Sök i arkiven
Genvägar MENY

Fränsta baptistförsamling  (1857 – )

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Baptistsamfundet)
KategoriFörening. Ospecificerad (G - Religiösa organisationer)
Alternativa namn
Rombäcks baptistförsamling till 1870 Torps baptistförsamling till 1897
HistorikH I S T O R I K
Depå 2
21094 Fränsta baptistförsamling
I mitten av 1850-talet brukade troende personer i Fränstabygden samlas till bönemöten. Till dessa möten sökte sig allt fler. En av de troende var hustrun Marta Kajsa Pålsson från Tuna som tillsammans med sin man var bosatt i Viken, Fränsta. Hon hade troligen varit med i de andliga rörelserna i och omkring Sundsvall och anslutit sit till den 1856 bildade församlingen i Tuna. Hon var den första i Fränstabygden bosatta baptisten.
Den första baptistpredikant, som besökte denna del av Torp var G. Lundgren från Sundsvall. Efter honom kom andra vilka medförde en väckelse- och frälsningsrörelse. Frågan om dop och församling blev aktuell för några, och midsommardagen 1857 gick P. O. Hjältman och Greta Lisa Jonsson från Finsta till Hjältanstorp för att döpas. Församling hade bildats där tidigare på året. Samtidigt gick Brita Lisa Johansson från Vallsta och drängen Nils Erik från samma by till Stöde, där de döptes. Vid ett besök av föreståndaren för församlingen i Hjältanstorp, E. Sjöberg, döptes Dorotea Johansson. Detta dop var det första i Fränsta och förättades i Torpsjön den 5 juli. Samma dag bildades Rombäck-Torp församling av ovan nämnda fem personer, som nyss blivit döpta. Detta skedde i Tirsta hos Nils Olof Olsson under ledning av E. Sjöberg. Vid årsmötet 1898 beslutade man att förändra församlingens namn till Fränsta baptistförsamling.
Den andliga rörelsen och verksamhetens fortsättning hade nu i församlingen fått en fastare grund. Predikanter besökte fältet, och bland dem nämnes särskilt Näs Per Persson, som fick vara redskapet till en genomgripande väckelse. Något senare verkade J. Sundstedt från Jämtland med stor framgång. Vid det första årets slut var medlemsantalet 22. Församlingen fortsatte så att växa till 1962 års slut, då medlemsantalet var 79.
Motgångstider skulle möte även denna församling, och dessa kom genom upprivande lärostrider, som ledde till att församlingen upplöstes och ombildades 1963. Huvudpersonerna i denna strid var predikanterna Sundvall och Fors. Ingen av dessa mäns anhängare fick inträde i den ombildade församlingen utan bildade en egen församling med egen verksamhet. Så småningom gick dessa medlemmar tillbaka till den egentliga baptistförsamlingen, vilket gjorde att den Sundvallska gruppen till slut tynade bort. Denna slitning förorsakade att församlingens medlemsantal sjönk till omkring 50. Först 10 år senar var församlingen uppe i samma medlemssiffra som före stridigheterna.
Meningarna om vilken som var församlingens förste föreståndare är delade. Två personer är nämnda, nämligen Nils Stadling och Per Olov Hjältman. Det kan vara så att båda tjänade. I statistiken står dock Hjältman upptagen som föreståndare från 1861-1865. De fyra följande åren tjänar Hans Lindgren, som efterträdes av A. Hasselberg, vilken ledde församlingen till 1876. Från denna tid fram till 1892 tjänade L. Östlund, J. Norberg, A. P. Källberg och J. P. Bylund som föreståndare.
Sångare och musikanter har varit till god hjälp i församlingens arbete och gudstjänstliv. Körsången har sina anor från 1885. Då bildades på initiativ av skomakaren Erik Svensson i Gullgård en fyrastämmig blandad sångkör. Svensson, som år 1883 förenade sig med församlingen, hade ett år tidigare inflyttat till Torp från Arvika i Värmland. Där hade han redan som 14-åring börjat medverka i basstämman i en blandad sångkör. Några år före sekelskiftet upptogs körarbetet på nytt av pastor Anfin Öhrn, som då bildade en sångkör i Komsta. Denna kör, som till stor del bestod av sångare ur den förra kören, tjänade församlingen tills våren 1901, då den i och med pastor Öhrns frånfälle upphörde.
