Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sv. målareförbundet avd. 192, Järpen


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_10006-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yJf1iMeA5IPHpv4h7gTUj6
ExtraIDFAJ_10006-1
Omfång
0,46 Hyllmeter 
22 Volymer 
Datering
1937 – 1967  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSärskilda villkor gäller för handlingar innehållande personuppgifter. Kontakta Föreningsarkivet i Jämtlands län för mer information.
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Sv. Målareförbundet avd. 192, Järpen (1937 – 1966)
Alternativa namn: Sv. Målareförbundet avd. 37 Östersund, 1967-1971.
Alternativa namn: Sv. Målareförbundet avd 14, Östersund 1972-
Kategori: Förening. Ospecificerad (I:Fackliga organisationer)

Innehåll

ArkivhistorikFöreningen uppgick 1/1 1967 i Sv. Målarförbundet avd 37, Östersund.
FÖRBUNDSHISTORIK Sv. målareförbundet
Den första målarefackföreningen bildades i Stockholm 1881. Redan i mars 1886 gjordes ansatser om bildandet av ett rikstäckande fackförbund. I augusti 1887 började fackföreningen i Stockholm utge Målarnas facktidning som sedan skulle bli förbundets organ.
1887-10-02 konstituerades Svenska måleriarbetareförbundet i Stockholm. 17 målarefackföreningar med 900 medlemmar anslöt sig till det nybildade förbundet. Förste ordföranden blev K.A. Hedlund. 1888-06-23 övertog förbundet tidskriften Målarnas facktidning men redan 1889 tvingades man p g a penningbekymmer att lägga ner tidningen. Den startade åter 1899-09. Förbundet anslöt sig 1899-01-01 till LO.
1906-01-01 inrättades en begravningsfond. Storstrejken drabbade förbundet hårt. I början av 1908 hade förbundet ca 4 500 medlemmar och i slutet av 1909 hade medlemsantalet sjunkit till ca 1 500. 1916-01-01 inrättades en arbetslöshetskassa. Begravningsfonden omorganiserades 1916-02-19 till en understödsförening.
1924 överfördes målarna inom den mekaniska verkstadsindustrin till förbundet vilket ökade medlemsantalet. 1929-06-08 bytte förbundet namn till Svenska målareförbundet. 1933 var ett konfliktår för förbundet med strejk under sommarmånaderna maj-augusti. 1934-01-01 organiserades förbundet i 13 kretsar som skulle öka samverkan mellan avdelningarna.
1940 köpte förbundet en fastighet i Hovsta (Örebro län) med avsikt att använda denna för evakueringsändamål. Förbundet förvarade under krigsåren bl a sitt arkiv i denna fastighet. 1940-01-01 ersattes de 13 kretsarna av 8 distrikt vilka fanns kvar till 1945-12-31 då man tog bort denna mellanorganisation. 1946 försåldes fastigheten i Hovås.
1950-12-31 hade förbundet 217 avdelningar med 17 915 medlemmar. 1957-03-29 trädde det första riksavtalet i kraft och 1957-05-01 ersattes förbundsorganet Målarnas facktidning av det gemensamma organet Byggnadsarbetaren. 1973-01-01 började förbundet åter att utge en egen tidskrift med namnet Målarnas facktidning.
Källa: Fackliga organisationer LO-sektorn, Enskilda byråns handböcker (1999)

Kontroll

Skapad2019-06-27 11:47:06
Senast ändrad2024-05-28 09:42:05