Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Värmlands- Dalslands Engrossistförening


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50413
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Yqr3TGmbvagdiohDzbc0p1
Omfång
2,8 Hyllmeter  (-, 7/94, 42/94, 06/07.)
Datering
1909–1978(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Värmlands - Dalslands Engrossistförening (1923-11-13 (se arkivanm. för tidigare rötter) – 1978-03-08)
Alternativa namn: Värmlands Engrossist- & Fabrikantförening  (1923-11-13 – 1934)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Handel

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 10/02
Inledning (äldre form)Historik

Värmlands- Dalslands Engrossistförening

Föreningen bildades den 13 november 1923, men då under namnet Värmlands Engrossist- & Fabrikantförening. Detta namn ändrades från och med 1935 till Värmlands- Dalslands Engrossistförening eftersom verksamhetsområdet sedan en tid tillbaka även inkluderade Dalsland. Tanken om ett samfund för grossister och fabrikanter var inte ny, redan den 27 november 1909 bildades av olika intressenter från Karlstad, Kristinehamn, Filipstad och Arvika en sådan sammanslutning. En kommitté tillsattes för utarbetande av stadgar och vid ett sammanträde som hölls den 20 maj 1910 antogs kommitténs förslag och föreningens namn bestämdes till Värmlands Engrossist- och Fabrikantförening, alltså samma namn som Värmlands- Dalslands Engrossistförening bar fram till årsskiftet 1934/35. Denna tidiga förenings syften var väl i stort sett desamma som den senare bildade. Även några personer och företag som var med om att forma det som skulle komma att benämnas Värmlands- Dalslands Engrossistförening ingick också i denna först tillkomna gemenskap. Så man kan med viss fog påstå att rötterna till den år 1923 bildade föreningen daterar sig så långt tillbaka som 1909.

Tidigt 1900-tal fanns det på skilda platser i Sverige väl fungerande och framgångsrika engrossistföreningar. I Värmland var engrosshandeln ännu ej lika utvecklad, som i andra delar av landet och den allmänna förståelsen av den nytta man kunde ha av samarbete partihandlare emellan, var inte tillräckligt stor. Så Värmlands första förening för detta ändamål förde en tynande tillvaro och upphörde med sin verksamhet redan år 1912. Det ursprungliga initiativet till att skapa en vital sammanslutning för värmländska grosshandlare och fabrikanter misslyckades alltså, men tanken var inte död och andra tider skulle komma.

År 1914 bröt första världskriget ut, med allt vad det innebar av lidande och kullkastande av vedertagna värden och begrepp. Krigsåren blev emellertid av flera bidragande orsaker en gynnsam tid för affärsmännen. Vinsterna i företagen ökade betydligt, bland annat skedde kraftiga prisökningar till följd av rådande varubrist och att hamstring av tillgängliga varor förekom i stor utsträckning. Aktiekurserna steg väsentligt och även en snabbt ökande inflation gjorde sitt till för att hålla företagens vinster på en hög nivå. Vid krigsslutet och åren närmast efter, befann sig Sveriges näringsliv i ett utsatt läge och reaktionen på de gyllene år man haft under kriget, lät inte vänta på sig. De betydande vinster som företagen skördat, hade delvis varit skenbara och var till stor del bara ett uttryck för tillfälliga värdestegringar och dessa intäkter skulle i efterhand komma att omfattas av hård beskattning.

Depression följde i krigets spår, aktiekurserna föll radikalt och även varupriserna hade en mycket negativ utvecklingskurva. Det var först nu man på allvar började komma till insikt om vådan av bristande sammanhållning, tyvärr var det i många fall redan försent och ett otal betalningsinställningar genomfördes. Man förstod, att hade den år 1909 bildade engrossist- och fabrikantföreningen fortlevt, skulle man genom samarbete kunnat bearbeta och komma igenom den ekonomiska kris som många företag nu befann sig i, på ett betydligt smidigare och mer effektivt sätt.

Livliga diskussioner följde, olika intressenter emellan, om nödvändigheten av att blåsa nytt liv i den sedan ett drygt decennium avsomnade föreningen. Utvecklingen inom affärslivet hade nu nått en sådan nivå, att förutsättningarna för en stark och livskraftig intresseförening borde vara avsevärt gynnsammare nu, än vad de varit vid det tidigare försöket.

Initiativet till nybildandet av föreningen togs av Värmlands Köpmannaförbund, som vid sitt årsmöte den 11 juni 1923 på sin föredragningslista hade en punkt benämnd, "samarbete med leverantörerna". Många uttalanden gjordes på årsmötet av såväl parti- som detaljhandlare, alla var eniga om att det var nödvändigt att en grossistsammanslutning kom till stånd. En sådan ansågs vara en förutsättning för att skapa ett förtroendefullt samarbete mellan fabrikanter och grossister å ena sidan och detaljhandlarna med dess representant köpmannaförbundet å den andra. Även till det viktiga syftet att befrämja en sund och positiv utveckling av handeln i stort, menades en sådan förening vara en viktig samarbetspartner för.

Man enades om att bilda en kommitté, som fick i uppdrag att gå igenom och göra det förberedande arbete som var nödvändigt inför bildandet av den tilltänkta föreningen. Så skedde och den 13 november 1923 kunde kommittén kalla de värmländska grossisterna till ett möte i Karlstad. Det blev ett välbesökt möte, hela 23 partihandlare deltog och mötet resulterade i det definitiva bildandet av den nya engrossistföreningen för Värmlands län. En interimsstyrelse bildades, med uppdrag att utarbeta förslag till stadgar och vid ett sammanträde som hölls den 8 december 1923 antogs interimsstyrelsens förslag.

Några av föreningens viktigaste uppgifter var handhavandet av betalningsinställelser, där man tillförsäkrade sina medlemmar tillbörligt inflytande genom korrekta, skyndsamma utredningar och ändamålsenliga avvecklingar, samt att förebygga kreditrisker. Genom en objektiv och opartisk bedömning försökte man förhindra att personer som saknade förutsättningar och därför ansågs olämpliga att bedriva köpmannayrket på ett tillfredsställande vis, ej kunde göra detta genom att de inte beviljades någon kredit. I samarbete med Värmlands- Dalslands- Köpmannaförbund bedrevs även utbildnings- och upplysningsverksamhet genom att föreningarna fonderade medel för detta ändamål.

Värmlands- Dalslands Engrossistförenings verksamhet fortgick fram till den 8:e mars 1978, då den definitivt upphörde.

Följande arkivbildarkort har upprättats:

-Värmlands- Dalslands Engrossistförening
-Värmlands Engrossist- & Fabrikantförening

Jan Lundh
Arkivass.

Tilläggsleverans, levnr; 06/07

Förtecknat av Jan Kindeberg
Arkivassistent
2010-09-15

Källor:
Värmlands Engrossist- och Fabrikantförenings minnesskrift 1933
Värmlands-Dalslands Engrossistförenings minnesskrift 1943
Svensk Uppslagsbok 1952
Bo Jacobsson, Karlstad, fd järnhandlare i Forshaga och Deje

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2002-07-16 00:00:00
Senast ändrad2021-11-16 10:43:31