Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rote 17 Kronobergsroten

Överståthållarämbetet, Skatteverket.

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0032/03/17
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/1yafnn0EEoFOW6CQJRNz79
ExtraID17
Omfång
10,1 Hyllmeter 
Datering
1885-02-12–1926-06-30(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Allmän anmärkningRote 17 (Kronobergsroten) bildades den 12 februari 1885 ur rote 4 och omfattade de västra delarna av ön Kungsholmen. De västra delarna av rote 17 bildade den 1 oktober 1897 rote 23. Rotens expedition låg 1885 på Pilgatan 9, 1885-1897, på Fleminggatan 54 A, på 1897-1903 Fleminggatan 41 A, på Kungsholmsgatan 28, 1916-1917 i Polishuset på Agnegatan, 1917-1924 på S:t Eriksgatan 61 och 1924-1926 på Inedalsgatan 8. Som roteman fungerade 1885-1899 Claes T Beamesh, 1899-1919 Harald M Österdahl och 1919-1926 Magnus D Hjertstrand. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Inledning (äldre form)ROTE 17 KRONOBERGSROTEN

INLEDNING
I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. Allt eftersom folkmängden ökade inrättades fler rotar för att underlätta mantalsskrivningen och andra uppgifter hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36.

Kungsholms (Ulrika Eleonora) församling omfattade 11.221 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde Kungsholmen samt Blekholmen vilken överfördes till Klara församling 1924. Enligt Kungl. Maj:ts beslut delades församlingen
den 1 januari 1925 till två: Kungsholms församling omfattande den östra delen av Kungsholmen och den nybildade S:t Görans församling den västra delen.

Ursprungligen hade församlingen endast en rote, rote 4 Kungsholmsroten. Vid 1884 års början hade folkmängden ökat till 16.503 personer och beräknades stiga till ca 18.800 vid årets slut på grund av den fortgående nybyggnadsverksamheten.

Till följd av befolkningsökningen blev belastningen för en enda rotemansexpedition för hög. Stadsfullmäktige biföll därför mantalsnämndens begäran om medel till inrättande av en ny rote genom delning av rote 4. Delningen trädde i kraft den 12 februari 1885 och rote 4 Kungsholmsroten namnändrades till Kungsholms östra rote, medan den nya roten fick namnet rote 17 Kungsholms västra rote. Liksom de flesta rotar namnändrades 4:e och 17:e rotarna den 1 januari 1894 och erhöll då namnen Kungsbroroten (rote 4) och Kronobergsroten (rote 17). Gränsen mellan rotarna utgjordes av Pilgatan från Mälaren till Fleminggatan och Inedalsgatan från Fleminggatan till Karlbergssjön.

Efter att rote 23 Stadshagsroten hade bildats den 1 oktober 1897 överfördes följande kvarter från 4:e till 17:e roten: Bergamotträdet, Asplunden, Fikonträdet, Plommonträdet, Skörden och Tegelslagaren. Gränsen mellan rote 17 Kronobergsroten och rote 23 Stadshagsroten drogs i S:t Eriksgatan söder om Hantverkargatan och norr om Fleminggatan samt i Kronobergsgatan mellan de sistnämnda två gatorna.

Församlingsdelningen 1925 föregicks i november 1924 av att kvarteren Rodret och Stenbrottet flyttades från 17:e roten till 23:e roten. Därefter kom gränsen mellan dessa rotar att gå i en linje dragen från Kungsholmsstrand mitt i Inedalsgatan, Parkgatan, Kronobergsgatan, Hantverkargatan och S:t Eriksgatan till Norr Mälarstrand. Rote 17 Kronobergsroten omfattade området inom gatugränserna: Kungsholmstorg - Hantverkargatan - Agnegatan - Kungsholms strand - Inedalsgatan - Parkgatan - Kronobergsgatan - Hantverkargatan - S:t Eriksgatan - Norr Mälarstrand.

Rotarnas namn i Kungsholms församling:
Kungsholmsroten (rote 4) 1878-11/2 1885
Kungsholmens östra rote (rote 4) 12/2 1885-1893
Kungsbroroten (rote 4) 1894-30/6 1926
Kungsholmens vestra rote (rote 17) 12/2 1885-1893
Kronobergsroten (rote 17) 1894-30/6 1926

Rotemansexpeditionens adresser i rote 17:
Pilgatan 9 12/2-september 1885
Fleminggatan 54 A Oktober 1885-1897
Fleminggatan 41 A 1897-1903
Kungsholmsgatan 28 1903-1916
Polishuset, Agnegatan 1916-1917
S:t Eriksgatan 61 1917-1924
Inedalsgatan 8 1924-30/6 1926

Följande rotemän tjänstgjorde i rote 17:
Claes Beamesh 1885-1899
Harald Österdahl 1899-1919
Magnus Hjertstrand 1919-1926

I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).

Stockholms stadsarkiv den 10 april 2015

Christina Hellgren

Källor:
Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977
Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1
Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992
Stockholms kommunalkalender 1907-1927

Kontroll

Skapad2013-06-03 13:20:39
Senast ändrad2021-11-12 10:57:22