Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skånska mejeriarkiv. Helsingborgs Mjölkcentral, ek. för.


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30628:159
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/n5FMX4d1xakAaq9UejgBz0
Omfång
20 Hyllmeter 
Datering
1931–1990(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Helsingborgs Mjölkcentral, ek. för. (1931 – 1991)
Kategori: Förening. Ekonomiska föreningar (Mejeri)

Innehåll

Inledning (äldre form)Förteckning
över
Helsingborgs Mjölkcentrals, ek. för.,
arkiv

1931 - 1991


Försäljningsförening i Helsingborgs stad

Ett stort antal mejeriföretag i nordvästra Skåne, både privatägda och andelsföreningar, hade vid slutet av 1800-talet öppnat butiker i Helsingborg för försäljning av mjölk och mejeriprodukter. Den allt starkare inbördes konkurrensen om marknadsandelar ledde emellertid snabbt till olönsamma producentpriser (se vidare Mejeriernas Försäljningsförenings i Hälsingborg, u.p.a., arkiv). Under 1920-talet ökade problemen i omfattning och år 1930 beslöt tio mejeriföretag att, under medverkan av Sveriges Allmänna Lantbrukssällskap, bilda en försäljningsförening med uppgift att överta all försäljning av medlemmarnas produkter på Helsingborgs-marknaden. Företrädare för Allerums, Wallåkra, Tågarps, Norra Möinge och Luggude mejeriföreningar, samt Mörarpsortens Mejeriaktiebolag, Råå Mejeri, Stattena Mejeri, AB Emil Otto och Centralmejeriet deltog i det konstituerande sammanträdet den 5/2 1931 då Hälsingborgs Mjölkcentral, förening u.p.a. (HMC) bildades. Dess ändamål var "att för medlemmarnas räkning driva handel med mjölk och mejeriprodukter". Föreningen skulle också arbeta för enhetlig prissättning samt själv handha kontroll av produkterna. Styrelsen, med säte i Helsingborg, skulle bestå av representanter för varje medlemsföretag. Ett inbördes kontrakt med tio års giltighetstid ang. kvottilldelning reglerade deras försäljning inom staden. Därtill skulle medlemmarnas butiker och affärsrörelser överlämnas till den nya föreningen.
Verksamheten började den 1/6 1931. I butikerna salufördes förutom mejerivaror även konfektyrer, bröd och ägg samt (tidvis) margarin och glass. Man sålde också varor från bil i bl.a. Ramlösa. Partiförsäljning skedde till större kunder, t.ex. stadens allmänna inrättningar, hotell, margarinfabriker m.fl. industrier, samt mjölkhandlare-, specerihandlare- och inköpsföreningar, liksom till militärförläggningar inom staden under krigsåren. Försäljning av skum-mjölk till torrmjölksfabriker förekom från 1950-talet. Samarbete med Alnarp* ang. pasteuriseringskontroll samt införande av fasta regler för kvalitetsbetalning av mjölken nämns 1938. Föreningen anordnade också smörprovningar samt bidrog med priser vid dessa.
Från sin start levererade HMC varor till 117 av stadens totalt 122 mjölkbutiker, varav 69 egna. Under de följande åren inköptes några konkurrerande företag vilkas försäljningsrörelser i staden övertogs. Genom rationaliseringar styrda av årliga utredningar ökade omsättningen till mitten av 1950-talet medan butiksantalet något minskade. Även medlemmarnas mejeri-drift rationaliserades under 1930-talet genom att tre av företagen utträdde eller upphörde (Norra Möinge Mejeriförening m.b.p.a. och AB Emil Otto 1933, Centralmejeriet 1935). Deras försäljningar uppdelades på de kvarvarande enl. förslag av en kvotkommitté tillsatt 1936. En butikskommitté utsågs s.å. med uppdrag att handlägga ärenden rörande butiksnätet, transporter m.m.
På privatmejeriernas begäran tillsattes år 1937 Hälsingborgs Mejerikommitté med uppgift att utreda HMC:s fortsatta verksamhet. Man ansåg att föreningen borde centralisera drif-ten och ombildas till en fusion "med ordentligt stadsmejeri i Hälsingborg". P.g.a. krigsutbrottet beslöts emellertid att det inbördes kontraktet mellan medlemmarna skulle förlängas ett år i taget och byggandet av ett centralmejeri t.v. uppskjutas.
HMC utvidgade verksamheten 1942 då föreningen också själv började driva mejerier efter inköp av Stattena Mejeri, Råå Mejeri och Mörarpsortens Mejeri AB:s rörelser. Det sistnämnda företagets glass- och torrmjölksindustri överläts s.å. till Nordvästra Skånes Mejeriförbund medan dess mejeri nedlades 1948. Inköp av konsumtionsmjölk från utomstående företag skedde då invägningen vid de egna mejerierna var otillräcklig. Föreningens medlemsstock utgjordes efter denna omorganisation dels av fyra mejeriföreningar (organisationsmedlemmar), dels av ca 400 mjölkproducenter (enskilda medlemmar) vilka uppdelades på tre kretsar med representation i föreningens styrelse. En företagsnämnd med ledamöter utsedda dels av företaget, dels av mejeri- och butikspersonalen inrättades 1949.
Försäljning av mjölk och grädde i engångsemballage (Tetra Pak) introducerades av HMC vid utställningen H55 och genomfördes i stor skala från 1956. De lätthanterliga förpackningarna underlättade expedieringen men medförde att den egna butiksrörelsen utsattes för konkurrens från specerihandel och varuhus som då upptog försäljning av mjölk och grädde. Ett kraftigt prisfall på danskt smör minskade starkt försäljningen i Helsingborg av mejerivaror vid ungefär samma tid. Dessa faktorer bidrog till att räntabiliteten avsevärt försämrades för den egna butikshandeln från mitten av 1950-talet och antalet butiker började reduceras successivt. År 1961 hade butiksnätet i Helsingborg helt avvecklats.
För att främst tillgodose stadens behov av mejeriprodukter beslöt föreningen att, i egen regi, uppföra ett centralmejeri (på Fredriksdalsområdet). Det togs i bruk 1960 varvid driften vid mejerierna i Råå och Stattena lades ned. Vid den nya anläggningen framställdes endast konsumtionsmjölk och grädde. Smör och ost levererades genom mejeriförbundet.


