Robert E Luhr

Luhr, Robert Emanuel, f 4 april 1836 i Västerås, d 29 maj 1905 i Zurich, Schweiz (enl db för Masthuggs förs, Gbg). Föräldrar: slottsin-spektoren Axel Gabriel L o Johanna Gustava Ekbom. Elev vid Västerås h elementarlärov 51—52, elev vid apotek i bl a Västerås o Jönköping 51–56, farm stud:ex 13 nov 54, apotekarex 2 febr 59, tjänstg vid apoteket Morianen i Sthlm 59–60, vid apoteket Gripen i Sundsvall 60–63, vid hovapoteket Lejonet i Sthlm 63, innehade apoteket i Trosa 16 okt 63–68, apoteket Vasen i Sthlm 13 nov 68–77, v ordf i Farmaceutiska fören 73–75, led av styr för Apotekarnes mineralvattens ab 74–76, av dir för apotekaresoc 75–77, innehade apoteket Hjorten i Gbg från 26 jan 77, led av folkskolestyr 78–93, av brandstods-komm för Städernas allm brandstodsbolag 78–93, av gatu- o vägförvaltn från 86, av byggnadskomm för badanstalt i Majorna 89–93, av stadsfullm från 22 febr 89, ordf i styr för Renströmska badanstalten i Majorna från 92, allt i Gbg, ordf i styr för apotekarekårens livränte- o pensionskassa från 94. – Ogift.

Robert L blev efter ett par år i Västerås elementarläroverk lärling vid apoteket Bävern i hemstaden och fortsatte sina läroår i Strängnäs, Jönköping och Sthlm. Efter apotekarexamen 1859 och underordnade tjänster i Sthlm och Sundsvall fick han 1863 privilegiet på apoteket i Trosa. Fem år senare blev han innehavare av det nyinrättade apoteket Vasen på Djurgården i Sthlm, vilket han 1877 bytte mot det mer inbringande Hjorten i Gbg.

Särskilt under åren i Sthlm men även senare ägnade L tid och kraft åt för apotekarkåren gemensamma angelägenheter. Den platsbyrå för apotekare som han organiserade 1870 hade länge varit behövlig, eftersom privatpersoner hade drivit geschäft med platsanskaffning. Han strävade efter att göra villkoren för avgångna apotekare och deras efterlevande drägligare och var från 1894 ordförande i styrelsen för apotekarekårens livränte- och pensionskassa. När han 1875 valdes in i apotekaresocietetens direktion, hade han året före av denna fått i uppdrag att sätta sig in i tillverkningen av artificiella mineralvatten. Han gjorde en studieresa i Danmark och Tyskland och fick efter hemkomsten i uppdrag att vid Nybrogatan i Sthlm låta anlägga en fabrik – ägd av Apotekarnes mineralvattens ab – som våren 1875 kunde börja försäljning av kolsyrade drycker. I Gbg blev han ledare för ett liknande företag och gjorde även det till en för intressenterna lönsam affär.

Redan året efter flyttningen till Gbg valdes L in i folkskolestyrelsen och senare i stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Som stadsfullmäktig anlitades han i beredningar och byggnadskommittéer, där hans praktiska läggning kom till sin rätt. Han lade ned ett nitiskt arbete bl a vid tillkomsten av ett folkbad – Renströmska badanstalten – i stadsdelen Majorna. – På uppdrag av apotekaresocieteten gav L i samarbete med ett par andra apotekare ut Pharmaca composita som innehåller beskrivningar av preparatberedningar och kompositioner av sammansatta icke officinella läkemedel.

L dog efter en hjärtattack under en resa i Schweiz. Han var ogift och hans närmaste arvingar var två adoptivdöttrar.