Den nuvarande Ebeneserkören (arkivnr 21103) bildades 7 år senare, 1908, av församlingens dåvarande pastor O. Mollander. Förutom pastor Mollander, som blev körens ledare, bestod kören vid bildandet av följande personer: Lydia Bergström, Lina Person, Inga Stadling, Hanna Johansson och K. H. Bergström. Vid pastor Mollanders avflyttning från Fränsta i augusti 1909 övertogs dirigentbefattningen av skräddarmästaren K. H. Bergström, som blev körens ledare under de 6 följande åren. Från och med 1918 t.o.m 1927 var körens ledare församlingens dåvarande pastor, Emil Hallqvist. Dessutom har en god musikförening nästan alltid funnits och varit verksam i församlingens gudstjänster av olika slag.
Vad församlingens söndagsskolverksamhet, (arkivnr 21101) beträffar, så rapporteras i statistiken för 1860 en söndagsskola med 15 barn och två lärare. De platser där söndagsskola av församlingen hållits under årens lopp är Komsta, Backen, Gissjö, Ingemarsboda, Gullgård, Ljungaverk och Elim, Berge. Söndagsskolföreståndare var: Georg Axzell och E. Öjner. En stab av duktiga söndagsskollärare var deras medhjälpare. Församlingen drev i sin första tid även vardagsskolverksamhet. Under åren 1870-72 synes barnantalet varit omkring 40 och 1874 var antalet 90. Sannolikt höls då vår skolor. 1876 är antalet nere i 30. Skolornas lärarinnor utgick från Sundsvalls missionsförening, som hade ett 20-tal lärare verksamma ute i bygderna, där de undervisade årligen omkring 2000 barn.
1890 bildades under Douhans ledning en jungfruförening. Åtta år senare ombildades denna förening till ungdomsförening (arkivnr 22099), vilket gjorde, att både manliga och kvinnliga troende ungdomar kunde få medlemsskap i den. Föreningen har på ett erkännansvärt sätt sökt bistå församlingen i dess arbete. Detta inte minst när det gäller den ekonomiska sidan. 1920 bildades den andra ungdomsföreningen inom församlingen. Denna förening var verksam i Ljungaverk (arkivnr 21098). Även den har varit församlingen till gagn under de år den existerat och har bl.a. stått ansvarig för söndagsskolan på platsen. De båda ungdomsföreningarna är numera sammanslagna till en förening.
Juniorföreningen Vårvind (arkivnr 21100) bildades 1926 i Komsta och ännu en juniorförening kom till ett par år senare i Ljungaverk (arkivnr 21099). Medlemsantalet har varierat. Under pastor E. A. Långhs tid gjordes en god framryckning på juniorfronten. Den nyaste formen av ungdomsverksamhet är GK-föreningen (Goda Kamrater) för åldern 9-12 år som bildades 1949 och som i nära samband med juniorföreningen och söndagsskolan bedriver en livlig verksamhet. GK samlas regelbundet varje vecka både i Salem och Ebeneser, där tillsammans ett 75-tal GK-are och juniorer är med.
Mödraföreningen (arkivnr 21097) vars ursprungliga uppgift var att utgöra ett stödorgan för Byggnadsföreningen, och som sådant har föreningen lyckats synnerligen väl. Föreningen bildades på initiativ av pastor E. A. Långh i slutet av 1928 med Märta Thunfors som ordförande. Hon efterträddes av Elisabet Högberg. Förutom Byggnadsföreningen har medel lämnats till församlingen. Kläder och kontanter har sänts till baptisternas pojkhem och baptistmissionens flyktinghjälp. En infödd skolpojke på en missionsstation i Kongo fick sitt årliga underhåll av föreningen. Bidrag lämnades likaså till Svenska baptisternas kvinnoförbund. Föreningen arrangerade bl.a. de offentliga symöterna och höll varje höst en större offentlig uppbyggelsehögtid samt bedrev social mission.
Församlingen hade många arbetsformer och en rik, omväxlande mötesordning. Församlingens andliga ledning var anförtrodd åt pastorn och diakonkåren, som bestod av 10 bröder och 3 systrar, alla väl skickade för kallet. De handlade interna frågor och förberedde ärenden för församlingsmöten m.m. Till den enskilda verksamheten hör församlingsmötena och nattvardsstunderna. De olika föreningarna har även sina enskilda möten. Även offentliga möten och gudstjänster har hållits. Till dem räknas söndagens gudstjänster, som hållits alternerande i Ebeneser, Salem och Elim. På sommrarna hölls som regel under veckokvällarna bibelstudie- och bönesammankomster. Till de fasta mötena räknas även söndagsskolan och GK- och juniormötena. Offentliga möten av annan art var missionsfesterna, uppbyggelsehögtider, sånggudsstänster, symöten, ungdomssamlingar och juniorting. Vid några tillfällen hölls mötesserier samt alliansmöten.