Mejeriindustri i nordvästra Skåne

Då det interna avtalet från 1931 befanns strida mot konkurrensbegränsningslagen som trädde i kraft 1953 beslöts att det skulle ersättas med en fastare organisationsform genom fusioner med medlemsföretagen. Stadgarna ändrades 1959 varefter föreningens ändamål var "att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att med mjölk, som medlemmarna leverera till föreningen, bedriva mejerirörelse och annan därmed förenlig verksamhet, ...". Firman var från s.å. Hälsingborgs Mjölkcentral, ek. för.** Fusioner genomfördes med Luggude och Vallåkra mejeriföreningar 1960, varigenom mjölkcentralens verksamhetsområde utsträcktes utanför Helsingborg. Den drev därefter mejerier i Vallåkra (nedlagt 1961) och i Mjöhult (nedlagt 1965). Det senare framställde filmjölk samt distribuerade mejeriprodukter inom Höganäs- och Kullaområdet. Från 1961 började man avveckla det egna butiksnätet också i denna region.
I enlighet med en rekommendation 1963 av Nordvästra Skånes Mejeriförbunds fusionskommitté beslöts att ”som första åtgärd skulle Landskronaortens Mejeriförening och Hälsingborgs Mjölkcentral som anses varande ekonomiskt jämnställda bilda moderföretaget” vid fortsatta fusionsbildningar inom förbundsområdet, rationaliseringsåtgärder som avsågs att åstadkomma ett bättre mjölkpris åt producenterna. Under 1964 uppgick Landskronaortens Mejeriförening m.b.p.a. och Allerums Andelsmejeri, ek. för., i HMC som s.å. även övertog mejerierna i Bjuv, Klippan och Källna från mejeriförbundet. Såväl antalet medlemmar som föreningens försäljningsområde utökades betydligt och försäljning och omsättning steg kraftigt. Genom nedläggningar koncentrerades verksamheten följande år till Helsingborg, Landskrona och Klippan. Från mitten av 1960-talet minskade mjölktillförseln avsevärt i hela Skåne vilket tillsammans med kostnadsstegringar påskyndade centraliseringsarbetet inom förbundsområdet. Fusioner genomfördes mellan mjölkcentralen och Perstorps Mejeriförening u.p.a. (1967), Röstånga m.fl. socknars Mejeriförening u.p.a. (1968), Åstorps Mejeri, ek. för., (1969) samt Hjärnarps och Tåstarps Mejeriförening u.p.a. (1970). Genom en utbyggnad av Fredriks-dalsmejeriet ökade dess kapacitet så att Landskronamejeriet kunde nedläggas 1970. Nedläggningar av flera mindre driftsenheter följde därefter.
Samarbete inleddes under 1970-talet med Engelholms Mejeriförening u.p.a. avseende intransport, invägning och förpackning av mjölk och med Skånemejerier rörande marknadsföring samt distribution av såväl juice som mejeriprodukter. Från 1972 samarbetade man vid tillverkning av fruktyoghurt m.m. med Jacky AB, senare med Margarinbolaget AB. Mjölkcentralen sålde även varor till andra mejerier, levererade förpackad mjölk till skolor i Höganäs och distribuerade glass till sina leverantörer. Ett omfattande samarbete bedrevs från 1972 mellan HMC, förbundet och Skånemejerier (det s.k. mjölkpoolavtalet) samt den nybildade Skånska Mjölkprodukter, ek. för.,*** rörande avsättning av överskottsmjölk och transporter.
Bland verksamheter till gagn för medlemmarna kan nämnas mjölkbedömning och juverhälsokontroll (som ombesörjdes av Skånesemin, ek. för., från 1972 resp. 1975), produktionsrådgivning (genom egen instruktör från 1976), förnödenhetsservice samt försäljning av mejerivaror genom ett par leverantörsbutiker.
Mjölkcentralens medlemsantal halverades mellan 1970 och 1976 medan omsättning och försäljning ökade, bl.a. genom introduktion av nya produkter såsom vitaminberikad lättmjölk, yoghurt och juice (de sistnämnda inköpta genom Skånemejerier).
Fusionsverksamheten fortsatte 1977 då fem mellanskånska mejeriföretag (Engelholms, Hästveda, Hörbyortens, Lövestads och Sösdala mejeriföreningar) uppgick i HMC i syfte att uppnå rationaliseringsvinster samt att höja avräkningspriserna till mjölkcentralens nivå. Driften nedlades vid dessa föreningars mejerier utom i Hörby, där ostproduktionen fortsatte och, efter utbyggnad av ysteriet, även steg väsentligt. Genom dessa fusioner tillkom över 1000 nya medlemmar, varför antalet kretsar ökades till åtta. Helsingborgs Mjölkcentral räknades därefter till ett av landets fem största mejeriföretag.
