Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska Brukshundsklubben (SBK) med föregångare


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730906
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/zTYcSeQlTo9Kxl5yJ8Ph0D
ExtraIDSBK
Omfång
11,1 Hyllmeter 
1,2 Hyllmeter 
Datering
1918–2008(Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmTillstånd för volym A2B:14 i 2. Svenska Brukshundsklubben, 1. Central klubbverksamhet.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Inledning (äldre form)Svenska Brukshundsklubben med föregångare
Brukshundsrörelsen i Sverige har sitt ursprung i början av 1900-talet när intresset för att använda hundar för att leta skadade på slagfält, så kallade sanitetshundar - senare sjukvårdshundar och i nutid räddningshundar - blev av intresse för den svenska armén. Intresset för att använda hundar inom polisen växte fram i Sverige efter 1910 när två polismän från Tyskland genomförde en uppvisning av polishundar i Sverige. I samband med dessa bildades från 1904 olika kortvariga intresseföreningar som till slut utmynnade i att det 1918 bildades en organisation med namnet Föreningen Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden (FSSSH) i Stockholm. Den föreningen följdes därefter av flera olika föreningar för lämpliga raser och dressyrföreningar på olika håll i landet.

Föreningarna var föregångare till Svenska Brukshundsklubben (SBK) som bildades vid ett konstituerande sammanträde den 11 februari 1940. Medlemmarna som kallades till mötet var från Föreningen Svenska Skydds- och Sjukvårdshunden, Svenska Rottweilerklubben, Svenska Schäferhundklubben, styrelseledamöter i Svenska Kennelklubbens (SKK) utskott för boxer och schnauzer (närmare bestämt riesenschnauzer), samt de medlemmar man kunde nå från föreningarna för airedaleterrier och dobermannpinscher. Föreningens uppdrag var att ansvara för brukshundsarbetet och tillgodose samhällets behov av lämpliga hundar. Ansvaret omfattade spår-, rapport-, sanitets-, bevaknings- och skyddstjänst, utbildning av ledarhundar för blinda samt ansvara för aveln av airedaleterrier, boxer, dobemannpinscher, riesenschnauzer, rottweiler och schäfer. För varje ras bildades en sektion med en egen styrelse.

Den 28 februari 1940 fastställde SKK den nya sammanslutningen Svenska Brukshundsklubben och därmed blev den nya föreningen associerad till SKK. En modell som gäller än idag. 1945 uppgick Svenska Draghundklubben som bildats 1933 i SBK. Sedan dess har SBK utvecklats till en nationell organisation med i nuläget 285 lokalklubbar organiserade i 18 distrikt. SBK:s avelsansvar utökades genom åren för att idag omfatta arbetande hundraser organiserade i 18 rasklubbar.

Redan från början fanns kopplingen till arméhundväsendet och polisen. År 1947 anslöts SBK som ett specialförbund till Centralförbundet för befälsutbildning för att utveckla ett rationellt utbildningsprogram för instruktörer. SBK är en frivillig försvarsorganisation med uppdrag att utbilda hundar och förare för Hemvärnet, för andra typer av förband samt räddningshundar med förare för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Från 1940 har SBK utöver utbildningen av brukshundar för samhällets behov också hållit dressyrkurser för allmänheten. Den delen av verksamheten utvecklades under de kommande decennierna och SBK blev den ledande utbildningsorganisationen för landets hundägare.

Prov och tävlingar blev från början en viktig del av SBK:s verksamhet. Under 1970-talet kom rena lydnadstävlingar, under 1980-talet kom agilitytävlingarna, under 1990-talet kom de internationella provformerna IPO. Verksamhet och utbud har breddats.

På avelssidan har SBK utvecklat olika testformer för att välja ut lämpliga avelshundar. I det sammanhanget var samarbetet med universitet och högskolor central och är fortfarande en viktig del av rasklubbarnas arbete.

SBK som organisation hade till att börja med direktdemokrati, men när organisationen växte organiserades lokalklubbarna i distrikt och från 1970 är det representativ demokrati som gäller, där varje distrikt och senare rasklubb har ett röstetal baserat på antal medlemmar inom deras område. År 1954 var organisationen så stor att ett kontor med en Generalsekreterare inrättades. En struktur som idag vuxit med verksamheten och idag omfattar ca 15 anställda.

Arkivmaterialet har en del luckor. Det är först under det senaste decenniet som bearbetning av arkivmaterialet struktureras för framtiden. Luckorna finns främst i kommittéers och sektorers arbete när det gäller protokoll, minnesanteckningar och utredningar fram till 1980-talet, därefter är det relativt tillfredsställande. Det kan förklaras av att organisationens arbete bygger på ideella insatser och material har inte arkiverats centralt efter avslutade projekt eller när personer lämnat sina uppdrag.

Arkivet är upplagt efter dagens (2016) huvudsakliga verksamhetsområden som uppdelats i 1 Central klubbverksamhet, 2 Utbildning, 3 Prov och tävling, 4 Avels- och rasklubbverksamhet, 5 Frivillig försvarsverksamhet och övrig tjänstehundsverksamhet och 6 Draghundsverksamhet.

Det centrala arkivet omfattar inte distriktens, de lokala klubbarnas eller rasklubbarnas arkiv. Ansvaret för detta ligger hos respektive klubb och organisation.

