Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Åklagarmyndighetens i Simrishamn arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/12015
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/FROqawYg3KUna5QiifCAz7
Omfång
3,2 Hyllmeter 
Datering
1965–1996(Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Åklagarmyndigheten i Simrishamn (1965 – 1996-06-30)
Alternativa namn: Simrishamns åklagardistrikt
Kategori: Statlig myndighet. Distriktsåklagare 1965-

Innehåll

Inledning (äldre form)Åklagarmyndigheten i Simrishamn tillkom den 1 januari 1965.

Myndighetens arbetsuppgifter
Verksamheten reglerades främst av rättegångsbalken och åklagarförordningen (SFS 1989:848) samt myndighetens arbetsordning. Myndighetens chef kallades åklagare. Vid myndigheten inom åklagarväsendet fanns åklagare och administrativ personal. En åklagares huvudsakliga arbetsuppgifter var att leda förundersökningar om brott, att fatta beslut om åtal skall väckas, och att föra talan i domstol.

Åklagarväsendets organisation
Åklagarmyndigheten i Simrishamn, vars distrikt omfattar kommunerna Simrishamn och Tomelilla, var en av de 86 åklagarmyndigheterna i landet. Över dem fanns 13 regionåklagarmyndigheter som hade lednings- och tillsynsansvar för myndigheterna inom sina regioner. Åklagarmyndigheten i Simrishamn hörde till den region som omfattade Malmöhus- och Kristianstads län med Regionåklagarmyndigheten i Malmö som kansliort.

Åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ingick inte i några regioner, inte heller Statsåklagarmyndigheten för speciella mål. Riksåklagaren är landets högsta åklagare med lednings- och tillsynsansvar för åklagarväsendet i hela landet. Före den 1 juli 1985 fanns det länsåklagarmyndigheter i varje län. Regionåklagarmyndigheterna bildades genom att länsåklagarmyndigheter slogs samman.

Viktigare typer av handlingar
Handlingar beträffande åklagarverksamheten diariefördes i brottmålsdiariet, tvångsmedelsdiariet eller säkerhetsdiariet. Handlingarna förvarades i akter vilka förvarades i diarienummerordning. I en akt till brottmålsdiariet där åtal väckts sparades normalt en kopia av stämningsansökan, ett exemplar av förundersökningen, domen och kopia av skriftväxling. Dessa handlingar sparades i 10 år. När ett ärende skrevs av efter det att förundersökningsprotokoll upprättats sparades ärenden i 10 eller 30 år beroende på brottet. År 2010 ändrades preskriptionstiden för mord och tidigare gallringsföreskrifter får inte tillämpas på handlingar i sådana mål och ärenden som avser mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp beträffande vuxna lagöverträdare.

I akten förvaras samtliga originalhandlingar. När ett ärende avslutades med att förundersökning inte skulle inledas eller att den skulle läggas ned arkiverades handlingarna hos polismyndigheten. Hos åklagarmyndigheten sparades endast kopia av anmälan och åklagarens beslut.

Strafförelägganden diariefördes och arkiverades på särskilt sätt och sparades i fem år. Administrativa ärenden diariefördes i det allmänna diariet och sparades i fem år.

Sökingångar till arkivet
Diarier och arkivförteckning.

Begränsning i tillgängligheten genom sekretess.
Arkivet och diarierna innehåller delvis uppgifter som omfattas av sekretess.

Gallringsregler
Riksarkivets gallringsbeslut nr 648, den 22 september 1978.
Beslut enligt RA-FS 1991:6 om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse
Riksarkivets förteckningsplan 1985:2, bil 3 till Riksåklagarens föreskrifter om arkivbildning och arkivvård (RÅC 11:54)
Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28
Riksarkivets gallringsbeslut 1986:5
Riksarkivets gallringsbeslut 1989:3

Flera av Riksarkivets gallringsbeslut ovan upphävdes den 1 januari 2005 genom RA-MS 2004:81. Enligt RA-MS 2010:3 får dock äldre bestämmelser om gallring tillämpas för handlingar som arkiverats vid åklagarmyndighet före den 1 juli 1996. Enligt RA-MS 2010:3 får gallringsföreskrifter inte tillämpas på handlingar i sådana mål och ärenden som avser mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord samt terroristbrott som begås genom mord eller dråp beträffande vuxna lagöverträdare.

För det datoriserade brottmålsdiariet som infördes under 1996 gäller förordningen om registerföring vid åklagarmyndigheterna (SFS 1995:1006).

Arkivbeskrivning upprättad vid åklagarmyndigheten 1995-12-18 och kompletterad vid Landsarkivet i Lund 2020.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2017-11-17 12:04:18
Senast ändrad2021-12-15 09:01:43