SDHK-nr: 42339

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1486 januari 9

Utfärdandeort

Rom

Innehåll

(Penitentiarians) regens Benedictus, domprost i Rimini, ger i uppdrag åt biskopen i Åbo att förklara Tomas Olofsson, kyrkoherde i Savolax i Åbo stift, oskyldig (till mord) och inte irregulär, på villkor att följande uppgifter stämmer: Tomas slog en gång sin tjänare Jakob med ett slags rep, som brukar användas till bågsträngar, för att han inte hade gett honom ett kärl att utfodra hästarna med. Jakob blev inte skadad utan slog tillbaka och lade sina händer runt halsen på Tomas, som slet bort dem och flydde. Jakob följde dock efter, och det uppstod ett slagsmål där Tomas kastade Jakob till marken, Jakob klöste Tomas i ansiktet, och Tomas bet Jakob i ett finger tills det var blått, men utan att blodvite uppstod. Andra människor gick emellan och skilde slagskämparna åt. Jakob bad Tomas om förlåtelse, Tomas förlät honom, och Jakob återupptog sitt arbete. Under tre veckor arbetade han som vanligt och sa att han inte hade några problem med sitt finger. Sedan svullnade högerhanden upp, troligtvis på grund av försummelse, och en oduglig läkare skar upp (av?) handen. I dödsögonblicket hävdade Jakob i vittnens närvaro att detta var orsaken till hans död och att Tomas var fri från allt ansvar.

Språk

latin

Källor

Medeltida regest/notis: ASV, Penitenzieria Ap., Reg. Matrim. et Div., vol. 35, fol. 165v
Fotokopia: Sv. Dipl.

Brevtext

Thomas Olavi presbyter rector parrochialis ecclesie Sawalax Aboensis diocesis exponit, quod, cum olim certo die de sero in crepusculo seu quasi quondam Iacobus, dum adhuc viveret, familiaris suus quoddam vas ad ferendum in eo bladum equis suis et ad illos pasendum iussu exponentis sibi presentare distullisset, ipseque exponens dictum Iacobum cum quadam corda, uti in arcu manuali solita est habere, bis vel ter absque tamen lesione percussit. Iacobus vero dictum exponentem cum cribro repercussiens et ulterius manus eius violentas [eius] in dicti exponentis collum eum perstringens iniecit, quas ipse exponens ex ipsius collo suis manibus evulsit; et sic furiam illius extra domum suam evasit et auffugit. Quem dictus Iacobus insecutus iterum apprehendit, et illis invicem colluctantibus exponens Deo volente Iacobum in humum prostravit. Dum vero ille Iacobus subtus exponente prostratus iacens digitis manuum suarum exponentem in eius facie sauciavit, ille exponens dentibus suis tertium ex articulis manus illius Iacobi dextre apprehendit et vim vi repellere volens tenuit usque ad illius articuli lividitatem absque sanguinis effusione. Deinde illis nonnullis aliis intervenientibus ab invicem separatis in crastinumque reconsiliatis dictus Iacobus a dicto exponente veniam exposcens et obtinens priores labores suos domesticos uti familiaris exponentis perantea solitos resumpsit; et laboribus istis ad tres quasi septimanas prout perantea insistens nec quitquam debilitatis seu defectus occasione dicti digiti se habere dixit. Nichilominus diebus istis elapsis, dum forsan potius ex illius incuria manus dextra eiusdem tumesceret, quidam cirogicus minime in arte expeditus illius Iacobi manum dextram predictam intus et ab extra incidit. Ex qua, ut verius creditur, incisione <exspiravit>, uti et dictus Iacobus in ultimis suis a dicto exponente in presentia testium fidedignorum inquisitus eidem et omnibus audientibus publice respondit et dixit dictum exponentem excusando, quod ille nequaquam mortis sue emminentis <causa fuit>, sed incusando dictum medicum, qui eum inconsulte incidit, causam fore. Demum vero dictus Iacobus expiravit. Cum autem / dictus exponens in morte dicti Iacobi alias, quam ut premittitur, culpabilis non fuerit ymo de ipsius morte doluerit cupiatque in omnibus etiam presbyteratus ordinibus ministrare posse, a nonnullis etc. Ad ora talium obstruenda supplicat, quatenus ipsum premissorum occasione nullum homicidii reatum incurrisse nullamque irregularitatis maculam contraxisse sed premissis non obstantibus in omnibus etiam presbyteratus ordinibus ministrare posse declarari misericorditer mandare dignemini prout in forma. Fiat ut infra. Benedictus prepositus Ariminensis regens. Committatur ordinario, et, si vocatis vocandis constiterit de premissis, declaret, ut petitur.

Extratext

I marg.: Rome apud Sanctum Petrum; Anno secundo Innocentii pape viii; Rome v Idus Ianuarii; Abuoensis diocesis

Tryckt

se pdf av tryck

Litteratur och kommentar

APS Poen.; se tryck för textkritiska noteringar och detaljer kring suppleringar m.m.

Senast ändrad

2015-06-05