsberg, Älvsb, som var riksdagsman 1638, 1640, 1643, 1644, 1649, 1650, 1652, och 1655 och bondeståndets talman 1649 och 1652. Han nämnes som "den gamle röskäggota vässgöten, som är van att språka för" bönderna (Ekeblad). 1649 fick han k donationsbrev på skatterättigheten av sitt arv-och-egethemman som därför i slutet av 1710-talet började bokföras som skattehemman i jordeböckerna. Som nämndeman uppträder han 1639–78, från 1656 som häradsdomare.

Han skall ha varit far till kh Laurentius M (1644–1708) i Slöta, Skar; det latinska ordet "mitis" betyder blid, varför släktnamnet torde återgå på det ovannämnda sockennamnet Blidsberg. Hans son kh Nils M (1677– 1741) i Valstad, Skar, var far till rådmannen Jonas M (1722–91) i Filipstad. Dennes son bruksägaren och riksdagsmannen Nils M (se nedan) var far till Jonas (John) Eric M (1799–1861). John M var delägare 1825–51 i Kalhyttan med Storbrons masugn i Färnebo, Värml, och 1831–38 i Stöpsjöhyttan i samma socken samt ägde 1835–58 Övre och Nedre Fredros bruk med Treskogs manufakturverk i Gunnarskog, Värml, och 1835–49 Rexeds bruk i samma socken. Där anlade han 1841 bruket Mitandersfors, vars tillkomst föranledde, att Bogens kapellförsamling 1849 utbröts ur Gunnarskog, varvid han donerade ett hemman till boställe åt predikanten där (Gagner). Omkring en mil på andra sidan norska gränsen anlade M 1848 (Gagner) i Vingers (nu Austmarka) socken det efter hans hustrus förnamn uppkallade bruket Bedafors (nu Sikåen eller Solberg), som han 1854 sålde till en norrman i samband med att han kom på obestånd.

Hans yngre bror Nils Philip M (1804-62) blev i enlighet med faderns testamente sterbhusets disponent för godset Alkvettern i Bjurtjärn, Ör (nu Värml), men synes ha avsatts 1857. Philip M var morfar till överste Gustaf Reinhold Geijer (bd 17, s 4) och far till Nils Wilhelm M (1833–1903), som i engelsk tjänst anlade ett järnverk i Indien 1860–64. Han studerade senare kanongjuterier i Tyskland, Belgien, Frankrike, England och Skottland på Finspångs bruks ägare Carl Ekmans (bd 13) bekostnad 1866-67, anlade Finspångs nya gjuteri 1867 och var reseombud i Amerika för sthlmsfirman Höglund (bd 19, s 677) 1868–74. De sista åren av sitt liv var Nils M disponent för Visnums-Kils andelsmejeri, Värml. Hans bror extra provinsialläkaren i Föllinge, Jämtl, med lic Emil Elias Kristian M (1854–1905) tog initiativet till bildandet av Sv läkarnes nykterhetsförening, vars ordförande han var 1902–04. Emil M skrev bl a Praktisk läkarebok för sv hem (3 vol 1899–1907, nya uppl 1901–25) och Studier i alkoholfrågan (1914).

Philip M:s efterträdare som disponent vid Alkvettern blev hans systerson Johan Christian Nikolaus (Nils) Sundin (1826-98), under vars tid det 1864 ombildades till aktiebolag. Efter Nils Sundin fungerade som disponent hans brorson Clas Nils Ludvig Sundin (1864–1936), men 1911 såldes Alkvettern ur släkten. – Jakob Mauritz Planting-Gyllenbåga (1806–77), som var gift med en systerdotter till John och Philip M, övertog deras fars stora affär i Filipstad, som han drev under firmanamnet Nils M & komp till dess konkurs 1868.