bild
Arkiv

Prosten Johan Wilhelm Tullbergs tal och predikningar


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30477
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/B0vzhHW8sgDTiFMicwe1W1
Omfång
1 Hyllmeter 
23 Volymer 
Datering
18441868(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1988/18, A.-B. Lövgren
Sakregister: Förteckning över A44 (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Tullberg, Johan Wilhelm (kontraktsprost) (1798 – 1869)
Kategori: Person (släkt). Religiöst arbete (prost)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30477

Förteckning 18/1988









Förteckning

över

Prosten J. W. Tullbergs tal och predikningar





































Förteckningen upprättad i januari
1988 av förste arkivarie
Anna-Brita Lövgren.
Allmän anmärkningArkivet består av Tullbergs inbundna, lättlästa tal och predikningar. De ger en god inblick i en 1800-talsprästs homiletiska och kateketiska verksamhet.
Inledning (äldre form)Prosten Johan Wilhelm Tullberg och hans predikningar

Johan Wilhelm Tullberg (1798-1869) var kyrkoherde i Härslöv och Säby under åren 1836-1869. Han var smålänning till börden och tjänstgjorde i sin ungdom dels som huspredikant och informator hos friherre Werner von Schwerin på Sireköpinge, dels som domkyrkoadjunkt och fängelsepräst i Växjö. Schwerin, som var Härslövs kyrkas patronus och Tegnér, som hade livliga kontakter med Sireköpinge, medverkade kraftigt till att Tullberg 1836 blev kyrkoherde i Härslövs pastorat. Tullberg beskrives som en skicklig pedagog i besittning av god både klassisk och modern bildning. I yngre år publicerade han en rad skrifter men som kyrkoherde ägnade han sig framför allt åt praktiska värv. Han lät 1862 uppföra Härslövs prästgård, som ansågs vara en av de vackraste i stiftet. Tullberg var starkt engagerad i Härslövs kyrkas tillbyggnad och renovering i mitten av 1800-talet. Det är värt att observera, att Tullberg intog en ganska försiktig hållning i kyrkobyggnadsfrågan så länge ätten von Schwerin innehade patronatet, men att han sedan med stor kraft hävdade församlingens berättigade intressen. Tullberg var gift med Gustafva Sophia Björklund, rik garvaredotter från Växjö och död först 1900. Makarna hade inga barn och kunde därför lämna frikostiga donationer till Härslövs och Säby församlingar (efter permutation 1977 förenade i Tullbergska samfonden) samt Smålands nation i Lund. Två porträtt av makarna Tullberg hänger i Härslövs kyrkas vapenhus.

Gunnar Carlquists omdöme i herdaminnet att Tullberg "som kyrkoherde synes alldeles nedlagt sina litterära sysselsättningar" förefaller något märkligt, när man tar del av prostens handskrivna tal och predikningar i Härslövs kyrkoarkiv. De är bundna i sammanlagt 23 band och skrivna med en synnerligen lättläst, närmast kalligrafisk handstil. Utan att ha studerat dem närmare vågar man likväl göra påståendet att de ger en god inblick i en 1800-talsprästs homiletiska och kateketiska verksamhet.

Tullbergs samling består av 19 större och 4 mindre volymer, på ryggarna signerade A 43-65. Flertalet band innehåller predikningar på kyrkoårets sön- och helgdagar, men i de tre första finns ett mera blandat material: skriftetal, konfirmationstal, tal vid prästval och visitationer, kateketik och bibelförklaringar m.m. På varje manuskript har Tullberg angivit var och när talet eller predikan hållits. Av särskilt intresse är bandet med signum A 44, vars innehåll redovisas i en särskild bilaga. Manuskripten utgöres av smärre häften, som efter Tullbergs död bundits samman i band. Hans maka har av påskrifter att döma läst igenom vissa predikningar vid vissa angivna tillfällen. Efter hennes död överlämnades samlingen till Härslövs sockenbibliotek och lästes enligt uppgift flitigt av de äldre. Huvudparten av sockenbiblioteket torde under inte närmare kända omständigheter ha uppgått i den borgerliga kommunens bibliotek. Ett och annat, däribland Tullbergs tal och predikningar, tycks ha bibehållits av församlingen och placerats i församlingshemmets arkivrum, som ursprungligen utgjorde sparbankens bankvalv.

Formellt ansluter sig Tullbergs predikningar till det klassiska mönstret med exordium, tyst Fader vår, ämne, delar och tillämpning. I manuskriptet gjorda understrykningar markerar vad predikanten särskilt bör betona vid framförandet. Det är omöjligt att utan ingående studium avgöra i vilken utsträckning Tullberg själv författat sina predikningar. Ger han uttryck för sina egna tankar eller har han lånat från andra och i så fall i vilken omfattning? I åtminstone ett fall har det kunnat konstateras att Tullberg begagnat möjligheten att använda en annans förlaga. Vid den högtidliga invigningen av Härslövs utvidgade kyrkogård 1867-09-29 höll således Tullberg ett högstämt tal, som delvis ordagrant överensstämmer med Johan Olof Wallins berömda tal vid invigningen av Norra kyrkogården i Stockholm 1827. Några ståtliga, mästerliga utformade perioder förtjänar att anföras in extenso:

Si, skördemannen håller skäran i sin hand, och allt kött är hö, och all dess godhet är såsom blomstret i markena. Intet skonar han, intet undantag gäller. Det nakna strået och det fulla axet, den veka stängeln och den starka stammen, den gröna brodden och den gula säden - allt faller. Unga och gamla, män och kvinnor, föräldrar och barn, lyfter upp edra ögon och beser denna mark, ty hon begynner vitna till skörd. I ären skörden. Skördemannen är döden. Mogne eller omogne, av jord ären I komne, jord skolen I åter varda.

Härslöv i november 1987
Owe Samuelsson



Arkivet, som består av 23 volymer, har överlämnats till landsarkivet av pastorsämbetet i Härslöv.

Om Tullberg och hans predikningar, se kyrkoherde teol. lic. Owe Samuelssons presentation och register vilka följer. Denna finns endast med i den manuellt förda förteckningen.

OBS att volymerna har en dubbel numrering; förutom numreringen 1-23 har de en tidigare åsatt numrering nr 43-65.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Predikningar (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2013-08-27 14:59:52