Ordföranden
Harald V Pettersson (interimistisk) 1940
Sven Rosengren 1940-1946
Robert N Bjuke 1946-1959
Sven Hydén 1959-1965
Åke Mueller 1965-1970
Bo Jonsson 1970-1976
Bengt Svedberg 1976-1981
Folke Hildebrand 1981-1991
Lennart Hindefors 1991-1997
Karin Sejnell 1997-2004
Staffan Thorman 2004-2012
Rolf Weiffert 2012-2018

Generalsekreterare
B. Spergel 1954
Tage Pehrsson 1956-1974
Göran Wetterberg 1974-1983
Henry Renståhl (tillförordnad) 1983-1985
Lennart Bredenberg 1985
Henry Renståhl (tillförordnad) 1985-1986
Björn Bjuggren 1986-2003
John Bull (tillförordnad) 2003-2004
Peter Rimsby 2004-2015
Anne-Marie Folkesson (tillförordnad) 2015
Catrin Fernholm 2018-

Organisationsöversikt
Kongress från 1981. Högsta beslutande organ
Årsmöte 1940-1943. Första årsmöte 6 oktober 1940. Verksamhetsår = oktober-september. Årsmöten i oktober
Årsstämma 1944-1959. Verksamhetsår = kalenderår. Årsstämma i mars.
Riksstämma 1960-1980

Förbundsstyrelse (FS) från 1982
Interimsstyrelse 28 februari 1940-6 oktober 1940
Styrelse 6 oktober 1940-30 september 1943
Centralstyrelse 1944-1980

Utskott från 2009
Verkställande utskott (VU) 1940-1960
Arbetsutskott (AU) 1961-1981
Verkställande utskott 1982-

Utskottet för Organisation
Föreningsutveckling
Utbildning av föreningsfunktionärer och föreningscoacher

Utskottet för Utbildning
Hundägarutbildning
Instruktörs- och lärarutbildning

Utskottet för Avel och Hälsa
Rasklubbsverksamhet
Mentaltestverksamhet. Mentalbeskrivning Hund (MH), Mentaltest (MT)
Exteriörbeskrivning
Korning
Funktionärsutbildning. Mentaldomare, testledare, figuranter, beskrivare med flera
Utställningsverksamhet
Avelsavdelningarnas samarbetskommitté (ASK) 1974-1980
Rasklubbarnas samarbetskommitté (RASK) 1981-2008

Utskottet för Prov och Tävling
Tävlingskalender
Tävlingsregler: Bruksprov, lydnadsprov, IPO-grenarna. Rallylydnad
Funktionärsutbildning: Domare, tävlingsledare, figuranter, tävlingssekreterare med flera

Utskottet för Samhällsnytta
Patrullhund för Försvarsmakten
Räddningshund för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Utbildning av förare och funktionärer

Lokala avdelningar/klubbar från 1940 och framåt
285 klubbar, arkivbildare och -ansvariga är respektive lokalklubb

Distrikt från 1970 och framåt
18 distrikt, arkivbildare och -ansvariga är respektive distrikt
Regionala samarbetsorgan 1954-1963
Regionala kretsorgan 1964-1970

Rasklubbar från 1981 och framåt
18 rasklubbar, arkivbildare och -ansvariga är respektive rasklubb
Svenska Kelpie- och Cattle dogklubben (delning) 1981-2005
Svenska Bouvier des Flandres klubben 1981
Svenska Boxerklubben 1981
Svenska Briard klubben 1981
Svenska Collieklubben 1981
Svenska Dobermann klubben 1981
Svenska Riesenschnauzer klubben 1981
Svenska Schäferhundklubben 1981
Svenska Rottweilerklubben 1999
Svenska Australian Shepherd klubben 2001
Svenska Beauceron klubben 2003
Rasklubben för Belgiska vallhundar 2003
Rasklubben för Hollandsee Herdeshonde 2003
Svenska Hovawart klubben 2003
Svart terrier klubben 2002
Svenska Australian Cattle Dog klubben (delning) 2006
Svenska Kelpieklubben (delning av Cattle Dog & Kelpie) 2006
Vit herdehundklubben 2010
Svenska Chodský Pesklubben 2014

Sektioner 1940-1947
Airedaleterrier 1940-1944 (överförd till SKK)
Boxer 1940
Dobermannpinscher 1940
Riesenschnauzer 1940
Rottweiler 1940
Schäfer 1940
Collie 1942

Avelsråd 1948-1950
Boxer 1948
Dobermannpinscher 1948
Riesenschnauzer 1948
Rottweiler 1948
Schäfer 1948
Collie 1948

Avelsråd och korningskommitté 1951-1966
Avelsgrupper med egna styrelser 1963-1966
Boxer
Schäfer
Avelsavdelningar 1967-2002

Svenska Brukshundsklubbens organisation 2018
Kongress (högsta styrande organ)
Förbundsstyrelse, under vilken följande arbetar:
Förbundskansli
Verkställande utskottet (VU)
Utskottet för organisation - med arbetsgrupper
Utskottet för hundägarutbildning - med arbetsgrupper
Utskottet för avel och hälsa - med arbetsgrupper
Utskottet för prov och tävling - med arbetsgrupper
Utskottet för samhällsnytta - med arbetsgrupper

Historik av Staffan Thorman 2019-04-05

Ämnesord

Ämnesord, sak
Hundar, Förening som utbildar hundar och hundförare, arrangerar tävlingar och prov samt håller i avelsreglerna. (Svenska ämnesord)

Kontroll

Skapad2019-05-08 11:26:32
Senast ändrad2019-06-11 08:09:25