Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svensk-Gambianska föreningen


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730866
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/cHyXeVBsVYNVwYZzI4Oi1F
ExtraID730866
Omfång
2,6 Hyllmeter  (-)
Datering
1968–2010(Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmHandlingar får kopieras/digitalfotograferas under förutsättning att det inte strider mot gällande svensk upphovsrättslig lagstiftning.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Inledning (äldre form)Svensk-Gambianska föreningen grundades 22 augusti 1968. Initiativtagare var affärsmannen Bertil Harding, flygdirektören Axel Berglund och hans fru Brita och direktör Torsten Press. Genom tidigare resor till Gambia hade de uppmärksammat landets svårigheter och ville genom bildandet av föreningen främst stödja och utveckla landets hälso- och sjukvård och utbildning. Föreningen ville också stärka relationerna, socialt som kulturellt, mellan Sverige och Gambia och utveckla en förståelse och vänskap mellan de båda länderna.
De ämnade även att sprida kunskap och kännedom om Gambia i Sverige och genom det väcka intresse för deras egen verksamhet och få företag, organisationer och enskilda i Sverige att stötta detta.

De bedrev under åren en ideell hjälpverksamhet där de genomförde en rad stora projekt i Gambia med hjälp av bistånd från SIDA. Föreningen bidrog bland annat med att utveckla hus för anhöriga vid barnavdelningen på Royal Victoria Hospital och bistod med optikerutrustning samt inrättade en ögonklinik. De hjälpte även till att renovera skolor i Kafuta, Darsilimi, Kerewan och Bijilo och bedrev en omfattande fadderbarnsverksamhet. Framför allt var deras projekt inriktade på mödrar och barn samt att försöka förbättra livsvillkoren för människor på landsbygden. Föreningen hade också ett par volontärer som arbetade i deras verksamhet i Gambia. I de handlingar som finns bevarade om föreningens volontärer finns även uppgifter rörande en adoption.

Tillsammans med sin systerförening i Gambia, The Gambia-Swedish Society (GSS) förmedlades hjälp till studier med hjälp av sponsorer i Sverige, Finland och Norge till Skolbarn i Gambia. I arkivet finns vissa handlingar från systerföreningen, framför allt från sammanträden genom åren.

Arkivet innehåller också handlingar från GAMSAM (1988-1995) som var ett politiskt och religiöst obunden samarbetsorgan för enskilda organisationer med intresse för Gambia. GAMSAM bedrev främst informations- och utbildningsverksamhet för att sprida kunskap om Gambia och verkade för samarbete och samordning av verksamheter i Gambia. GAMSAM avvecklades 1995 och Svensk-Gambianska föreningen tog därefter över vissa uppdrag. I GAMSAM:s styrelse fanns också ett par medlemmar från från föreningen representerade.


Åren 1969-2010 gav de medlemstidningen Gambia Nytt 2 gånger per år som innehöll reportage och artiklar om föreningens olika projekt och belyste utvecklingen i landet. Tidningen bytte namn två gånger under perioden till "Nya Gambia Nytt" och från 1995 började nummerserien om. Föreningen har också bevarat litteratur om Gambia och har själva medverkat samt bidragit till en antal av dessa.

Från sina resor finns fotografier från Gambia föreställandes natur, vardagsliv och bilder från deras egna projekt. Föreningen verkar även ha fått gåvor under åren i form av en ask med originalmynt från Gambia 1971, en sedel samt en namnskylt från en av Gambias presidenter.

Föreningen har också bevarat en stor mängd korrespondens med bland annat myndigheter i Sverige och Gambia, företag samt medlemmar och andra utomstående. En volym har valt att benämnas intern korrespondens för att dessa handlingar haft en mer direkt anknytning till styrelsen. I denna volym finns också rättegångshandlingar.

Föreningen anordnade även gemensamma resor för sina medlemmar till Gambia. Medlemmarna var spridda runt om i hela Sverige och föreningen hade sitt säte och kontor i Stockholm.


Föreningen lades ner 2010 och arkivet lämnades till Riksarkivet 2014-03-14.



Arkivet har från börjat varit osorterat och olika handlingar har blandats med varandra, vilket medfört vissa svårigheter med att urskilja vad som hör ihop och inte. Detta speglas i arkivets struktur där det förekommer en del dubbletter och möjligen tripletter, men där dessa handlingar använts i flera olika syften.

Protokollen har från början varit utspridda lite över allt och det har varit en stor process att sortera dem. Detta har lämnat spår i form av att protokollserien inte är helt konsekvent när det gäller bilagor till protokoll där det på vissa ställen finns ett antal bilagor men knappast inga på andra. De bilagor som hittats i efterhand och inte går att med säkerhet avgöra vilket protokoll de tillhör har istället lagts i serien A1b:1.

Malin Wahlgren, arkivpraktikant 21-11-26

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Skapad2014-03-14 11:17:13
Senast ändrad2021-11-30 10:26:53