Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

STIG TORNEHEDS SAMLING RÖRANDE ARTHUR ERICKSON


Basic data

Reference codeSE/SEI/SEI_2277-2
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/C5K5n8gMxKkgWwOaDzBae5
Extra IDSEI_2277-2
Extent
0 Hyllmeter 
2 Volymer 
Archive institutionSvenska Emigrantinstitutet
Record creator / Origination
TORNEHED, STIG (REDAKTÖR, VÄXJÖ)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad

Content

Archival historyArthur Erickson 1903-08-29--1997-10-22.
Svenskamerikansk visdiktare och trubadur.
Sedan 1953 har Arthur Erickson gjort en sverigeresa om året. Inräknas 1929 och 1948 har han efter utvandringen 1922 dykt upp 43 gånger i hembygden. Länge uppmärksammades Arthurs hemlängtan inte nämnvärt utanför kretsen av syskon, släktingar och barndomsvänner i Stockaryd och Västra Torsås, men med tiden skrev Smålands-Tidningen och andra lokala nyhetsförmedlare om den flitige resenären och man började diskutera när Arthur skulle slå storbyggmästaren Ragnar Benson i transatlantiskt pendlande. Oberörd fortsatte Arthur Erickson fara som en flyttfågel mellan Amerika och Stockaryd. Hans uppdykande tog som ett sommartecken och hans återvändande blev en signal om att hösten stod för dörren.
Det var visdiktandet och framförandet av de egna sångerna till den trogna reskamraten gitarren, som gjorde Arthur känd i större sammanhang. Lika gärna som borta i Chicago lyssnade folk hemma i Småland till den gamle emigrantens sånger om björkdungarna kring sjön Ruskens drömska vikar eller flickan han kysste en aftonstund medan koltrasten sjöng i furuskogen. Texterna var ofta tonsatta med musik från amerikanska evergreens, ibland också egna kompositioner, och de framfördes med en bravur som runnit upp i självupplevelsen. Sjungit hade Arthur sedan barndomen och en gång hade han drömt att få utveckla sin röst hos någon sångpedagog. Under depressionstiden hade han köpt dragspel och gitarr och börjat plugga noter. Snart engagerades Arthur på svenskamerikanska fester, men det var inte förrän på 1950-talet han började skriva och komponera egna sånger. När den långa serien av Sverigebesök inleddes var Arthur på väg att bli något så ovanligt som en svenskamerikansk trubadur, en mindre omsusad motsvarighet till Carl Sandburg. Det var inget fel på gehöret och den kraftiga aningen skrovliga rösten passade så bra till de berättande balladerna om utvandrarlivet. Med åren har gehöret rubbats av tilltagande dövhet och stämbanden har börjat bli oviga, men sångarglädjen och inlevelsen har bara tilltagit.
Arthurs enkla visor om längtan efter småländsk natur, den svunna ungdomskärleken eller balladerna om det hårda livet i depressionens Chicago nådde så småningom fram till personer som insåg att sångerna var betydelsefulla vittnesbörd från den sista utvandrarepokens 1920- och 1930-tal. Det förhållandet att radio- och Tv-mannen Stig Tornehed hade sina rötter i samma trakt som Arthur gjorde honom särskilt intresserad av trubaduren från Chicago. Tornehed lärde känna Arthur Erickson under den tävling i bondkomik som den andra juni 1973 avgjordes på Växjö Teater. Som enda tävlande svenskamerikan tilldelades då Arthur det första av Gunnar Heléns Homecoming Certificates. Det framgångsrika gästspelet på Växjös ärevördiga teater gav mersmak och med Stig Tornehed som kontaktperson började Arthur uppträda inför större publik också i Sverige. Sedan 1973 hade han knappt missat en Minnesotadag och på 1980-talet blev det tradition att Arthur skulle sjunga ”Det går en genväg över molnen” inför den tusenhövdade publiken. Han engagerades också i Musik i sommarkväll i Växjö och några av hans skivor togs med i skivbolagets Caprices skivalbum From Sweden to America.
Ulf Beijbom, 1994.

Control

Created03/05/2022 09:12:08
Amended03/05/2022 09:12:08