Församlingens gudstjänstlokaler och kapell. De första predikanterna som kom till Torp fick hålla genom den vänligt sinnads komministern Frändén hålla till med sina möten i skolhuset i Fränsta. Där predikade G. Lundgren och Näs Per Persson. Den senare hade t.o.m. fått bo i pastor Frändéns hem. Då förhållandet blev känt av biskopen, utfärdades stränga order om att skolan skulle stängas för resande kolportörer. Eftersom de nu saknade lokal fick man hålla sammankomsterna i hemmen och detta utnyttjades på bästa sätt. De första 20 åren hade församlingen ingen bestämd centralpunkt för sin verksamhet. Men år 1877 uppfördes kapellet i Torpshammar, vilket ägdes av en förening, som hette Nit för folkets väl (arkivnr 21303). I Torpshammar bodde predikanten, och där blev nu själva utgångspunkten för församlingens verksamhet. Allt mer började dock Komsta att tävla med Torpshammar i verksamhetshänseende, och så småningom kunde församlingen skaffa sig en predikolokal även där.
1897 fick församlingen av grosshandlare J. G. Berglund och hans hustru, Marta Cecilia, som en gåva mottaga den gård i Komsta, där församlingen var inredd. Här hade församlingen sitt söndagshem till 1905, då församlingen hade glädjen att iviga det nyuppförda Ebeneserkapellet i Komsta. 1924 ansåg församlingen det vara nödvändigt att rusta upp kapellet, vilket skedde genom ommålning både in- och utvändigt. Åren 1947-50 företogs en grundlig renovering av Ebeneserkapellets stora och lilla sal samt pastorsbostaden. Samtidigt belades yttertaket med plåt.
För verksamhetens bedrivande i Ljungaverk gjorde sig behovet av en samlingslokal sig starkt gällande, och frågan om ett kapells byggande på denna plats var flera gånger uppe i församlingen. 1926 inköptes en tomt för ändamålet och den 30 oktober 1927 invigdes Salemkapellet i Ljungaverk för sitt ändamål. En stor renovering av kapellet såväl invändigt och utvändigt verkställdes åren 1955 och 1957. Nya, moderna bänkar inköptes 1953.
I Backen bedrevs verksamheten en följd av år i en lokal tillhörande vännerna Lars och Anny Larsson. Denna uppläts av Larssons kostnadsfritt och dessutom tillhandahöll de utan ersättning ved och lyse. När emellertid Larssons 1923 gick ut ur församlingen för att förena sig med pingstvännerna, blev församlingen utan predikolokal. Denna brist avhjälptes genom att församlingen inköpte ett hus på ofri grund av broder Otto Andersson. Efter om- och tillbyggnad kunde huset invigas till Elimkapellet i Backe, vilket skedde sista söndagen i januari 1929. Kapellets yttertak försågs med taktegel 1952 och invändigt gjordes en större och lyckad renoverign 1955. Fränsta Baptistförsamlings Byggnadsförening (arkivnr 21095), som svarar för vården av dessa tre kapell och församlingens lösa och fasta egendom, består av församlingens samtliga medlemmar. Skötseln och underhållet av församlingens fastigheter är ytterst beroende av medlemmarnas intresse och offervilja.
Dotterförsamlingar. Redan i maj 1876 utflyttade 19 medlemmar, som bodde i Borgsjö, och bildade egen församling (arkivnr 21079). I långa tider har Fränsta och Borgsjö haft pastor tillsammans. 1896 hade församlingen att utfärda flyttningsbetyg för 27 medlemmar, som jämte några andra från grannförsamlingar den 3 oktober samma år bildade Torpshammars församling (arkivnr 21301). När församlingen var bildad blev också kapellet på platsen den nybildade församlingens egendom. Grannsämjan har alltid varit god med dessa dotterförsamlingar.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY2/2_21094
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/1e71QACdPqUcnRy9SH8kP6
SpråkSvenska
ExtraID2_21094