Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens vattenfallsverk. Luleälvsarbetena


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1400008
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/AhLC4HiIwqA6IysG73JSi2
ExtraID1400008
Omfång
223,8 Hyllmeter  (-)
Datering
1950–1988(Tidsomfång)
1958–1987(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): 59/2009
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 47)
Arkivbildare/upphov
Statens vattenfallsverk. Luleälvsarbetena (1950 – 1988)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)STATENS VATTENFALLSVERK
Luleälvsarbetena 1955 – 1988

Organisationshistorik

Kraftverksutbyggnaden i Lule Älv började år 1910. Kungliga Vattenfallsstyrelsen inrättade då en byggnadsbyrå som svarade för byggandet av Porjus Kraftverk. Den lokalt centrala organisationen benämndes Luleälvens Kraftverksbyggander. 1938 blev byggnadsbyrån efter en omorganisation byggnadstekniska byrån, och Luleälvens kraftverksbyggnader blev Luleälvsarbetena.

Harsprångets och Liggas första utbyggnad genomfördes innan Luleälvsarbetena fick den organisationsstruktur som utkristalliserades 1956-1957. Därför finns "Harsprånget - Ligga " som en egen arkivbildare med en separat förteckning.

Huvudorganisationen för kraftverksbyggnaden var Kungliga Vattenfallsstyrelsen - sedermera Statens Vattenfallsverk. Avdelningen för byggnad av vattenkraftverk var från början 1910 byggnadsbyrån, 1938 efter omorganisation blev det byggnadstekniska byrån, 1939 ändras namnet till vattenbyggnadstekniska byrån och efter ännu en omorganisation 1962 får vi avdelningen byggnadsteknik.

Enligt en organisationsplan från 1976 är huvudorganisationen B - byggnadsteknik och under denna avdelning ligger BY - anläggningsteknik. Under denna avdelning sorterar de olika byggena nu kallade BYP. Som bilaga finns en förteckning över de olika beteckningar Vattenfall använt för byggarbetsplatser och anläggningskontor. Totalt finns 15 kraftverk i denna älv.

Slutet av 1950-talet blev början till en intensiv utbyggnadsperiod. I Vuollerim uppstod 1957 ett kontor som kom att fungera som ett älvgemensamt anläggningskontor. Detta kontor betjänade samtliga byggen. Kontoret flyttar 1977 sin verksamhet till Ligga, 1983 flyttas kontoret åter, nu till Jokkmokk. 1987 när utbyggnadsperioden går mot sitt slut flyttas kontoret till Umeå. Där inregistreras i september 1988 Svenska Kraftbyggarna AB och Statens Vattenfallsverks byggnadsepok i Luleälven är därmed avslutad.

Arkivhistorik

Varje kraftverksbygge hade en arbetschef som ansvarig. Flera kraftverksbyggen sorterade ibland under samme arbetschef och utgjorde då ett s.k. arbetschefsområde. Dessa arbetschefsområden var mindre administrativa enheter som ingick i den stora arkivbildaren Luleälvsarbetena. P.g.a. detta kan t.ex. handlingar från Harsprånget och Porjus vara arkiverade tillsammans. Arkivbildaren Luleälvsarbetena med sitt älvsgemensamma anläggningskontor bildar en form av paraplyorganisation över de mindre arkivbildarna arbetschefsområdena.

I den arkivförteckning som gjordes 1995 lade man upp varje arbetsplatsområde som egen F-serie (innehållande allt från korrespondens och dossiéer till räkenskaper och lönespecifikationer). Då detta resulterade i alltför många små serier gjordes indelningen om efter allmänna arkivschemat 2008, med sortering efter först och främst handlingstyp och därefter stationsnummer (arbetsplatsområden).
I serie D Liggare, register och förteckningar, volymerna 6 och 7 finns den förra arkivbeskrivningen och dess förteckningar. Samma arkivbeskrivning användes för flera arkiv, med den som utgångspunkt har en ny beskrivning gjorts till vart och ett av dessa arkiv.

