Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Genevads sockerbruks arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30648:022
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xPVG6b0d9awh5KkbTVMyI2
Omfång
5,3 Hyllmeter  (-)
Datering
1906–1938(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (koncept): Kortregister
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Svenska sockerfabriks ab. Genevads sockerbruk
Kategori: Företag. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri (Sockerindustri)

Innehåll

Inledning (äldre form)HISTORIK

Ett första försök att odla betor och etablera en sockerfabrik i Halland gjordes kring 1870 i Halmstad. Projektet stötte dock svårigheter, och fabriken nedlades redan 1874. Kring 1906 blev frågan aktuell igen, och intresserade parter bildade Hallands Sockerfabriksaktiebolag. Intresset för betodling var störst i södra Halland, och det beslutades om en placering av bruket i Genevad, som både hade riklig tillgång på vatten och anslutning till järnväg. Fabriken uppfördes under maj till oktober 1907 av tegel från det närliggande tegelbruket, Tjärby tegelbruk.

Den första kampanjen blev en katastrof på grund av ett ihållande regnväder. Bolaget gick med stor förlust och en ny beskattningslag försvårade dess ekonomiska ställning ännu mer. Enda lösningen var att överlåta fabriken till det nybildade konsortiet Svenska Sockerfabriksaktiebolaget, vilket skedde 1908.

Till disponent vid Genevadsfabriken utsågs tidigare disponenten vid Jordberga sockerfabrik Ivar Fogelberg, vars insatser för den halländska sockerbetsodlingen blev betydelsefulla. Han engagerade sig även i lokalsamhället, bland annat som ledamot i kommunalfullmäktige. Fogelberg var disponent på sockerbruket mellan 1907 och 1931, det vill säga hela brukets livslängd.

Sockerbruket, liksom det närliggande tegelbruket, blev under början av 1900-talet av stor lokal betydelse för bygden. Fabriken hade ett femtiotal heltidsanställda, bosatta på fabrikens område, och vid kampanjerna var arbetsstyrkan bortåt 400 man. Sockerbetsodlingarna i området gav dessutom arbete åt ett stort antal personer. En kooperativ affär och bruksbebyggelse växte upp i omgivningen. 1912 bildade arbetare vid sockerbruket med stöd av disponent Fogelberg Genevads belysningsförening tillsammans med ett antal bybor.

Den halländska sockerbetsodlingen brottades emellertid med många problem och bruket tvingades till driftsuppehåll vid flera tillfällen. 1929 genomfördes den sista betkampanjen och 1931 beslutades slutgiltigt om brukets nedläggning. De halländska sockerbetorna transporterades därefter till Ängelholm och Helsingborg, och när dessa bruk också lades ner, till Hasslarp.


ARKIVBESTÅNDET

Arkivet omfattar ett mindre bestånd handlingar, främst räkenskaper men även andra handlingar rörande fabrikens verksamhet, dateringsmässigt spridda över hela verksamhetsperioden och fram till slutet av 1930-talet. En större mögelsanering har gjorts vid Landsarkivet.
En mindre del handlingar från brukets första år ingår i Hallands Sockerfabriks AB:s arkiv.

Arkivarie Maria Wallin 2016


KÄLLOR
Darphin, Jean-Paul (1994): Sockrets katedraler: en studie av sockerindustrins historia och arkitektur.
Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.
http://www.schramm-johansson.se/socker%20halland.htm (hämtad 2016-10-26)

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Hallands Sockerfabriks AB:s arkiv (SE/LLA/30648:078)

Kontroll

Senast ändrad2017-01-18 09:27:05