Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Postkontoret Malmö 1


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/01476
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/kCApxY5z1A33eL9bzqS0w6
ExtraIDSTA
Omfång
56 Hyllmeter  (Text)
Datering
1849 – 1977  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Postkontoret Malmö 1 (1658 – 1977)
Alternativa namn: Postkontoret Malmö  (1658 – 1908)
Kategori: Statlig myndighet. Postverkets områdespostkontor

Innehåll

Inledning (äldre form)Postverket inrättades 1636 i Sverige genom förordningen om postbåden. I de forna danska landskapen fanns sedan 1624 postkontor i städerna, exempelvis i Halmstad, Helsingborg, Kristianopel, Lund, Malmö och Ronneby. I förordningen från 1636 slogs det fast att på varje sträcka av två eller högst tre mil skulle finnas en postbonde (posthemman) eller postiljon som hade två postdrängar till hjälp. Från början av 1800-talet befordrades posten med vagnar, som även tog passagerare (postdiligenser). 1824 gick den första postångaren mellan Sverige och Tyskland, tidigare hade den seglats till kontinenten. Från 1830 infördes skyldighet för gästgivare att befordra post som ersatte skjutsskyldigheten för posthemman. 1863 började man sända post med järnväg, men större delen gick fortfarande 1876 på landsväg. De första postvagnarna, som var helgula, kom 1859. Järnvägsposten upphörde 1996. 1920 infördes luftpost mellan Malmö och Berlin.

Från början befordrade posten bara brev, men under 1800-talet tillkom paket och trycksaker. Enhetsporto, oberoende av transportsträckans längd, infördes 1855 och samma år utgavs det första svenska frimärket. Samma år började man även att sätta upp brevlådor.

I varje stad skulle en lämplig person anställas som postförvaltare, som fick sin lön genom influtna portobelopp. Den förste postmästaren i Malmö efter Skånes införlivande var Hans Casper Heublein. Han innehade postmästartjänsten troligen från 1660 till sin död 1680. Heublein hade av egna medel insatt en postjakt 1669, som två gånger i veckan gick mellan Malmö och Köpenhamn. Genom denna förbindelse kom breven några dagar före den ordinarie posten från Helsingborg. Postgången över Malmö-Köpenhamn gav snabbare brevbefordran mellan Sydsverige och Danmark, Holstein samt Hamburg. Under 1600-talet var trafiken över Helsingborg-Helsingör den viktigaste och hade liten konkurrens från Malmö, som låg vid sidan om de vägar där posten befordrades. Det var först med snällpostens införande som Malmö kom att spela en större roll. Snällposterna infördes 1827, och först 1836 nådde den Malmö. Från Stockholm gick den två gånger i veckan över Jönköping, Halmstad, Laholm, Ängelholm, Landskrona, Lund och Malmö. Sedan mitten av 1800-talet hade näringslivet i Malmö utvecklats starkt och det pampiga posthuset i Malmö, ritat av Ferdinand Boberg 1904-1906, bekräftade detta. Posthuset ligger imponerande placerat vid Skeppsbron, den inre delen av hamnen.

Organisation
1677 kom postverket under Kanslikollegii direkta ledning och 1697 inrättades en poststyrelse med en överpostdirektör. Kungliga Generalpoststyrelsen inrättades 1850 som ett centralt ämbetsverk. Poststyrelsens uppgifter enligt instruktion från 1930 (SFS 1930:189) var bl.a. att ombesörja och övervaka posttrafik, bedriva postgirorörelse handha stämpelväsendet.

Mellan 1893-1909 utgjorde postförvaltningen i Malmö ett eget distrikt. När landet 1910 indelades i fem postdirektioner, hade den Södra postdirektionen sitt säte i Malmö. Huvudpostkontoret i Malmö leddes av en överpostmästare. Vid mitten av 1900-talet fanns det i landet sju postdistrikt, varje med en egen förvaltning kallad postdirektion, varav ett postdistrikt för Malmö. Under varje postdirektion löd samtliga postanstalter och postlinjer i distriktet, även järnvägs- och örlogspost. 1969 ersattes postdirektionerna av sju postdistrikt för regional verksamhet.

1970-03-20 beslutade Poststyrelsen att ett postkontor benämnt Malmö Bangårdspostkontor (Postterminalen Malmö Ban) skulle inrättas i Malmö. Ny organisation av postkontoret trädde ikraft 1975-05-01. Från Postkontoret Malmö 1 överfördes följande enheter: avgående avdelning (med sorteringsexpedition för brev och paket), transportavdelningen, utrikesavdelningen och Postens adressregister.

Postverkets organisationsutredning ledde fram till att det 1977-10-01 infördes en ny organisation hela landet. Malmö postområde bildades och omfattade samtliga postanstalter i kommunerna Malmö, Trelleborg, Lomma, Burlöv, Svedala och Vellinge. Postanstalterna benämndes i fortsättningen postkontor. Postkontoret Malmö 1 och Postterminalen Malmö Ban sammanfördes till ett postkontor och kallades Områdespostkontoret Malmö 1. En områdesförvaltning inrättades och förlades till kontorsbyggnaden vid Postterminalen Malmö Ban. Postområdet leddes av en postområdeschef, och under denne en driftschef och en chef för områdesförvaltningen, som innefattade administrativ sektion, organisationssektion och personalsektion. Driftkontoret Malmö Ban blev 1984-07-01 driftområde under den nya Malmöregion som samtidigt inrättades.

1994-03-01 ombildades Postverket från en statlig myndighet till aktiebolag, varefter handlingarna överfördes från Postverkets lokala organisation i Malmö (Malmö 1 på Posten Skeppsbron) till Malmö stadsarkiv.

Arkivet
Handlingar för tiden 1658-1848 saknas. Ankommande skrivelser återfinns i Kanslikollegii arkiv åren 1673 och 1683; i Överpostdirektörens arkiv åren 1699-1792; i Generalpoststyrelsens arkiv åren 1770-1948. Samtliga arkiv förvaras på Riksarkivet.

En stor del av materialet i arkivet utgörs av inkomna handlingar från generalpoststyrelsen (1849-1916), diarier (1880-1977), skrivelser (1893-1916) samt ämnesordnade handlingar (1893-1977). Handlingar rörande personal, personalkort, har inte levererats till stadsarkivet. Personaluppgifter finns i den mån de bl.a. ingår i ämnesordnade handlingar. En hel del handlingar finns rörande tillkomsten av Posthuset 1904-1906. I övrigt ger arkivet ger en god bild av hur organisation och administration i ett statligt verk utvecklats sedan mitten av 1800-talet.

Med leveransen följde även Områdespostkontoret Malmö 1 (MSA/01491) och Postterminalen Malmö Ban (MSA/01492).

Arkivet ordnades och förtecknades av arkivarie Helena Sjölin och stod klart i januari 2007.

Källor:
Losman, Beata, Förvaltningshistorik
Områdespostkontoret Malmö 1, volymerna B:1, F:14

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2004-02-04 00:00:00
Senast ändrad2019-07-18 08:00:35