Sök i arkiven
Genvägar MENY

BRÅLANDA KOMMUN 1863 - 1951.BRÅLANDA KOMMUN 1863-1951: KRISTIDSNÄMNDEN  (1939 – 1951)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Nämnder och styrelser)
HistorikH I S T O R I K
Brålanda 1863-1951
1310 KRISTIDSNÄMNDEN
Brålanda kommun uppgick i 1952-01-01 i Brålanda storkommun.
=====================================================
Kristidsnämnden i Brålanda
Den 8 september 1939 blev det obligatoriskt att ha en Kristidsnämnd i varje kommun. Kristidsnämnden skulle ansvara för sin kommun och se till att de varor som den statliga Livsmedelskommissionen satte ransonering på genomfördes. Det var Kristidsnämnds uppgift att se till att området var välrustat med förråd av bl.a. foder, spannmål och ved. För att kunna genomföra detta delades jordbruksmarkerna inom Kristidsnämndens område in i distrikt med utsedda ledare (Överblocksledare, blockledare och arbetsledare beroende på storleken av distriktet). Kristidsnämnden var en uppgradering av Livsmedelsnämnden som fanns under första världskriget. Livsmedelsnämndens strategi var att köpa upp förråd av livsmedel från handlarna för att kunna sälja under ordnande former så maten skulle räcka till alla. Men detta fungerade dåligt eftersom många Livsmedelsnämnder hade för få utrymmen att lagra livsmedel. Systemet ändrades och man använde sig utav ransonering istället. Ransoneringen innefatta nästa alla varor inte bara livsmedel utan kläder och skor var också ransonerat, ett undantag från ransonering var fisk. Ransoneringskorten var ofta bara giltiga under en begränsad tid och det var förbjudet att byta kort med varandra. Men kortbyten skedde ändå, det var svår kontrollerat. Samtidigt som det blev obligatoriskt med en Kristidsnämnd i varje kommun blev det också obligatoriskt att ha en Kristidsstyrelse i varje län. Deras uppgift var att kontrollera så att ransoneringen gick rätt till och att Kristidsnämnden skötte sitt arbete. Kristidsstyrelsen fungerade också i vissa fall som medlare mellan olika institutioner inom länen. Exempelvis när Bränslekontoret i Bohuslän-Älvsborgs län gav direktiv åt kommunerna om bränslepriserna.
Skogs- och jordbruket i Sverige under andra världskriget var hårt pressat. Man fick höga kvoter att skörda/avverka och på många ställen var det brist på arbetskraft. Detta löstes med att man kallade in de värnpliktiga inom området och satte dem i arbete där det behövdes. Vintern 1942-43 beordrade Bränslekontoret i Älvsborgs län att varje skogsägare skall ha avverkat 75 procent av sin skog innan maj -43. I Vassända-Naglum med 27 gårdar skördades enbart 6 av gårdarna den bestämda kvoten. Orsakerna till varför man inte hunnit skörda kvoten var många. Antingen hade de blivit uppköpta av grannkommunen, vägrat skörda, haft svårigheter att komma åt sin skog, sjukdom eller pga av brist på arbetskraft. Att det var så svårt driva in avverkningskvoten kan beror på att man hade lite kontroll över de enskilda gårdarna och det fanns få resurser att kontrollera eller bestraffa gårdar som vägrade.
Folkkök var en kontroversiell fråga i många små kommuner. Folkköket skulle finnas till för att de fattiga i kommunen kunde få mat. Men kommunerna ansåg sig ha bra kontroll över läget tack vare den straka lokalkännedomen och att om det fanns behov gick det lösa på andra sätt. Denna inställning till folkkök förändrades den 1 april 1941 då kommunerna blev tvungna att stå redo med ett kök när som helst.
I och med andra världskrigets slut och att handeln sakta kunde byggas upp igen minskades Kristidsnämndens arbete. Senast Kristidsnämnden fick se ljus igen var under oljekrisen på 70-talet under en kort period. Många kommuner la tidigt ner Kristidsnämndens arbete oftast pga att det skulle bli en del av någon annan kommunal institution. Sammanslagningen av kommuner till storkommuner gjorde så att många Kristidsnämnder också las ner.
--------------------
17 oktober, 1939 uppmanar Älvsborgs Läns Kristidsstyrelse Brålanda att utse 4 st. ledamöter till Kristidsnämnden.
30 oktober 1939 beslutades det att ordförande skulle få 250 kr i års arvode. Till ledamöterna skulle det ges ut ett dagsarvode på 7 kr/dagen
7 december, 1940 höjs ordförandes årsarvode från 250 kr till 400kr. Kanslisterna skulle få en månadslön på 10 kr/mån.
31 oktober, 1941 Kristidsnämndens ledamöter skall berättigas ett arvode på 8 kr/dagen
26 februari, 1943 består Brålanda kommun av 2,166 invånare
15 oktober 1943 höjs ledamöternas dagsarvode från 8kr/dagen till 9kr/dagen.
8 augusti 1949 förslås det att Kristidsnämnden skall gå över i Kommunalnämnden 1950
16 december, 1949 föreslås det att Kristidsnämndens arbete skall omhänderhavas av fd.ordf i Kristidsnämnden Axel Eriksson/ Brålanda
39 december 1949 lämnar Kristidsnämnden i Brålanda över sin uppgift till Kommunalnämnd.
Källor
På grund av brist på information om Brålandas Kristidsnämnd i kommunarkivet har jag skrivit en sammanställning av Kristidsnämnden i grannkommunerna och tagit det som ansetts övergående över kommungränserna och beslut som fattats för alla kommuner.
Arkivnämnden och Vänersborgs kommun. Tredje tryckningen. Rundqvists Boktryckeri AM, Göteborg 2009 Redaktion: Bo Thalén & Inger Johansson
Källa från Eskilstunas stadsarkiv.
Arkiv, samhälle och forskning 1992:3; Karbennings Kristidsnämnds historia och arkiv, Stefan Nordin. Schmidts Boktryckeri AB 1993 (Se Bilaga 1)
Källor från Vänersborgs kommunarkiv.
Kristidsnämndens protokoll i Västra Tunhem 1939-1946
Kommunalstämmans protokoll i Brålanda A1: 5
Kommunalfullmäktiges protokoll i Brålanda A1: 1
Kommunalnämndens protokoll i Brålanda 1863-1951 A1: 1
Kommunalnämnd i Brålanda1863-1951 F1: 1
Kristidsnämndens protokoll i Vassända-Naglum 1939-1944
Projektarbete
John Emilsson Sp3sp
2010-03-23
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/P016/REGARK_1310
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/JDBDyI4El2PTy3eKNHf6XF
SpråkSvenska
ExtraIDREGARK_1310