Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS)


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/13175
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/S314EN9zXoPSnnzobwCxd0
Omfång
522 Hyllmeter  (Omfång Uppskattat)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivet ägs av EFS som hyr hyllutrymme av Riksarkivet, Landsarkivet i Uppsala. För närvarande ordnar och förtecknar EFS om delar av arkivet. Medan detta arbete pågår är förteckningarna över särarkiven Inlandsmission, Utlandsmission och Personarkiv inte tillgängliga i NAD. För upplysningar om särarkiven, vänligen kontakta EFS direkt.
ArkivhistorikHuvuddelen av EFS arkiv deponerades vid Stockholms Stadsarkiv 1952. Tilläggsdepositioner skedde 1985 och 1987. Vid depositionstillfället 1952 fanns inga systematiska förteckningar över arkiven. Arkivförteckningar upprättades därför av stadsarkivet, vilka bygger på en utredning av Nils Staf, "Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och dess arkiv", som är publicerad som bilaga till Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1953.

2013 återtog EFS sin deposition från stadsarkivet i syfte att sammanföra arkiven med det moderna arkivmaterialet, som sedan 2011 förvarats vid Landsarkivet i Uppsala.
Inledning (äldre form)OM EFS
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), är en lågkyrklig och nyevangelisk väckelserörelse inom Svenska kyrkan som betonar vikten av lekmannaengagemang i kyrkan och har sina rötter i 1800-talets folkväckelse.

EFS bildades 1856 på initiativ av prästen Hans Jacob Lundborg, med stöd av väckelsepredikanten och skribenten Carl Olof Rosenius. Syftet var att i en inomkyrklig organisation samla de människor som berörts av väckelsen, och därigenom fungera som ett alternativ till den framväxande baptismen.

1857 grundades tidningen Budbäraren med Bernhard Wadström som redaktör. En viktig uppgift var också spridningen av litteratur och traktat, vilket i hög utsträckning ombesörjdes av så kallade kolportörer, kringvandrande försäljare av kristen litteratur.

Mycket av litteraturen producerades av det egna EFS-förlaget, vilket bildades samma år som stiftelsen, men sedan 1992 ingår i Verbum Förlag.

Från 1868 fick kolportörerna rätt att också predika och från 1906 kallades de predikanter. Från och med 1967 ordineras pastorer.

1861 beslöt EFS styrelse att bedriva utlandsmission och grundade året därpå Johannelunds Missionsinstitut, numera Johannelunds teologiska högskola, för utbildningen av de missionärer som skickades ut.

År 1865 sändes EFS första missionärer , C. J. Carlsson, L. J. Lange och P. E. Kjellberg, till östra Afrika, dagens Eritrea. Under andra halvan av 1800-talet tillkom ytterligare missionsfält.

OM ARKIVEN
EFS arkiv består, dels av ett huvudarkiv, där de handlingar som stiftelsens centrala verksamhet avsatt ingår, dels av olika särarkiv, vilka delats upp på arkiv som hör till den inre missionen (I) eller den utländska missionen (U). Uppdelningen av särskiven beror i vissa fall på om verksamheten/handlingarna huvudsakligen har beröring med den inre respektive den utländska missionen, vilket gäller för t.ex. flera av personarkiven.

LITTERTURTIPS
- Nils Staf, "Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och dess arkiv", bilaga till Stockholms stadsarkivs årsberättelse 1953.
- "Evangeliska Fosterlandsstiftelsen genom 75 år", jubileumsskrift, Stockholm 1931.
- "Med Gud och hans vänskap", jubileumsskrift, Stockholm 1956.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-04-11 11:17:23