Det utvidgade företaget invägde ca 75 % av mjölkleveranserna inom förbundsområdet. Mejeriförbundets industriverksamhet blev därigenom till stor del beroende av råvara från HMC och det ansågs lämpligt att dess förädlingsanläggningar också ägdes och administrerades av denna. Under 1977 beslöts om fusion med Mejeriförbundet Skånska Mjölkprodukter, ek. för., som med dotterbolag och industrier övertogs av HMC s.å.**** Samtidigt omorganiserades mjölkcentralen så att industriverksamheten separerades från mejerirörelsen och från 1978 drevs via det från förbundet överförda Ringsjö Ost AB. Detta bolag ombildades, dess aktiekapital höjdes, och bolagsordning och namn ändrades, till Mejeriföretaget Skånska Mjölkprodukter AB (SMp). Verksamheten drevs i kommission för föreningen och redovisades i moderföretagets resultat- och balansräkningar. Det helägda dotterbolagets styrelse var identisk med moderföretagets men hade egen verkställande ledning till 1984 då administration och ledning samordnades. Bolagsstämma avhölls i anslutning till ordinarie föreningsstämma i HMC (se vidare Mejeriföretaget Skånska Mjölkprodukter AB:s arkiv). År 1977 uppgick även Skånsk Mjölkförädling, ek. för., genom fusion i HMC.
Vid SMp:s olika driftsplatser tillverkades smör, ost, torrmjölkspulver och kondensmjölk, fruktyoghurt, färskost m.fl. specialprodukter, samt glass till 1982 då glassrörelsen sål-des p.g.a. dålig lönsamhet. Framställning av konsumtionsmjölk, grädde och filprodukter sked-de vid Fredriksdalsmejeriet i Helsingborg. Dessa varor avsattes genom direktförsäljning samt till butiker och storhushåll medan övriga produkter såldes i parti: smör genom SMR, ost genom Riksost, mjölkpulver genom Scandmilk och till AB Marabou, samt yoghurt genom Margarinbolaget. Mjölkpulverframställningen var prioriterad och utgjorde en stor del (ca 40 %) av den totala tillverkningen men gav relativt låg avkastning.
Invägningen inom HMC ökade något efter fusion 1986 med Örkelljunga Andelsmejeri, ek. för., som syftade till att förbättra mjölkpriset till dess leverantörer. Mejeriet nedlades 1987 och tillverkningen överflyttades till Helsingborg, där från s.å. även mjölk från Engelholmsortens Mjölkproducentförening behandlades.
Under 1980-talet försämrades förutsättningarna för mejeriindustrin i Sverige med bl.a. minskande försäljning och lönsamhet som följd. Genom att rationellt utnyttja sin driftskapacitet, introducera nya, fettsnåla produkter samt genom att samarbeta med andra mejeriföretag och övrig livsmedelsindustri kunde mjölkcentralen upprätthålla ett jämförelsevis högt avräkningspris till sina leverantörer. En minskande invägning kompletterades med externa leveranser. Under 1990 avtalades med AB Marabou och Skånemejerier om legotillverkning av chokladmjölk resp. filprodukter. Då nämns också samarbete ang. förpackning av olika mjölkprodukter åt Svenska Nestlé i Bjuv och Söderåsens Ost i Åstorp. Ett handelsbolag, Skånsk Mjölkförädling HB (se dess arkiv), bildades s.å. tillsammans med Arla, ek. för., för samordning av mjölkpulvertillverkningen i Bjuv resp. Kågeröd.
Då den nya livsmedelspolitiken, beslutad av riksdagen 1990, befarades medföra ökad konkurrens genom att bl.a. jordbruksprisregleringen avvecklades, utreddes ett vidgat samar-bete mellan HMC och Skånemejerier. Betydande merintäkter samt effektivare konkurrens gentemot främst Arla bedömdes bli resultatet av en fusion mellan föreningarna. Då mjölkcent-ralen krävde att samgåendet skulle ske på lika villkor bildade man gemensamt ett nytt företag, Sydmjölk, ek. för. Det övertog de båda föreningarnas rörelser den 1/4 1991 (Se även Skånemejeriers, ek. för., arkiv.).

