Arkiv

Evangeliska sällskapets arkiv

Basic data

Reference code

SE/RA/730040

Link to archive record

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/PPFYFecRrH6d0G02H087k3

Extent

0.8 Hyllmeter

10 Volymer

Date

1809- – 1835 (Tidsomfång)

Finding aid

Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm, Se Holm-Carlsson

Archive institution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Record creator / Origination

Evangeliska sällskapet

Kategori: Förening

Content

General note

Jfr Svenska bibelsällskapets arkiv

Introduction (older form)

Evangeliska Sällskapets arkiv

Evangeliska sällskapets arkiv deponerades i Riksarkivet i november 1912 (se förteckning över Riksarkivets öppna dep. 1912 november) tillsammans med Svenska Bibelsällskapets arkiv.

Tidigare ha en äldre, provisorisk förteckning över arkivet förelegat. Ur denna har inledningen nedan tagits.

Stockholm i december 1968

Ingemar Carlsson

Evangeliska sällskapet

Inledning
I början av 1800-talet uppstodo i England och Skottland åtskilliga religiösa sällskap, bland dem de s k Bibeltraktatsällskapen, vilkas verksamhet spridde sig till andra länder. Deras uppgift var att giva spridning dels åt s k uppbyggelseskrifter, dels åt Bibeln. År 1806 anlände till Sverige missionärerna Paterson och Henderson, vilka här verkade, den förre i Stockholm, den senare i Göteborg, för nämnda sällskap. Paterson hade redan före sin ankomst hit genom skriftväxling med kyrkoherden L R Retzius i Tådened och även genom Svenska legationspredikanten i London, doktor Brunmark, fått kännedom om de religiösa förhållandena här. Han anlände till Stockholm under år 1808 och gjorde här bekantskap med flera personer, vilka han lyckades intressera för bildandet av ett sällskap efter förebilden av Londons bibeltraktatsällskap, bland andra statssekreteraren M Rosenblad, v presidenten G A Leijonmark, överamiralen J G Lagerbjelke samt boktryckaren Sam Rumstedt, vilken just i sin egenskap av boktrykckare blev av ovärderlig nytta för Paterson, samt pastorn Johan Wetterdahl m fl.
Vid ett enskilt sammanträde framlade Paterson planen till bildandet av ett traktatsällskap, och här stiftades nu Evangeliska sällskapet till anda och läggning stående närmast de engelska s k "evangelicals". Det nybildade sällskapet började genast sin verksamhet, och det första sammanträdet hölls den 7 februari 1809, då Kungl Maj:ts resolution av den 21 januari s å med sanktionering av sällskapets stadgar upplästes. Den första styrelsen, den s k "kommittén", bestod av v presidenten Leijonmark, ordförande, hovpredikanten Fuchs, förste sekreterare, pastorn Wetterdahl, andre sekreterare, grosshandlaren Handraeus, kassör, och boktryckaren Rumstedt, arkivarie, samt dessutom av kommissarien Dahlström och handelsmannen Hülphers. Vid samma tillfälle utsågos även "censorer" för granskning av sällskapets skrifter, nämligen Leijonmark, Lagerbjelke, Fuchs, kyrkoherden Häggman, Wetterdah, Hambraeus, Stahlin och Dahlström.

Redan innan sällskapet nått sin slutliga organisation, hade verksamheten vidgats utöver vad stadgarna angåvo.
Paterson, den drivande kraften, hade gjort den erfarenheten, att Bibeln var mycket litet spridd i Sverige, även bland de högre klasserna. Hans närmaste mål blev att få till stånd en billig svensk bibelupplaga, och för detta ändamål vände han sig till Engelska bibelsällskapet. Detta hade redan före Patersons ankomst hit, genom förfrågningar hos doktorn Brunmark och sällskapet "Pro fide et christianismo" beträffande Biblens spridning här, fått kännedom om förhållandena. Nu vände sig Paterson direkt till ordföranden i nämnda sällskap, överhovpredikanten Murray, som lovade sitt understöd.

Vid sällskapets andra sammanträde den 14 februari kan man säga att grunden till Svenska bibelsällskapet lades, i det att kommittén beslöt "att inom sig bereda ett s k bibelsällskap, vars föremål vore att med stående stilar till trycket befordra hela Bibeln och den samma till så lågt pris försälja att det för den fattigaste bleve möjligt äga denna dyrbara och för varje kristen oumbärliga bok". Nu började en livlig brevväxling med engelska bibelsällskapet, från vilket rikliga understöd inflöto, särskilt för åstadkommandet av stereotyperade upplagor av Bibeln och Nya Testamentet. Sammanträden höllos minst en, oftast flera gånger i månaden.

Under årens lopp uppstod tanken att mera skarpt särskilja sällskapets två olika verksamhetsuppgifter och att för vardera uppgiften tillsätta en kommitté, och år 1814 grep man sig an därmed samt började vidtaga åtgärder i antydd riktning. Den 5 juni s å förelåg "Projekt till statuter för det tillärnade svenska bibelsällskapet" och för behandlingen av detta utlystes en extra session till den 9 juli. Av protokollet vid denna framgår, att sällskapets verksamhet blivit så vidlyftig att den nödvändiggjorde den ursprungliga kommitténs uppdelning på två sektioner och därmed sällskapets klyvning i två skilda sällskap. Evangeliska sällskapet skulle fortfarande fullfölja sin ursprungliga uppgift, men "själva Bibelsaken få sin egen men mera utvidgade kommitté, som väljes bland ledamöterna och antaga namn av Svenska bibelsällskapet". (Utkast av M Rosenblad).

Det vill av tillgängliga handlingar synas, som om Evangeliska sällskapets verksamhet fortgick ett stycke in på 1830-talet, att döma av kommitténs sista, tillgängliga berättelse, omfattande åren 1832, 1833 och 1834. Den vittnar icke om befintligheten av något mera allmänt och starkare intresse för Evangeliska Sällskapets ursprungliga uppgift. Kanske hade intresset nu mera utslutande vänt sig mot det uppblomstrande och livskraftiga Svenska bibelsällskapet, vars stadgar fingo kunglig stadfästelse den 22 februari 1815 och vars ekonomiska grundval lades av Evangeliska sällskapet, vilket till denna sin avläggare överlät hela sin till 25.000 kronor uppskattade egendom.

References

Related archival units

Se även: Svenska bibelsällskapets arkiv (SE/RA/730244)

Control

Created	30/09/1993 00:00:00
Amended	13/05/2013 08:58:20