bild
Arkiv

Stockholms stads kommitté för nordiskt hjälparbete


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1111
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/WsF7TRNIaqQfc86JMcRNJ3
Omfång
4,8 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/14376

Förteckning 1111









Förteckning

över

Stockholms stads kommitté för nordiskt hjälparbetes arkiv
Inledning (äldre form)Vid sammanträde den 2 februari 1942 (Utl 1942 nr 40) beslöt stadsfullmäktige lämna visst stöd åt hjälpbehövande norska och finska personer, företrädesvis barn. Den 5 februari 1942 utsåg stadskolligiet en kommitté, som kallades Stadens hjälpkommitté för Finlands och Norges barn. Denna skulle handha ledningen och fördelningen av hjälpinsatser, som förutom kommunala medel utgjordes av bidrag från enskilda, organisationer och församlingar. Efter hand lämnades hjälp till behövande även från andra länder. År 1944 ändrades kommitténs namn till Kommittén för Nordiskt Hjälparbete.

I fråga om hjälpen till norska hjälpbehövande bestämdes inga särskilda riktlinjer. Betträffande de finska barnen skulle staden åtaga sig att bekosta och driva vissa genomgångs- och uppsamlingshem i Stockholm. Dessutom skulle en del sjukhus- och konvalescentplatser ställas till förfogande för vård av sjuka och klena barn. Ett av genomgångshemmen förlades till f d Hotel
Anglais vid Stureplan. Där arbetade tre läkare, tre sjuksköterskor, tjugo hjälpsystrar, fyra tolkar, åttio lottor per dag i skift om sex tim vardera och dessutom städerskor, diskerskor och vaktmästare. Mat till barnen och personal levererades av kaféaktiebolaget Norma. I Stureby inrättades ochså ett genomgångshem, och ett uppsamlingshem anordnades vid Brännkyrkgatan 62. Sjuka barn vårdades på flera av stadens sjukhus, Söderby sanatorium, Barnsanatoriet Tjärnan och konvalescenthem vid Kallhäll och Skrubba. En isoleringsavdelning iordningställdes vid Brännkyrkgatan 62.

Finska och norska barn, i många fall mödrar och barn, och efter hand flyktingar över huvud, taget placerades på förläggningar inom Stockholm och i stadens närhet vid bl a Stadsgården 10, Stopvägen 89, Åkeslund, pojkhem i Åkeshov, Nynäsvägen 312, Enskede, Semesterhemmet vid Skuru, Anneberg, Rosstorp Rönninge, Barnhemmet Bellevue, Gångsätra Lidingö, Kungsberga Färentuna, Lövsätra Viggbyholm, Västergården och Villa Malmen
Österskär, Lidö säteri och Kumla gård vid Drevviken.

Genom förmedlingen och i samarbete med Svenska Röda Korset överlämnade Stockholms stad till Norges Röde Kors gåvomedel till barndaghem i Norge. På fem orter öppnades "Barnas Hus": i Kristiansund, Steinkjer, Namsos, Narvik och Bodö. Varje hem var avsett för 60 barn.

Danska flyktingar togs om hand på ett flertal lokaler i staden. Flyktingkontor inrättades vid Klara Södra Kyrkogatan 11 och dessutom fick danskar disponera några rum i fastigheterna Munkbrogatan 2, Vasagatan 13, Snickarbacken 6, Klarabergsgatan 33 och Lilla Nygatan 5. I stadens omgivningar iordningställdes danska flyktinghem vid Edesta gärd Mölnbo, Kungsberga Färentuna, Skårby gård Rönninge, Ekensdal, Spillersboda, Bergshyddan i Saltsjö Brevik, Tornberget Blidö och Villa Högbacka Viggbyholm.


Estländare fick en samlingslokal i Fagersjö. Franska hjälpsökande anvisades en förläggning vid Krukmakaregatan 22.

Flyktingförläggningarna bestod under längre eller kortare perioder. I oktober 1944 fanns 11 hem.

Efter krigsslutet fick hjälparbetet ändrad riktning. Genom Röda Korsets förmedling fördes kvinnliga franska flyktingar till Viggbyholm. Ungerska flickor i behov av konvalescentvård förlades till Hässelby slott, och från koncentrationsläger i Tyskland överfördes fångar också till Hässelby slott.

I slutet av 1940-talet bidrog hjälpkommittén vid uppförandet av ett barnkonvalescenthem i Köpenhamn, B-B paviljong till Ullevålssjukhuset i Oslo, Sjuksköterskebostad i Bergen, Observationspaviljong inom Epedemisjukhuset i Helsingfors, B-B paviljong i Warsawa, röntgenbuss till Leningrad, röntgenutrustning till Paris och skärmbildsutrustning till Israel.

Stockholms stads kommitté för Nordiskt Hjälparbete upphörde den 30 juni 1950.

Kommitténs handlingar överlämnades till SSA i juni 1952.

Stockholm i stadsarkivet den 21 april 1982


Stina Eriksson

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2015-01-09 16:29:34