Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Uttersbergs bruk


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/11865
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/4SD6bDX9rH6cxG02H087k3
Omfång
33,2 Hyllmeter 
866 Volymer  (-)
Datering
1762–1913(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Schisshyttans bruk
Alternativa namn: Skisshyttans bruk
Kategori: Företag
 
Klockfältets Gruv AB
Alternativa namn: Klockarfältets Gruv AB
Kategori: Företag. Gruv- och stenbrytnings- och petroleumutvinningsarbete
 
Östanfors bruk
Alternativa namn: Östanfors masugn
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Uttersbergs bruk (1590-tal – 1921)
Kategori: Företag. Bruk
Kategori: Företag. Järnbruk
Kategori: Företag. Masugnar
Kategori: Företag. Tackjärnsberedning
Kategori: Företag. Smedjor
 
Flodhammars bruk
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Norrhammars bruk
Kategori: Företag
 
Intressenterna vid Stora och Västra Hultagruvorna (– 1902)
Kategori: Företag. Gruvbrytning
Kategori: Företag. Gruvindustri

Innehåll

Syfte & innehållUpprinnelsen till det senare Uttersbergs bruk tycks vara Flodhammaren (normaliserad namnform), anlagd på 1590-talet vid fallet i Hedströmmen intill den senare Uttersbergs herrgård och Uttersbergs järnvägsstation. I nämnda vattendrag löper numera sockengränsen mellan Skinnskatteberg och Hed. I Östanfors, beläget vid Hedströmmen ett stycke söder om Flodhammaren, tillkom på 1620-talet en hammare.

1675 kom hemmanet Flodhammar och hammaren i Östanfors i Johan Utterklos ägo. Utterklo var född 1647 och vid tiden för inköpet adlad sedan två år, och till hans namn bildades namnet Uttersberg. Bruket kom att inneha flera egendomar i Heds och Skinnskattebergs socknar.

I början av 1860-talet uppfördes mitt emot Flodhammaren en ny franche-comté-smedja på andra sidan ån, varvid Flodhammaren och smedjan i Östanfors nedlades och tysksmidet i Uttersberg upphörde.

1873 såldes bruket till ett bruksägarkonsortium, som året därpå bildade Uttersbergs aktiebolag. 1875 stod en masugn i Östanfors, där ett sågverk också var beläget, färdig. 1876 fattades beslut om att övergå till lancashiresmide och utvidga smedjan.

I avsikt att sörja för malmtillgången till den nya masugnen inköpte bruket 1873 vissa gruvandelar. Året därpå bröts för första gången egna gruvor.

Sedan Uttersbergs aktiebolag gått i konkurs övergick bruket 1893 till Grosshandlarfirman A. W. Frestadius i Stockholm, som året därpå sålde egendomen till Uttersbergs nya aktiebolag. Efter någon tid tvang de dåliga tiderna 1898 bolaget att sälja sina jordegendomar till staten, som emellertid i sin tur sålde själva järnbruket till brukspatron Lindberg på Kolsva och kapten Arthur Frestadius. Bruksdriften drevs från 1898 av det nybildade Uttersbergs bruks aktiebolag, i vilket Kohlswa jernverk hade starka intressen.

Bruksdriften omkoncentrerades härefter, så att gjutgodstillverkningen utökades medan smidet 1900 fullkomligt lades ned. I Östanfors uppfördes också 1904 en mekanisk verkstad och 1905-1906 ett anrikningsverk, ett briketteringsverk och en kraftstation. Bruket ägde inom Riddarhytte malmfält åtskilliga gruvor, bl.a. Korpgruvan, Skilågruvan, Rödgruvan och Persgruvan. Viktigast av dessa var den 1880-1890 och 1895-1920 brutna Persgruvan, för vilken anriknings- och briketteringsverken också förnämligast var avsedda. Vid Persgruvan uppfördes 1912 också ett sovringsverk. Transporten från Persgruvan till Riddarhytte station försiggick först med Riddarhytte aktiebolags linbana, sedan med den nybyggda järnvägen mellan dessa punkter; från Riddarhyttan forslades malmen med Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg och Köping-Uttersbergs Järnväg (1911 sammanslagna) till Östanfors, vartill ett industrispår ledde från en växel strax söder om Uttersbergs stationsområde.

Från 1904 erhöll Uttersberg flera utmål i Klockfältet i Riddarhytte malmfält och gruvbrytning inleddes också 1906 i Stålklockan. 1908-1918 drevs Utterbergs hela gruvrörelse av dotterbolaget Klockfältets gruveaktiebolag. En mängd erhållna utmål i Klockgruvefältet och Storgruvefältet försåldes emellertid 1913 till Ljusne-Woxna aktiebolag.

Hyttan i Östanfors ombyggdes 1919 med helt ny pipa, men trots denna modernisering och det faktum att hela anläggningen i Östanfors var av relativt nytt datum medförde dessa års fördyringar att Persgruvan med andra gruvor jämte lantbruket 1920 övergick till Riddarhytte aktiebolag och anrikningsverket nedlades i juni samma år. Gjutgodstillverkningen fortfor ytterligare någon tid men bruksrörelsen nedlades enligt brukets i Köpingsposten 4 april 1921 citerade meddelande helt fr.o.m. 1 maj 1921. Anläggningarna i Östanfors revs under år 1922.

Primär litteratur osv.:

Carlborg, Harald & Per Geijer, 1923: Riddarhytte malmfält i Skinnskattebergs socken[,] Västmanlands län. Beskrivning utarbetad av Kungl. Kommerskollegium och Sveriges Geologiska Undersökning. Stockholm.
Carlborg, Harald, 1920: Uttersbergs bruk. En historisk skildring. Stockholm.
Holmberg, Bruno, 1996: Anteckningar om hyttor och hammare i Skinnskattebergs bergslag. Skinnskatteberg. (Stencil.)
Ordning & strukturArkivet är förtecknat i en kronologiskt ordnad löpnummerserie, dock så att avsteg från den kronologiska ordningen har gjorts avseende vissa inom löpnummerserien sammanhållna handlingstyper (exempelvis kopieböcker). Det bör vidare observeras att den kronologiska ordningen icke heller i övrigt alltid är sträng.
ArkivhistorikUttersbergs bruks arkivbestånd är uppdelat mellan landsarkivet i Uppsala och Arkiv Västmanland. Den del som under namnet Uttersbergs bruks arkiv förvaras i landsarkivet inkom 1923 som gåva från Kohlswa jernverksaktiebolag och förtecknades någon gång därefter. I december 2008 infördes arkivförteckningen med vissa mindre ändringar i Nationell arkivdatabas. En annan del av bruksarkivet utgör numera Köpings revirs arkiv, också förvarat i landsarkivet. Det är ovisst hur denna arkivdel kommit att bilda revirarkivet, men det torde sammanhänga med att Uttersbergs bruks skogar såldes till staten. Arkiv Västmanlands del av arkivet förvaras i Arboga arkivcentrum i Arboga.
Allmän anmärkning

Tillgänglighet

SekretessNej
DepositionNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Köpings revir (SE/ULA/10692)
Se även: Baggå bruk (SE/ULA/11135)
Se även: Skisshyttans bruk (SE/ULA/13515)

Kontroll

Skapad1995-06-26 00:00:00
Senast ändrad2023-05-24 11:27:02