Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Lunds Barnhems arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/31083
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/uqxigyyp4L4fKGXGoEoRQ1
ExtraID31083
Omfång
12 Hyllmeter  (-)
Datering
1865–2006(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretessprövning ska göras innan ett eventuellt utlämnande av uppgifter i handlingar yngre än 70 år, som kan knytas till barn som vistats hos eller haft kontakt med Lunds Barnhem eller som kan knytas till vårdnadshavare eller närstående till sådana barn. Vid tveksamheter kan samråd med Stiftelsen Lunds Barnhem ske.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Matts Wiberg
Arkivförteckning (godkänd), Upprättad av Petra Nyberg.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Lunds Barnhem (1866 – 2006)
Kategori: Förening. Socialt arbete
Kategori: Förening. Övriga institutioner (Barnhem)

Innehåll

Inledning (äldre form)Lunds barnhem
Barnhemmet grundades av systrarna Emma (1839-1916) och Ida Thomander (1837-1932) 1866. Deras svåger, kyrkoherde Josua Colliander, skrev ett brev till Ersta diakonianstalt i Stockholm och bad att de skulle skicka en diakonissa som kunde jobba som föreståndarinna för ett nytt barnhem i Lund. Systrarna hade 1865 bildat en syförening som lade grunden till barnhemmets ekonomi. Syföreningen ordnade auktioner där man sålde handarbete för att få pengar till verksamheten. Några av de tidigaste handlingarna i arkivet är en räkenskapsbok från 1865 samt protokoll från försäljningarna av handarbeten.
Ersta skickade en diakonissa, Erstasyster Johanna Nilsson, som anlände till Lund och barnhemmet den 2 januari 1866. Till en början var hemmet endast öppet för flickor och i januari 1866 hyste det sex flickor i åldern sju till fjorton år. Barnhemmet som även kallades Thomanderska barnhemmet, låg till en början på Hyphoffska lyckan, området norr om Biskopsgatan. Snart blev dock lokalerna för små och man beslöt att bygga ett nytt hus. 1871 stod det nya huset på Biskopsgatan 4 färdigt. Och hemmet fanns sedan i samma lokaler ända fram till det stängdes 2006.
Syföreningen som till en början stod bakom barnhemmets ekonomi var aktiv i 25 år. Till slut räckte dock inte inkomsterna från denna till och underhållet övertogs av Ida Thomander-Warholm och systern Emma Thomander. Under många år framöver stod de båda systrarna helt för barnhemmets ekonomi. Emma Thomander dog 1916 och Ida Thomander dog 1932. Enligt deras önskan övertog systerdottern Gerda Colliander då driften. 1938 grundade hon Stiftelsen Lunds barnhem och stadgarna godkändes av Länsstyrelsen samma år. Barnhemmet drevs sedan dess av en styrelse med tre ledamöter utsedda av Ersta diakonianstalt och två utsedda av Lunds stadsfullmäktige. När stiftelsen grundades fanns ett stort kapital främst uppkommet genom testamentslegat och donationer. 1940 fick barnhemmet en stor testamentsgåva från systrarna Ingeborg och Helene Holck: 186 753 kr. Dessa pengar och kapitalet som uppgick till 47 727 kr blev stommen i barnhemmets existens.
I och med den nya statliga barnavårdsförfattningen 1946 blev Lunds barnhem inordnat i organisationen för barnhem i Malmöhus län och det blev också beviljat stadsbidrag.
Från och med 1966 tog landstinget helt över det ekonomiska ansvaret för barnhemmet
och sköt till de medel som behövdes utöver inkomster från räntor och vårdavgifter. Detta innebar bland annat att det inte längre var barnhemmets styrelse som beslutade vilka barn som skulle tas emot för vård utan en koordinator på landstinget. Det ledde också till att barn togs emot för kortare vistelser än tidigare då det var övervägande långa placeringar.
1994 övertogs kostnaden för vården av den kommun som placerade barn på barnhemmet. Eftersom kostnaden blev betungande för kommunerna tenderade de att allt mer välja andra, billigare lösningar i stället. Till slut ledde detta till att Lunds barnhem fick stänga år 2006.
Personal
Under hemmets första tid sköttes driften helt och hållet av en föreståndarinna med hjälp av de äldre intagna flickorna. Föreståndare Torborg Malmqvist (1941-1963) var den första som fick bistånd av anställd personal, först av en praktikant från Frälsningsarmén och från 1954 av en anställd barnsköterska: Hjördis Persson. Persson tog över tjänsten som föreståndarinna när Torborg Malmqvist avled 1963. Hon var därmed den första föreståndaren som inte var diakonissa. 1974 anställdes barnsjuksköterskan Birgit Arbman som föreståndare. När hon slutade 1981 tog Monica Strand över rollen och hon var chef för hemmet fram till det lades ner 2006. Under Monica Strands tid utvecklades Lunds barnhem till att vara en modern institution med utvecklade metoder för att på bästa sätt se till barnens behov. (Mer om Lunds barnhems behandlingsmetod kan man läsa i Berättelsen om Lunds barnhem - historia och behandlingsmodell av John Dahlqvist)
Byggnaderna
Huset på Biskopsgatan 4 stod färdigt 1871. Byggherre var Gottfrid Warholm. Inte förrän 120 år senare behövde barnhemmet byggas ut. Detta skedde 1991 med en tillbyggnad innehållande konferenslokal och kontor. Till en början hade barnhemmet plats för tio barn för att sedan minska till sex.
Från och med år 1908 ägde hemmet ett hus i Lomma dit verksamheten flyttade på somrarna. 1953 såldes det till förmån för ett nytt och större hus i Höllviken; Lingebo. Huset i Höllviken fungerade som sommarhem i 50 år. 2003 såldes det och barnhemmet hyrde istället hus i Jularp utanför Höör på somrarna

Källor:
Lunds barnhem 1866-1966 av Inge Löfström
Minnen från Lunds barnhem 1954-1988 av Hjördis Persson
Lunds barnhem - historia och behandlingsmodell av John Dalqvist
GallringsbarJa

Tillgänglighet

SekretessJa
DepositionJa

Kontroll

Skapad2007-05-03 00:00:00
Senast ändrad2022-08-16 11:52:27