Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sv. målareförbundet avd. 14, Östersund


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_10005-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/M4QRLBtuxKgeyriW0hqxq1
ExtraIDFAJ_10005-1
Omfång
6,4 Hyllmeter 
144 Volymer 
Datering
1887 – 1986  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSärskilda villkor gäller för handlingar innehållande personuppgifter. Kontakta Föreningsarkivet i Jämtlands län för mer information.
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Sv. målareförbundet avd. 14, Östersund (1886)
Alternativa namn: Sv. målareförbundet avd. 37, Östersund
Kategori: Förening. Ospecificerad (I:Fackliga organisationer)

Innehåll

ArkivhistorikFörbundet bildades 1886 som Sv. Målareförbundet avd. 37. År 1966 uppgick lokalavdelningarna i Sollefteå och Järpen i föreningen och 1972 nybildades storavdelningen, Svenska Målareförbundet avd 14, Östersund. Den verkade fram till 1985 då en ny omorganisation ledde fram till att avdelning 10, Mellannorrland bildades.
Föremål finns. Se separat förteckning.
Arkivet innehåller även: Sv. Målareförbundet avd. 37 och 14, sekt. Hammerdal, samt sektioner Härjedalen, Järpen, Sollefteå, Strömsund, Sveg, Mörsil och Hede.
FÖRBUNDSHISTORIK Sv. målareförbundet
Den första målarefackföreningen bildades i Stockholm 1881. Redan i mars 1886 gjordes ansatser om bildandet av ett rikstäckande fackförbund. I augusti 1887 började fackföreningen i Stockholm utge Målarnas facktidning som sedan skulle bli förbundets organ.
1887-10-02 konstituerades Svenska måleriarbetareförbundet i Stockholm. 17 målarefackföreningar med 900 medlemmar anslöt sig till det nybildade förbundet. Förste ordföranden blev K.A. Hedlund. 1888-06-23 övertog förbundet tidskriften Målarnas facktidning men redan 1889 tvingades man p g a penningbekymmer att lägga ner tidningen. Den startade åter 1899-09. Förbundet anslöt sig 1899-01-01 till LO.
1906-01-01 inrättades en begravningsfond. Storstrejken drabbade förbundet hårt. I början av 1908 hade förbundet ca 4 500 medlemmar och i slutet av 1909 hade medlemsantalet sjunkit till ca 1 500. 1916-01-01 inrättades en arbetslöshetskassa. Begravningsfonden omorganiserades 1916-02-19 till en understödsförening.
1924 överfördes målarna inom den mekaniska verkstadsindustrin till förbundet vilket ökade medlemsantalet. 1929-06-08 bytte förbundet namn till Svenska målareförbundet. 1933 var ett konfliktår för förbundet med strejk under sommarmånaderna maj-augusti. 1934-01-01 organiserades förbundet i 13 kretsar som skulle öka samverkan mellan avdelningarna.
1940 köpte förbundet en fastighet i Hovsta (Örebro län) med avsikt att använda denna för evakueringsändamål. Förbundet förvarade under krigsåren bl a sitt arkiv i denna fastighet. 1940-01-01 ersattes de 13 kretsarna av 8 distrikt vilka fanns kvar till 1945-12-31 då man tog bort denna mellanorganisation. 1946 försåldes fastigheten i Hovås.
1950-12-31 hade förbundet 217 avdelningar med 17 915 medlemmar. 1957-03-29 trädde det första riksavtalet i kraft och 1957-05-01 ersattes förbundsorganet Målarnas facktidning av det gemensamma organet Byggnadsarbetaren. 1973-01-01 började förbundet åter att utge en egen tidskrift med namnet Målarnas facktidning.
Källa: Fackliga organisationer LO-sektorn, Enskilda byråns handböcker (1999)

Kontroll

Skapad2019-06-27 11:47:06
Senast ändrad2024-05-28 09:42:05