Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

ZOFIA (JO) LANGERS ARKIV


Grunddata

ReferenskodSE/RA/721171
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yibn7qJDweZJW8018W43t3
Omfång
0,6 Hyllmeter 
7 Volymer 
VillkorJa
TillståndsgivareArkivbildaren/deponenten
VillkorsanmHela arkivet
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Langer, Zofia
Alternativa namn: Jo
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)INLEDNING

Zofia Langer var flykting från det f.d. Tjeckoslovakien med en bakgrund som är ett stycke europeisk nutidshistoria. Hon var judinna, född 1912 och uppvuxen i Budapest i en intellektuell medelklassfamilj. Hon gifte sig med en slovakisk jude, Oscar Langer, en övertygad kommunist, som hon beundrade för hans sociala engagemang. Paret bosatte sig i Tjeckoslovakien. Strax före krigsutbrottet, 1938, flydde de till USA. Många av deras närmaste släktingar omkom under kriget, de flesta i koncentrationsläger.

Efter åtta år i exil återvände de till Tjeckoslovakien där maken som var ekonom och medlem i kommunistpartiet fick en hög position inom den slovakiska förvaltningen. Efter några år, 1951, arresterades han och anklagades tillsammans med flera andra högt uppsatta partimedlemmar
för sionism, landsförräderi och att ha spionerat för främmande makt. Slansky-processen som den kom att kallas efter den huvudåtalade, var en av de mest ökända skenrättegångarna i dåtidens stalinistiska Central- och Östeuropa. Slansky och ytterligare tio av de anklagade dömdes till döden, Oscar Langer fick 22-års fängelse-
straff. Familjen förlorade allt de ägde och Zofia och de två döttrarna deporterades till en liten, avlägsen by på landsbygden med mycket små möjligheter för att kunna hitta någon utkomst. Rädslan att själv bli arresterad och anklagad för någonting var Zofias ständiga följeslagare under dessa mycket svåra år. Först i början av 1960-talet rehabiliterades hennes man och frigavs ur fängelset. Han var dock mycket sjuk och dog efter några år.

Den s.k. Prag-våren 1968 slogs ned genom sovjetiskt militärt ingripande. Zofia och hennes familj blev flyktingar igen, den här gången i Sverige. Det är här hon skrev sin memoarbok - "Fången i sin övertygelse" - som bl.a. handlar om åren i Tjeckoslovakien. En av hennes recensenter, Madeleine Gustafsson, skrev följande i Dagens Nyheter den 21 december 1981: "Sällan har jag läst en skildring av så mycket besvärligheter och elände, som burits upp av en sådan envishet, en sådan varmhjärtad humor och en sådan nästan okuvlig vitalitet. Det övertygande och lärorika är att denna styrka inte framstår som naturgiven eller självklar".

Zofia dog 1991 i Uppsala där hon var bosatt under de sista åren av sitt liv. Hennes efterlämnade handlingar deponerades i Riksarkivet av hennes två döttrar Susanna Klanger och Tania Langerova 1998.

Zofia Langers samling innehåller alla hennes efterlämnade dagböcker, anteckningar till noveller, artiklar, hennes korrespondens bl.a. med sin kusin, den världsberömda franska skådespelerskan Simone Signoret och hennes man Yves Montand, en del officiella handlingar, tidningsurklipp rörande hennes författarskap
m.m.

Samlingen har ordnats och förtecknats av undertecknad.

Katalin Gere, Stockholm, 2000-05-05

Kontroll

Skapad2000-05-22 00:00:00
Senast ändrad2008-04-23 09:30:02