Avgränsning av arkiv

Utbyggnaden av Lule Älv resulterade i 15 kraftverk samt fyra regleringsmagasin.
Regleringsmagasinen byggdes för att säkerställa vattentillgången till kraftverken. Suorva, som är det största av dessa regleringsmagasin, har byggts i fyra etapper 1919-1923, 1937-1941, 1942-1944 samt 1966-1972. Handlingarna från den första utbyggnaden av Suorva finns arkiverade och förtecknade tillsammans med handlingarna från Porjus första utbyggnad. Från den andra och tredje etappen finns dock inga handlingar bevarade. Utbyggnaderna av Suorva administrerades från ett byggkontor i Porjus. Detta arkiv efterforskades i samband med arkivering 1995 men fanns inte kvar.
Suorvas fjärde reglering utfördes i samband med att Vietas kraftverk byggdes och handlingarna från den fjärde utbyggnaden finns arkiverade tillsammans med handlingar från Vietasbygget i arkivet Vietasarbetena.

Arkivet från Vietasbygget finns bevarade i sin helhet och i enlighet med ett tjänstememorial som utgick från Statens Vattenfallsverk centralt 1970. I samma memorial säger man också att alla bygghandlingsarkiv förutom de från Porjus, Vietas och Hölleforsen kan gallras efter 15 år. Det är möjligt att handlingarna från den andra och den tredje etappen kan ha gallrats ut utifrån dessa direktiv. Enligt samma direktiv är hela arkivbeståndet från Vietas bevarat, vilket innebär att handlingar av rutinmässig karaktär, som normalt skulle ha gallrats finns bevarade.

Från effektutbyggnaden av Porjus 1938-1942 och 1948-1949 finns handlingar bevarade tillsammans med Porjus driftkontors arkivbestånd. Från det byggkontor, som har funnits i Porjus vid denna tid finns däremot - som nämnts ovan- inga handlingar bevarade förutom en enda volym med arbetsskadeanmärkningar, som förtecknats tillsammans med Harsprånget - Liggas arkiv på F3:21.

Gallring

Gallring har inte företagits i arkivet under dess iordningsställande i enlighet med RA-MS 2005:56. För att underlätta identifieringen vid en eventuell framtida gallring har blankettnummer och rubrik i de flesta fall redovisats i anmärkningskolumnen eller serieanmärkningen i arkivförteckningen.

Handlingarna

Handlingarna i serierna är indelade kraftstationsvis i stationsnummerordning, för att underlätta sökning (bil. 2). Det förekommer att samma beteckning använts för olika ställen under olika tidsperioder, t.ex. BYP41, varför en lista med tidsordning sammanställts (bil. 3). F2CA Lönespecifikationer, är sedan beroende på tid, sorterade på bokstavsordning, anställningsnummerordning eller indelade efter lag. Alla handlingar rörande praktikanter och extrapersonal finns i F2E Tidsfördelning. Lagsammanställningarna finns i dossiéerna, under klassifikationsnummer 0371. Enskilda anställda kan också sökas i serie F2A Anställning, pension och uppsägning. Handlingarna är huvudsakligen sorterade i anställningsnummerordning, bokstavsordning eller födelsedatum förekommer. Observera att anställningsnummer som föregås av bokstäverna Sk gäller skogsarbetare och S gäller städ, då samma nummer utan bokstäver kan röra en annan person. Skogsarbetare som arbetat på entreprenad återfinns under serie F3 Kontrakt och anbud. Största delen av arkivet består av ämnesordnade handlingar som fakturakopior och lönespecifikationer. Ekonomi och viktiga beslut har skötts från Vattenfalls kontor i Stockholm, så här finns inga protokoll, bokslut eller huvudböcker.
Ritningar samt ritningsförteckningar har inte arkiverats, annat än då de varit som bilaga till övriga handlingar. Originalritningar återfinns i Vattenfall AB:s separata ritningsarkiv.
Fotografier som finns i detta arkiv tillför information om dess verksamhet och/eller historia och i de fall fotopositiv förekommit som bilagor och i beskrivande syfte har de bevarats på sin ursprungliga plats för att kunna ge en fullständig bild, en markering om detta har då gjorts i förteckningen. Övriga fotosamlingar återfinns annars i Vattenfall AB:s bild-, ljud- och filmarkiv.

