Lundén, släkt

Lunden, släkt, härstammande från hemmansägaren Hans Persson (1814–98) på gården Kullen i byn Olstorp i Stora Lundby socken, Alvsb. Han var far till Olaus L (1851–1919), vilken 1871–74 genomgick Gbgs folkskolelärareseminarium och därefter var verksam som lärare och predikant i Kiel och 1879–86 som lärare i Västergötland. Han grundade 1886 tillsammans med sin bror Peter L den L:ska privatskolan, Gbgs första egentliga samskola. Olaus L var från 1896 ensam rektor för denna och under åtta år ordf i styrelsen för Evangeliska missionsföreningen. Han var far till rektorn för Saltsjöbadens samskola fil lic Josef L (1876–1945) och till John Kaleb L (1889–1973). Kaleb L blev 1942 överste i armén och var 1942–49 försvarsområdesbefalhavare i Strängnäs. Bror till Josef och Kaleb L var flottningschefen i Klarälvens flottningsförening Johannes Paul L (1886–1966), som efterträddes av sin son Bo L (f 1914).

Olaus L:s äldre bror Peter L (1849–1906) blev komminister i Masthuggsförsamlingen i Gbg 1883 och kh i Karl Johans församling i  samma stad 1887 (tilltr 1889). Han engagerade sig i den lågkyrkliga väckelsen och medverkade vid det första blåbandsmötet i Sverige. L medarbetade i Gbgs Weckoblad som började utkomma i slutet av 1874. Tidningen blev språkrör för den radikala nyevangelismen. Som nykterhetsvännernas kandidat blev L vid ett fyllnadsval 1890 riksdagsman i AK, där han intog en reformvänlig hållning (Millqvist). Han var motståndare till livsmedelstullar och anslöt sig i riksdagen till dem som yrkade på att påföljdsstraffet förlust av medborgerligt förtroende skulle slopas vid mindre grova förseelser. Schartauanernas häftiga agitation tvang honom emellertid att undanbedja sig återval (Petersson), och då han hösten 1893 ånyo kandiderade, var han den ende av centerns kandidater i Gbg som ej blev vald. L var en av stiftarna av KFUM i Gbg och under flera år ordf både där och i Gbgs nykterhetsorganisationers centralkommitté. Han publicerade en rad nykterhetsbroschyrer och är även känd som författare till ett par i väckelsekretsar mycket populära sånger (Svärd).

Bland hans åtta söner märkes Eskil Ragnar L (1881–1945). Eskil L var 1897–1902 lärling i S Molanders orgelfabrik i Gbg, avlade organistexamen 1898, gjorde 1903 en studieresa till Tyskland och innehade 1903–17 Molanders firma. Han byggde ett 80-tal orglar och restaurerade omkr 200. Bl a restaurerade han i grunden orgelverket i Gbgs domkyrka 1905 och byggde en 40-stämmig orgel för Vasa kyrka 1909 och konserthusorgeln i Gbg. L var också sånganförare i Göta Par Bricole och kormästare i Gbgs sångförening 1912–14. 1918 blev han försäljningschef i ab Förenade piano- och orgelfabriker, också i Gbg, där han 1920 blev teknisk direktör och styrelseledamot och från 1923 till sin död var VD.

Äldre bror till honom var James Barthold L (1878–1933). Barthold L utexaminerades 1899 från Chalmers tekniska institut i Gbg och var därefter anställd vid sockerfabriker i Sverige och Tyskland. 1902–08 studerade han violin i Sthlm, Brüssel och Berlin, och 1908–20 var han altviolinist i Gbgs symfoniorkester. Samtidigt var L musikrecensent 1909–23 i Gbgs Aftonblad och 1913–20 i boulevardtidningen Vidi, vars chefredaktör han var 1920–31. Vid hundraårsjubileet av Richard Wagners födelse 1913 publicerade han en översättning av noveller och uppsatser av denne, och senare skrev han framtidsvisionen Den yttersta dagen (1922). L grundade Sv antisemitiska föreningen, vars ordf han en tid var.

Deras bror läkaren Gylfe Vidar L (1885–1952) i Ängelholm var gift med målarinnan Eva Lydia Margareta (Greta) L, f Bergström (1895–1970), och en annan bror, direktör Sölve Percival L (1888–1945) i Gbg, var gift med skulptrisen Irma Elisabeth Gillholm-L (1892–1978). Deras bror ingenjör Sune Isidor L (1882–1936) var far till Lennart L (1914–66), som avlade musiklärarexamen 1938 och blev Sveriges förste kommunale musikledare 1944 i Katrineholm samt innehade motsvarande tjänster i Östersund från 1950 och på Lidingö från 1954. Han blev känd som kompositör. Barthold, Eskil, Sune, Gylfe och Sölve L:s bror pianisten och försäljningschefen i ab Förenade piano- och orgelfabriker Sigge Heribert L-Welden (1880–1959) var i äktenskap med hovsångerskan Signe Rappe-Welden (1879–1974) far till kapellmästaren Gunnar L-Welden (f 1914).

Uppgiften (Arodell, s 21), att järnvägstjänstemannen Gustaf L (1882–1959), ledamot av stadsfullmäktige i Trollhättan och hembygdsforskare, skulle ha varit brorson till Peter och Olaus L, torde vara oriktig (Dahl).