bild
Arkiv

Drottningholm Drottningholms slott

Drottningholm

Grunddata

ReferenskodSE/RA/56505/56505.1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/k4gNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
83 Hyllmeter 
824 Volymer 
Datering
1618 – 1989  (Tidsomfång)
1662   (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareÖvrig tillståndsgivare
VillkorsanmHandlingar som är yngre än 70 år lämnas endast ut efter godkännande av riksmarskalken i varje särskilt fall.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Slottsarkivet)
Arkivbildare/upphov
[Proveniens ej registrerad]

Innehåll

Inledning (äldre form)Johan III lät 1579 sin byggmästare Willem Boy uppföra ett stenhus vid dåvarande kungsgården Torvesund (källa: Gunnar Mascoll Silfverstolpe och Åke Stavenow, Drottningholm i Svenska slott och herresäten, n.f. 2, 1932-33 och Bo von Malmborg, Drottningholm i Slott och herresäten i Sverige, De kungl. slotten, bd 1, 1971). Byggnadsarbetena torde ha pågått till mitten av 1580-talet. Efter drottning Katarina Jagellonica kallades slottet Drottningholm.

Slottet ägdes från 1603 av Gustav Vasas änkedrottning Katarina Stenbock. Efter hennes död 1621 bytte slottet ägare flera gånger och innehades bl. a. av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1653 erhöll pfalzgrevinnan Maria Euphrosynae (Magnus De la Gardies maka) slottet i gåva av änkedrottning Maria Eleonora. Magnus De la Gardie lät nu Jean de la Vallée restaurera och modernisera slottet.

Magnus De la Gardie sålde den 16 februari 1661 Drottningholm eller snarare besittningsrätten till slottet (enligt 1655 års reduktionsbeslut skulle Drottningholm indragas till kronan, men Karl X Gustav hade medgivit Maria Euphrosynae besittningsrätt till slottet på grund av nedlagt arbete) till riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. Samma år i december brann slottet ned. Hedvig Eleonora lät Nikodemus Tessin d.ä. uppgöra ritningar till ett nytt slott. Byggnadsarbetena påbörjades 1662 och fortsatte de närmaste decennierna under Tessin d.ä:s ledning. Efter dennes död 1681 fortsattes inredningsarbetet under sonen Nikodemus d.y:s ledning.

Efter Hedvig Eleonoras död tillföll slottet drottning Ulrika Eleonora d.y. och ärvdes vid hennes död 1741 av Fredrik I. Denne gav 1744 Drottningholm i gåva till Lovisa Ulrika.

Lovisa Ulrika lät 1745-1746 Carl Hårleman uppgöra ritningar för en tillbyggnad av slottet. Arbetet påbörjades våren 1746 och var färdigt i mitten av 1750-talet.

De längor som förenade slottets flyglar med de fyra yttersta hörnpaviljongerna hade då påbyggts med en våning, liksom de längor, som i norr och söder förenade dessa paviljonger. Samtidigt utförde Carl Hårleman moderniseringar i det inre i tidens rokokostil.

1777 tvingades Lovisa Ulrika, på grund av dåliga affärer, sälja Drottningholm liksom sina där förvarade samlingar av konst, böcker, medaljer och naturalier till staten. Slottet ställdes sedan till Gustav III:s disposition.

Gustav III gjorde Drottningholm till en medelpunkt för sitt glada hovliv. Han genomförde en del förändringar i slottets inre miljö i nyklassicismens anda. Han lät också Adelcrantz anlägga en engelsk park.

Efter Gustav IV Adolfs avsättning 1809 kom slottet i stort sett att stå obebott och började så småningom förfalla.

1846 började Oskar I, delvis med egna medel, att restaurera slottet. Rikssalen förvandlades till en "salle des contemporains" med samtida konungaporträtt, italienska marmorspislar och moderna parkettgolv. I stensalen ordnades ett minnesrum över Karl XIV Johan.

Även under Oskar II:s regering genomfördes en del förändringar i den inre miljön. Konungen lät bland annat Agi Lindegren inreda den nuvarande Oscarssalen i barockstil med utgångspunkt från tapetsviten över Heros och Leanders historia.

1907-1911 genomgick Drottningholm en omfattande restaurering under ledning av professor Erik Lallerstedt och överintendenten John Böttiger.


Slottsarkivet den 12 september 1980
Christer Danielsson







Från Riksänkedrottningens tid finns i stort sett endast inventarieförteckningar och räkenskaper.

Från 1720-talet till långt in på 1800-talet finns, förutom ämnesordnade handlingar, dels utgående skrivelser (kopieböcker, serie B I resp. koncept, serie B IIb) dels inkomna handlingar (serie E Ib och E IIa 2).

1786-1810 var ståthållaren på Drottningholms slott tillika styresman över Svartsjö slott och län, vilket har påverkat arkivbildningen. För denna tid finns bland annat följande serier: Koncept avseende Drottningholms slott och Svartsjö län (B IIa), ingående diarier (C I a) till serierna Kungl. brev och resolutioner, huvudserie (E Ia) och brev till Ståthållarämbetet, huvudserie (E IIa 1) samt supplikdiarier. Till detta kommer räkenskaper och handlingar (till exempel mantalslängder) som enbart berör länet och som utgör en arkivbildning för sig och därför förtecknats separat (se Svartsjö läns förvaltningsarkiv).

Från och med 1811 är koncept och inkomna handlingar samlade i en korrespondensserie (F I), vilken från och med 1818 även innehåller diarier.

1920 blev det en gemensam ståthållare för samtliga kungliga slott. I samband härmed tillkom en ny arkivserie "Ståthållarämbetets på Drottningholms slott handlingar" (F II). Från och med 1948 se Stockholms slott.

Inventarieförteckningar finns från 1683 och framåt och är av två slag, dels redovisningar rum för rum, dels kategoriinventarier, som redovisar varje slag av persedel för sig.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Drottningholms kungsgård (Lokalt ämnesord)
Drottningholms Slottsbyggnadsk (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

UpphovsrättIngen upphovsrätt
DepositionNej

Hänvisningar

ReproduceratNej

Kontroll

Skapad1995-09-28 00:00:00
Senast ändrad2023-03-28 14:10:37