Förvaring

Enligt tidigare arkivförteckning förvarades arkivhandlingarna i arkivlokaler belägna i samma byggnad som Harsprångets Kraftverk. Arkivlokalerna byggdes i början av 1980-talet och är tre våningar. I förra arkivförteckningen finns uppgift om vilken våning respektive en serie befann sig på men därefter har materialet flyttats en gång innan denna arkivförteckning kom till stånd.
Handlingarna i arkivet förvaras i A4-arkivboxar om inte annat anges i förteckningen.

Arkivet har ordnats och förtecknats av PICAB Produktion på uppdrag av Vattenfall AB.
Näsåker juli 2009.

Beteckningar på byggarbetsplatser efter Luleälven:

Station, byggår Idrifttagningsår

1929-1946 LB Luleälvsarbetena, Porjus
1947-1950 LB Luleälvsarbetena, Harsprånget
LB8 Harsprånget, 1945-1952
1953-1955 LB Luleälvsarbetena, Harsprånget
LB8 Harsprånget, 1945-1952
LB10 Ligga, 1951-1954
1956-1957 LB Luleälvsarbetena, Vuollerim
LB8 Harsprånget, 1945-1952 1952
LB10 Ligga, 1951-1954 1954
LB12 Porsi, 1956-1962
1958-1960 LB Luleälvsarbetena, Vuollerim
LB11 Messaure, 1957-1962
LB12 Porsi, 1956-1962
1961-1962 BLH Luleälvsarbetenas huvudkontor Vuollerim
BL11 Messaure, 1957-1962
BL12 Porsi, 1956-1962
BL13 Laxede, 1959-1962
BL16 Avloppstunnel 3, Porjus
BL21 Letsi, 1960-1967
jan-63 BLH Luleälvsarbetenas huvudkontor Vuollerim
BL11 Messaure, 1957-1962
BL12 Porsi, 1956-1962 1962
BL13 Laxede, 1959-1962
BL16 Avloppstunnel 3, Porjus
BL21 Letsi, 1960-1967
BL31 Seitevare, 1962-1967
BL32 Tjaktjajaure
BL41 Satisjaure 1962-1966
aug-63 BYP Anläggningskontoret Vuollerim
BYP11 Messaure, 1957-1962 1963
BYP13 Laxede, 1959-1962 1962
BYP16 Avloppstunnel 3, Porjus
BYP21 Letsi, 1960-1967 1967
BYP31 Seitevare, 1962-1967 1967
BYP32 Tjaktjajaure
BYP41 Satisjaure, Vietasvägen m.m.
1966 BYP1 Anläggningskontoret Vuollerim
BYP11 Messaure, 1957-1962 1963
BYP21 Letsi, 1960-1967 1970
BYP31 Seitevare och Tjaktjajaure 1967 och 1984
BYP41 Vietas, 1964-1972 1972
1981 BYP46 Porjus ombyggnad aggregat 12 1980
BYP47 Ritsem, 1971 1978
BYP49 Harsprånget aggregat G4 och G5, 1974-1980 1978 och 1980
BYP50 Ligga, 1977-1982 1982
BYP51 Messaure, 1980-1984 1984
BYP52 Porsi, 1984-1987 1988
BYP53 Laxede, 1984-1986 1986
BYP54 Vietas, ny tilloppstunnel 1981-1986
BYP60 Nuolja
BYP71 Sikforsarbetena (i Pite älv).

Tillgänglighet

SekretessJa
UpphovsrättUpphovsmannen

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad2010-06-01 00:00:00
Senast ändrad2021-02-15 15:12:43