Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Martha och Ola Håkanssons familjearkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31213
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/pfA2TQSAzgR4UHpWhfHT23
ExtraID31213
Omfång
0,3 Hyllmeter  (-, 5 volymer.)
0,3 Hyllmeter  (Tilläggsleverans i april 2014.)
Datering
1873 – 2011  (Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Ulla Fredriksson/Kristina Haraldsson
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Håkansson, Ola (1856 – 1923)
Kategori: Person (släkt). Pedagogiskt arbete (Folkskollärare)
 
Håkansson, Martha (Född Svensdotter) (1856 – 1940)
Kategori: Person (släkt)

Innehåll

Inledning (äldre form)Historik.
Arkivet är en berättelse om släkten Fredriksson/Håkanssonfamiljerna, upprättad av Ulla Fredriksson i samarbete med Gertrud Östberg och Jan Fredriksson.
Förteckningen är gjord 2011. Angivelserna och kommentarerna i förteckningen har således detta år som utgångspunkt.
Inspirationen till arkivet finns i en berättelse om händelser, levnadsomständigheter och familjeliv i en släkt som levde i södra Skåne i trakten kring Sövde och Blentarps församlingar och herrestad.1 Närmaste stad är Ystad.
Händelsen utspelades sig på 1800-talets och början av 1900-talet och sträcker sig över 4 generationer.
Det är kvinnorna i släkten som berättar. Kvinnorna är mödrar och de berättar för yngsta dottern som är många år yngre än äldsta syskonet.
De berättade medan de utförde hemmets sysslor-sy spinner baka. De som lyssnar är inte helle sysslolösa.
De stickar eller utför andra handarbeten. Den sista berätterska tecknardet folkskollärarhem, den miljö där hon växte upp kring förra sekelskiftet så som hon en gång såd den.
Genom hennes berättelse får vi ta del av andra miljöer och händelser som påverkar familjen och samhället de lever i. Berättelsen ger oss tidsbestämmelse. En familjefar hade som ung varit ledande i drägupproroet i Klågerup 1811, dömd till döden men köpt sitt liv mot löfte att delta i Sveriges nyvalda kronprins Karl Johans krig mot Napolion vid Leipzig 1813. En annan familjefar, soldat och torpare, mördades och lämnar efter sig änka och fyra små barn, Vilket år? troligen 1846 lär oss berättelsen.
Den första synliga berätterskan är torpadotter som blir torpar- och soldathustru. Nästa börjar som torpardotter men bryter på eget intiativ upp från den tillvaron och skaffar sig ett av tidens nya yrken för kvinnor , mejerskans. Hon är den martha som tillsammans med sin make Ola Håkansson är "urparet" i denna berättelseSenare som folkskollärarehustru får hon lämna sitt yrke, men berättartalangen går i arv..Med berättandet samlar hon och roar de yngre barnen. Genom det sätter hon in barnen i ett sammanhang och ger dem en släktidentitet. Samtidigt lär hon ut praktiska färdigheter och utbildar dem i historia och litteratur.
Den första av berätterskorna är med ledning av uppgifterna i uppteckningen förr 1811.
den andra 1856 ( Martha Fredriksson/ Håkansson) och den tredje 1897 (Selma Fredriksson f. Håkanssson).
Den första förmedlar händelserna i släkten som utspelat sig i hennes tidiga barndom eller före 1811.
Det har tydligen funnits ännu en som berättat, Därför kan vi tala om 4 generationer berättare.
Berättelsen talades in på band 1956 eller 1957 och skrevs ut 1987. Till det 4 generationern akan därför läggas en femte; den vars företrädare, Gunvor Grönhagen, gjorde sig mödan att föra över talet på de trettio år gamla banden till skrift och därmed sett till att berättelsen bevarats.
Arkivet är ordnat och förtecknat av Ulla Fredriksson som också skrivit historiken. Anpassad och kompletterad av Kristina Haraldsson, Landsarkivet i Lund.
GallringsbarNej

Kontroll

Skapad2012-09-11 14:07:09
Senast ändrad2014-04-30 08:23:47