Robert N G Montgomery-Cederhielm

4 Montgomery-Cederhielm, Robert Nils Germund, son till M 3, f 4 dec 1820 i Sthlm, Jak o Joh, d 20 april 1888 där (enl db för Lännäs). Föräldrar: översten Josias M-C o Matilda Beatrix Valeriana Maria della Trinità (de) Orozco. Inskr vid UU 6 okt 37, kansliex där ht 39, fanjunkare vid Livg till häst 5 febr 40, officersex 11 maj 41, underlöjtn vid Livg till häst 14juni 41, avsked ur krigstjänsten 16 okt 44, led av Örebro läns hushålln:sällsk:s förvaltn:utsk 46–54 o 67–69 (v ordf i hushålln:sällsk 67–69, hed led 84), deltog i riksdagarna 47–66 (led av statsutsk 47–48 o 53–66, av allm besvärs- o ekonomiutsk SO-SI, av förstärkta bevilln:utsk 56–60, av förstärkta lagutsk 59–60 o 65–66, av förstärkta bankoutsk 59–63, av förstärkta allm besvärs-o ekonomiutsk 62–63), led av FK från 68 (led av statsutsk 68–70, 72, 75–79, 81–85, 87A o 87B, av KU 71, av särsk utsk 71 U, 73 o 78), statsrevisor 58 o 67, ordf i Östra Närkes hushålln:gille 52–83, ordf i nämndens för reglerandet av prästerskapets löner inom Örebro län 63, led av styr för bolaget för sänkn av Hjälmaren o Kvismaren från 64 (ordf 64–79), av Örebro läns landsting 64–87, ordf 69–70 o 72–87, v ordf i komm ang lindring av roterings- o rustningsbesväret okt 67–maj 68, led av komm ang stuteriväsendet sept 68–dec 69, av komm ang skjutsväsendet mars 76–mars 77, av skatteregleringskomm juni 79–maj 83, ordf i komm ang organisation av rikets lantbrukslärov okt 82–mars 84. LLA 68.

G 11 juli 1844 på Björneborgs bruk, Visnum, Värml, m Cecilia Nordenfeldt, f 13 aug 1824 där, d 23 nov 1905 i Sthlm, Hedv El, dtr till kammarherren Olof N o Sofia Wærn.

Efter giftermålet och avskedet ur krigstjänsten 1844 ägnade sig Robert M främst åt skötseln av sina egendomar. Han ägde Lindholmen i Orkesta, Molnby och Veda i Vallentuna och Sollentunaholm i Sollentuna, samtliga i Sthlms län, Segersjö fideikommiss och Styrsta i Lännäs samt Köpberga i Stora Mellösa i Örebro län. Vidare innehade han fastigheten nr 19 vid Grevturegatan i Sthlm. 1877 köpte M Djursholm i Danderyd.

I centrum för M:s verksamhet stod Segersjö vid Hjälmaren, som varit i hans förfäders ägo sedan 1768, och som han ärvde vid farmoderns frånfälle 1833. Han utvecklade egendomen genom nyodlingar och inköp till att omfatta omkring 6 000 ha med tegelbruk, kvarnar och sågar. M tillhörde de possessionater som starkt gick in för att förbättra jordbruket och lägga ny mark under plogen. Ett uttryck (ör detta var hans engagemang i sänkningen av Hjälmaren och Kvismaren. Företaget, som var det största i sitt slag i Sverige, avslutades 1888 och resulterade i att inte mindre än 18 925 ha ny mark – till största delen god åkerjord – kunde tas i anspråk för jordbruksändamål.

M verkade i fysiokraternas anda och efterföljd för förbättrad folkupplysning, särskilt på landsbygden. Han tillhörde från början styrelsen för den lantbruksskola som 1850 startade vid Riseberga. I början av 1850-talet verkade M för tillkomsten av slöjdskolor, och hustrun drev på 1860-talet vid Segersjö en sådan för flickor. Östra Närkes hushållsgille tog under hans ordförandeskap initiativet till den folkhögskoleförening vars skola startade 1873 och förlades till Kävesta. Som ordförande i landstinget såg han också till att skolan fick landstingsbidrag.

En bestående insats på undervisningens område kom M att göra som ordförande i 1882 års lantbruksläroverkskommitté. På dennas förslag tillgodosågs behovet av jordbruksundervisning på gymnasienivå genom en ny statsunderstödd skolform – lantmannaskolan – till en början oftast med folkhögskolan som grundläggande teoretisk utbildning. Kommitténs förslag hade också betydelse för undervisningen och förvaltningen vid Alnarps och Ultuna lantbruksinstitut.

I rikspolitiken deltog M under mer än fyrtio år. Han hade en konservativ grundinställning, som bl a tog sig uttryck i att han motsatte sig representationsreformen. Under sin tid i FK kom M genom sin sparsamhetsvänliga inriktning att närma sig lantmannapartiet. Han var en av de mest framstående representanterna för den fraktion av första-kammarledamöter – den s k filialen – som samarbetade med lantmannapartiet. Som ledamot i ett flertal kommittéer och utredningar arbetade han för partiets krav på avskaffande av "de sekelgamla orättvisorna" i form av grundskatter och indelningsverk. Han hade glädjen att under sin livstid se dessa frågor principiellt lösta genom försvarskompromissen 1885.

I 1880-talets stora stridsfråga om spannmålstullarna intog M en annan position än majoriteten av sina kollegor bland godsägarna. Han var så övertygad frihandlare att han trots sjukdom lät sig bäras till kammaren vid den avgörande omröstningen.