Gaturenhållnings-aktiebolaget i Stockholms stad inom broarna

En stor del av gaturenhållningen i Stockholm omhänder-
hades sedan 1847 på entreprenad av den s.k. arbetsin-
rättningen. När denna 1875 upphörde med renhållnings-
verksamheten, ledde detta till uppkomsten av en rad renhållningsbolag, av vilka Gaturenhållnings-Aktie-
bolaget i Stockholms Stad inom broarna var det första
(Tingsten, K. Stockholms renhållningsväsen från äldsta
tider till våra dagar, Sthlm 1911, s. 25 ff).
Bolagets bildande beslöts vid ett sammanträde mellan
husägarna i Staden mellan broarna den 26 maj 1875. En
interimsstyrelse bestående av fem ledamöter (skomakar-
mästarna J.H. Möller och A. Rosengren, bokbindarmästa-
ren F.A. de Brun, badarmästaren E.A. Smedberg och fastighetsägaren A. Fagerberg) jämte tre suppleanter utsågs. Interimsstyrelsen skulle bl.a. utarbeta förslag till bolagsordning och föranstalta om aktieteckning. Vid ett sammanträde den 18 juni 1875 mellan aktie-
tecknarna godkändes det av interimsstyrelsen utarbetade förslaget till bolagsordning sedan "åtskilliga förän-
dringar och tillägg" gjorts samt beslöts att förslaget skulle inlämnas till Kungl. Maj:t för godkännande. Bolagsordningen fastställdes av Kungl. Maj:t den 2 juli 1875 och bolaget trädde i verksamhet den 1 oktober s.å., sedan bolagsordningen den 28 augusti inlämnats till Stockholms Rådhusrätt och intagits i dess proto-
koll den 30 augusti (anförda prot. i ser. A I b Styrelseprot. 1875; avskrift av rådhusrättens prot. 30/8 1875 i ser. F II Handl. rör. bolagsordning och aktieägare).
Enligt den tryckta bolagsordningens (bilagd bolags- stämmoprot. 23/7 1875 i ser. A I b 1875) ) 2 var bola- gets huvudsakliga ändamål "att ombesörja renhållning af
gator och gårdar i Stockholms stad, till en början inom
broarna samt dessutom att i mån af tillgång utlega arbetsfolk samt hästar med arbetsåkdon". Ordinarie bolagsstämma skulle hållas varje år före mars månads utgång () 16) varvid en styrelse skulle utses bland aktieägarna om fem personer jämte tre suppleanter. Styrelsen skulle inom sig utse en ordförande och en verkställande direktör () 8).
Antalet egendomar vid vilka renhållningen bestreds upp-
gick vid 1875 års slut till 222, motsvarande en entre-
prenadsumma om 25.067:50 kr. Vid 1877 års slut uppgick
kontraktens antal till 347 och under året hade för dessa influtit en summa uppgående till 43.404:40 kr. Därefter ökades antalet kontrakt endast långsamt. 1889
uppgick det till 361 och 1898 till 403. Verksamheten hade emellertid utsträckts även till Södermalm där bolaget 1889 svarade för renhållningen vid 20 egen- domar. Vidare hade kontrakt tecknats med Stockholms stads drätselnämnd om övertagande av stadens renhåll-
ningsskyldighet för staden inom broarna och Södermalm,
med Nya Spårvägsbolaget om renhållningen av en av dess
linjer samt med Nya och Södra Gaturenhållningsförening-
arna om övertagande, överlåtande och utbyte av renhåll-
ningsområden (årsberättelser 1876 och 1877 bilagda bolagsstämmoprot. i serie A I b; dito 1889 och 1898,
tryckta Sthlm 1890 resp. 1899). Vid anställd offentlig
entreprenadauktion lyckades bolaget även förvärva kon-
trakt å gaturenhållningen vid kronans egendomar.











En del av dessa renhållningsområden fr.a. på Södermalm och Norrmalm överläts dock på Nya Gaturenhållnings Föreningen samt Stockholms Renhållningsaktiebolag (se serie E I och styrelseprot. 13/9 och 30/10 1890; över-
sikt över dess s.k. "extra kontrakt" återfinnes t.ex. som bilagor till styrelseprot. 23/12 1890 och 30/12 1891).
Arbetet bedrevs med hjälp av dels fast anställd perso-
nal (utöver kamrerare och sekreterare bestående av tillsyningsmän, förmän, fodermarsk, kuskar och sopare,
uppgående till ett antal av mellan 40 och 60 personer)
dels extra personal. Den sistnämndas antal varierade
kraftigt beroende på årstiden. Av den fast anställda
personalen utgjordes en stor grupp av kuskar (1895 21 av totalt 57 fast anställda). Detta antal bibehölls nästan in i det sista. I januari 1904, då de fast an-
ställdas antal hade sjunkit till 38, var 22 av dessa
kuskar och under bolagets sista verksamhetsmånad, maj 1905, bestod den ordinarie personalen av 1 fodermarsk,
15 kuskar och 1 nattvakt (G VII verifikationer och G V
förskottsbok 1/8 1899 - juni 1905). Detta förhållande belyser den betydelse för bolagets ekonomi som de extra
körslorna hade. Att sådana skulle förekomma hade an-
tytts i bolagsordningens ovan anförda andra ). Redan 1884 närmade sig behållningen å de extra körslorna den vinst som bolaget erhöll å renhållningsentreprenaderna.
Den förstnämnda uppgick till 7.177:79 kr. och den sist-
nämnda till 8.882:99 kr. 1894 var motsvarande siffror 9.568.10 kr. resp. 2.385:77 kr. (G I Huvudböcker 1884,
1894; jfr även serierna G VI a-b Körseljournaler).
Trots ovanämnda "extra kontrakt" utvecklade sig bola- gets renhållningsverksamhet till en direkt förlust-
bringande affär.

Se vidare den manuella förteckningen