bild
Arkiv

159:e båtsmansroten Tommings, Indals sn, arkiv


159:e båtsmansroten Tommings, Indals sn, arkiv

Sjömän inom örlogsflottan benämndes förr båtsmän. Dessa rekryterades framförallt inom ramen för båtsmanshållet som införts år 1623 och som var en en motsvarighet till indelningsverket inom armén. Båtsmän som tillhörde båtmanshållet i Norrland kallades rotebåtsmän, vilka borgarna i städerna och allmogen på landsbygden var skyldiga att underhålla mot befrielse från personlig försvarsplikt. Båtsmanshållet i Norrland upprättades på 1630-talet och omfattade då endast kustsocknarna. Så småningom utvidgades dess område till att omfatta hela Ångermanland och Medelpad, varför något indelt armétruppförband aldrig sattes upp inom dessa landskap. Båtsmännen från Medelpad ingick från och med år 1687 i Norrlands första båtsmanskompani medan båtsmännen från Ångermanland ingick i Norrlands andra båtsmanskompani. Vardera av dessa kompanier var uppdelade inom landskapen i en sydlig och en nordlig del.

Det ålåg ett visst antal bönder eller borgare, en rote, att rekrytera en båtsman och hålla honom med ett reglerat underhåll. Till båtsmannens underhåll utbetaldes en kontantlön, spannmål och matvaror samt rättigheten att disponerade en torplägenhet eller fritt husrum för städernas båtsmän.

Då det var angeläget att lätt kunna identifiera varje båtsman tilldelades rekryterna vid antagningen ett särskilt namn som var bundet till en viss rote.

I Indals socken, Medelpad, fanns båtsmansroten nr 159 som ingick i Första Norrlands båtsmankompanis andra del, där båtsmännen under 1800-talet bar namnet Tomming. Arkivet omfattar en avskrift av ett kassationsprotokoll daterat 1855.

Källor:
Hamnström, Carl, Försvar och Bygd i Ångermanland och Medelpad, Båtsmanshållet i Ångermanland och Medelpad, 1972;
Norrländsk uppslagsbok, 1993

 Serier (1 st)

ReferenskodTitel 
Vol.Volymförteckning