Handlingar ang. personal anställd vid de av dotterbolaget Mejeriföretaget Skånska Mjölkprodukter AB drivna industrierna har förtecknats i mjölkcentralens arkiv.

______________
* Troligen avses Alnarps Mejerilaboratorium.
** Stavningen ändrades 1972.
*** Från 1973 benämnt Skånsk Mjölkförädling, ek. för. Se dess arkiv.
**** Samma år lämnade de tre sista medlemmarna mejeriförbundet, nämligen Västra Karups och Örkelljunga mejeriföreningar samt Kågerödsortens Mjölkleverantörsförening, ek. för., för att i stället bli direktmedlemmar i SMR.


Ref.: Landskronaortens Mejeriförenings, m.b.p.a., arkiv; Mejeriförbundet Skånska Mjölkprodukters, ek. för., arkiv.

/BG
utskrift 2005-11-24




Hälsingborgs Mjölkcentrals pensionsstiftelse för kompletterande
pensionsförmåner åt tjänstemän*
1960 - 1968

På anmodan av SMR och Sveriges Lantbruksförbund beslöt Hälsingborgs Mjölkcentral, ek. för., att lösa sin kompletteringspensionsfråga fr.o.m. 1960 genom att inträda i PRI (Pensionsregistreringsinstitutet) samt att bilda en därför erforderlig pensionsstiftelse. Hälsingborgs Mjölkcentrals pensionsstiftelse för kompletterande pensionsförmåner åt tjänstemän, vars stadgar registrerades 1962, var en "ren reversstiftelse". Styrelsens ledamöter utsågs av HMC och hade samma säte som föreningen. Stiftelsen sände sina förvaltningsberättelser till länsstyrelsen under vars tillsyn den stod.
Stiftelsens ändamål var att trygga de utfästelser för ålderspensionering som enligt den centrala pensionsuppgörelsen 1960 åvilade HMC för sina tjänstemän. Pensionerna garantera-des ekonomiskt av föreningen. I stiftelsens balansräkningar upptogs reverserna från HMC som tillgångar. Föreningen betalade löpande pensioner, administrativa kostnader m.m. varför skuldebreven inte begärdes uppsagda till betalning.
Pensionsstiftelsen upplöstes den 1/3 1968.

______________
* Pensionsstiftelsens bevarade handlingar har förtecknats i Helsingborgs Mjölkcentrals, ek. för., arkiv (se serie Ö 1).

/BG
utskrift 2005-11-24

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2022-05-11 11:08:31