SDHK-nr: 2110

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1305 juni 29

Utfärdandeort

Stockholm

Innehåll

Kung Birger av Sverige till alla invånare i Uppsala biskopsdöme rörande Uppsala kyrkas och dess prelaters rätt till 1/3 av tiondena, d.v.s. fattigtionde, från de tre folklanden; efter att år 1299 ha förbjudit att nämnda fattigtionde från folklanden skulle utbetalas till uppsalakyrkan och dess prelater och påbjudit att det i stället skulle sparas intill dess att han fått klart för sig vad som var rätt i denna sak, har kungen nu efter tillbörlig undersökning på förekommen anledning beslutat att följa i sina föregångare och förfäders fotspår; således beviljar, överlåter och stadfäster han med samtycke av rikets råd och äldste nämnda tionde åt kyrkan i Uppsala och dess prelater och förbjuder strängeligen att någon fortsättningsvis behåller detta tionde eller förhindrar dess utbetalning. Sigillanter är utfärdaren och dennes rådsherrar och vittnen biskoparna Isar i Strängnäs och Nils i Västerås, kungens marsk Tyrgils Knutsson, lagmännen Svantepolk i Östergötland, Birger i Uppland, Magnus Gregersson i Västmanland, Leonard i Närke, Filip Ingevaldsson i Södermanland, Bengt i Västergötland och Knut i Värmland samt Knut Jonsson, Filip Ulfsson, Peter Ragnvaldsson, Gudmar Magnusson, Karl Tydiske och Karl Ulfsson.

Språk

latin

Källor

Original: Or. perg. RA 0101 (2 ex.) bilder
Medeltida avskrifter: A 8, f.67v och f.78, RA 0201 Avskr. på perg. av vid. av 13170203, RA (DS 2088, SDHK nr 2779) Vid. 13181201 perg. av föreg. vid., RA (DS 2178, SDHK nr 2903) Vid. 14391003 perg. av närmast föreg. vid., RA (SDHK nr 23294).
Eftermedeltida avskrifter: Peringskiöld: E 8 (e. or.), E 37 a (”Ex Orig. Privil.”), E 83 (reg.), E 84 (reg.), E 100; Örnhielm: I p. 217; R. L., p. 1

Brevtext

Byrgerus dei gracia Sueorum gothorum que rex Omnibus archiepiscopatum vpsalensem inhabitantibus. Jn domino graciam, dileccionem et salutem Jniuriatur memorie frequenter obliuio et longinquitate sepe fit temporis quod res clara presentibus redditur obscura futuris, et sic interdum contingit quod recisa repullulant, suscitantur sopita, et sepulta resurgunt, sane aduersus obliuionis dispendium de scripture remedio prvdencium cautela prouidit, presertim in illis que propter uitanda grauia pericula animarum perpetua debeant firmitate stabiliri. Hinc est quod propter sugestiones quorumdam terciam partem decimarum que olim consueuit decima pauperum wlgariter appellari Ecclesie vpsalensi et eiusdem prelatis per omnes tres fulklandias prohibuimus generaliter exhiberi et mandauimus easdem fideliter conseruari, quousque quid iuris super hoc foret nobis pateret euidenter, anno videlicet Dominj, M°. CC°. XC° IX°. Tum quia non constabat nobis quo tytulo dicta ecclesia easdem decimas percepit, Tum eciam quia nec nobis innotuit de communi inhabitancium patriam uoluntate, Verum quia litteras super percepcione dictarum decimarum a progenitoribus nostris tam regibus’ quam ducibus ac alijs maioribus tunc terre principibus quantum spectabat ad eos dimissas ecclesie vpsalensi ac prelatis eiusdem, et uidimus et fecimus examinari diligenter. Jnuenimusque quod prebende Canonicorum quasi omnes super dicta decimarum parte fuerunt ab inicio fundate. Accessit insuper communis consensus et uoluntas tam dilectorum consiliariorum nostrorum quam aliorum inhabitatorum patrie quod predicta Ecclesia ac prelati eiusdem memoratas decimas perpetuis temporibus percipere debeant pleno iure. Nos igitur *) Predecessorum nostrorum dare memorie videlicet Erici et waldemari regum Byrgeri quoque et wlphonis olim ducum suecie. Necnon precipue karissimi patris nostri felicis recordacionis Regis Magni, libenter uestigiis inherere uolentes, et potissimum in hiis que ad augmentum diuini cultus spectant, et salutem respiciunt animarum, supradictas decimas memorate ecclesie et prelatis eiusdem de consensu consilii, ac maiorum nunc regni nostri, libere resignamus, dimittimus et auctoritate regia in perpetuum confirmamus. Jnhibentes firmiter et districte, Nequis decetero prememoratas decimas retinere uel quocumque modo impedire presumat prout offensam regiam uoluerit euitare, Vt autem euidenter hanc nostram constet fore uoluntatem sigillum nostrum maius et consiliariorum nostrorum qui predictis resignacioni dimissioni et confirmacioni interfuerunt sigilla. videlicet dominorum ysari strengienensis et Nicolai arosiensis Episcoporum Thorgilli knutsson Marskalchi nostri, swantæpulk Ostgothorum, Byrgeri vplandie, Magni gregorisson westmannie Leonardi Næricie Philippi Jngiualdsson sudermannie Benedicti westgotorum, Kanuti wermalandie legiferorum, Kanuti Jonsson, philippi wlfson. Petri Ragenwaldsson. Gudmari Magnusæson Karoli Thydiskæ et Karoli wlfson presentibus sunt appensa. Actum et datum stokhulmis Anno domini M° CCC° quinto in die beatorum apostolorum Petri et Pauli.

Sigill

3 av 17 bevarade (ex. 1)1; 3 av 11 bevarade (ex. 2). -- Se äv. litt. o. komm. -- Sigillen 1--4 borta, hafva hängt på snodder af svart, hvitt, rödt och grönt silke. Af de Öfriga 5--17, som alla hängt på pergamentsremsor, finnas endast N:o 9, 11, 13 mer eller mindre brutna; de flesta remsorna till de öfriga sitta qvar.På det andra originalet hafva 3 Sigill hängt i dylika mångfärgade silkessnören, de öfriga på pergamentsremsor; N:o 3, 10 och 11 finnas i behåll.

Tryckt

se pdf av tryck

Litteratur och kommentar

1 Nr 9: Filip Ingevaldssons (Sv. sig. III:170), nr 11: Knut Magnussons (Sv. sig. III:171), nr 13: Filip Ulfssons (Sv. sig. III:172).

Bägge originalen har Uppsala-signum.

Se K.G. Westman i HT 1904, s. 267 n. 2.

Jfr 12440000 (SDHK nr 534; DS 316) och 12440810 (DS 317).

Senast ändrad

2015-06-05