Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

AMU-center Rasmusgården, Göteborg, arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/13897
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/GjOw3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
11 Hyllmeter  (-)
Datering
1979–1985(Tidsomfång)
VillkorNej
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
AMU-center i Göteborg Rasmusgården
Kategori: Statlig myndighet. AMU-center c1952-1985

Innehåll

Ordning & strukturArkivnummer GLA/13997









Förteckning
över
AMU-center Rasmusgården, Göteborg
Allmän anmärkningNamnet AMU-center började användas tidigast 1972, då meddelade Skolöverstyrelsen "att benämningen omskolningsverksamhet i fortsättningen skall vara arbetsmarknadsutbildningen (AMU)".

Betyg och intyg för elever inskrivna vid AMU-center Rasmusgården kan ibland även finnas i AMU-center Ranängsgatan eller AMU-center Generatorsgatans arkiv.
Inledning (äldre form)AMU-center Rasmusgården, Göteborg

HISTORIK och ARKIVBESKRIVNING

Fram till slutet av 1950-talet var arbetsmarknadsutbildningen av ganska begränsad omfattning. 1960 deltog ca 15 000 personer i omskolningskurser som var föregångare till det som senare blev AMU.

Omskolningsverksamheten, som började på 1940-talet, var främst inriktad på arbetslösa personer. Man skulle komma ut i arbetslivet så fort som möjligt. I Göteborg var ursprungligen Göteborgs arbetslöshetsnämnd huvudman för omskolningskurserna.

Budgetåret 1966/67 fick man tillstånd till försöksverksamhet även för icka arbetslösa med inriktning på utbildning avseende bristyrken.

Det pedagogiska ansvaret för vuxnas yrkesutbildning låg hos KÖY (Kungliga Överstyrelsen för Yrkesutbildning) t o m 1964. Fr o m 1965 var SÖ (Skolöverstyrelsen) tillsynsmyndighet över omskolningskurserna och senare AMU avseende kursplaner och undervisning. SÖ svarade också för den administrativa och ekonomiska ledningen av AMU.

SÖ:s regionala organ var redan fr o m 1962-01-01 Kursstyrelsen, deras uppgift var främst kursplanering och återrapportering. Kursstyrelsen tillsatte också Kursnämnderna som skulle finnas för varje yrke eller grupp av närliggande yrken, det skulle finnas en Kursstyrelse för varje län.

Kursstyrelserna skulle vara egna arkivbildare. Så har det dock inte alltid varit i praktiken. I Göteborgs och Bohus län har Kursstyrelsen för arbetsmarknadsutbildning ordnats och förtecknats som ett eget arkiv, skild från länsarbetsnämndernas arkiv, så som det 1986 beslutades efter AMU:s omorganisation. Se Kursstyrelsen i O-läns arkiv.

Budgetåret 1979/80 var antalet deltagare i olika AMU-utbildningar totalt drygt 140 000 personer. Av dessa deltog närmare 2/3 (90 000) i utbildning anordnad av SÖ. Övrig AMU-utbildning fördelades mellan företagsutbildning, utbildning i det reguljära utbildningsväsendet samt utbildning anordnad av organisationer med flera.

Antalet SÖ-anställda inom AMU uppgick 1980 till närmare 6 500 personer.

AMU-center Rasmusgården startade sin verksamhet som självständig enhet 1979. Verksamheten hade en industriell inriktning. Man utbildade bl a verkstadsmekaniker, svetsare, VVS-montörer och maskinförare. Till Västra Frölunda förlade man bl a svets-mekanisk utbildning och även till Bräcke och Nödinge förlades en del utbildningar. I början av 1980-talet flyttades en del utbildningar till Lindholmen. Även AMU-center Rasmusgården hade SFI-kurser, (svenska för invandrare).

Rasmusgården hade det största antalet kursdeltagare, 1 400 personer, av AMU-centren i Göteborg.

Tillsynsmyndighet för verksamheten, avseende utbildningen, var SÖ. AMU-centren upphörde 1985-12-31.
Författningar: SFS 1966:368; 1977:141; 1987:612; 1979:528.

Arbetsmarknadsutbildningen kom från och med 1986-01-01 att ligga under Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Länsarbetsnämnderna (LAN). Både AMS och LAN var redan tidigare, tillsammans med kommunerna, delaktiga i omskolningsverksamheten. Man fick nu större frihet att anordna lokalt anpassade utbildningar och började i större utsträckning sälja utbildningar direkt till företagen. Försök med företagskurser förekom redan i början av 1970-talet, dessa kurser var dock i början inriktade på att endast utnyttja ledig utbildningskapacitet. Utbildningsönskemål från företagen som krävde nyinvesteringar från SÖ:s sida kunde inte tillgodoses.

Frekventa handlingar:

Serie B 1 Kopior av kursdeltagrnas betyg och intyg 1979-1985. Endast en liten del av dessa handlingar är bevarade.

Serie D 1 A Elevkort 1979-1985. Korten är sorterade efter elevernas födelseår.

Serie D 1 B Betygs- och intygskataloger 1980-1985. Uppgifterna i katalogerna kan delvis ersätta de saknade kopiorna i serie B 1.

Serie G 1 Tjänstgöringsjournaler 1979-1985.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-03-04 00:00:00
Senast ändrad2018-01-10 16:07:46