Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Jäders bruk


Basic data

Reference codeSE/ULA/11894
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/AiD6bDX9rH6cxG02H087k3
Extent
44.7 Hyllmeter 
Terms and conditionsNej
Archive institutionRiksarkivet i Uppsala
Record creator / Origination
Jäders bruk
Kategori: Företag

Content

Scope and contentArkivbeskrivning

Beroende på skilda leveranstider har Jäders bruks arkiv kommit att uppdelas i två bestånd. Jäders bruk I, vars huvuddel inkom 1906 och även innehåller lev 2/1966 ordnades och förtecknades i stort sett i tidsföljd. Jäders bruk II omfattande lev 83/1966 och lev 21/1967 (en volym) ordnades istället i serieföljd.

Uppdelningen på två bestånd är en sekundär indelning.

Denna arkivförteckning omfattar hela Jäders bruks arkiv. Den tidigare uppdelningen i två delar med olika ordning har bibehållits, men genom hänvisningar till den äldre leveransen omfattar förteckningen nu hela Jäders bruks arkiv.

För att underlätta överblicken har i början på varje serielagts in hänvisningar till motsvarande volymer i Jäder I.


Några av arkivens serier

Huvudbok, kapitalbok och avräkningsbok (serierna G I, G II och G III) utvisar brukets ekonomiska ställning, kostnader, intäkter, fordringar och skulder. I olika tider delades huvudboken in i kapitalbok, för döda konton som varor eller tillgångar och avräkningsbok med konton för anställda, kunder eller leverantörer. Böckerna har skilda uppslag för varje konto, kund, leverantör, smed osv, där alla ut-och inleveranser och uttag redovisas med priser, och där summor räkas ner.

Expeditionsjournal (D II) är kronologiskt förd och tar upp inleveranser och försäljning.

Vorabendjournal (D III) redogör för leveranser från en del smeder i form av arbete på fritid, därav namnet.

Varubok och manufakturjournal D VIII) redovisar in-och utleveranser av varor, såväl kol, järn, spik tråd mm som spannmål, salt, ost, fläsk, sill, malt mm. För vissa år främst i slutet av 1800-talet är längderna mera renodlade i form av spannmålsjournaler, koljournaler, mejerijournaler mm.

Vågbok (-journal) (D XI) ger besked om brukets leveranser av stångjärn och järntråd.

Rekvisitionsbok (orderbok) (F II) innehåller brukets beställningar ordnade i tidsföljd. Ibland framgår även när leveransen skett.

Faktorer för Jäders bruk:

Hans Kruusbart 1639-
Peter Schaeij arrendator 1665-1673 måg till föregående
Wilhelm Shaeij 1673-1689 son till föregående
Jacob Neuman 1700-1746 måg till föregående
Wilhelm Neuman adlad Mannrestråle 1757- son till föregående
Mårten Christopher Mannerstråle 1795-
Gösta Mannerstråle -1861

Litteratur:

Corin, Carl-Fredrik: Arboga stads historia. - Arboga, 1978. 2 d. III.
D.2: Från 1500-talets mitt till 1718.- 588 s.

Florén, Anders: Disciplinering och konflikt: Den sociala organiseringen av arbetet Jäders bruk 1640-1750.. - Uppsala, 1987. - 255 s. Diss. - (Studia historica Upsaliensia, ISSN 00816531; 147.)

Florén, Anders: Genus och producentroll: kvinnoarbete inom svensk bergshantering, exemplet Jäders bruk 1640-1840/ Anders Florén; resumé francais par Birgitte Parez. - Uppsala: Historiska institutionen, Univ., 1991 (Uppsala: Reprocentralen, HSC). - [4], ii, 131, [1] s. : tab. ; 21 cm. - (Opuscula historica Upsaliensia, ISSN 02848783; 7)

Florén, Anders: Kvinnornas Jäders holme. (Hembygdsföreningen Arboga minne. Årsbok. 1997, s. 76-88.)

Hedborg, Tage. Historik och hågkomster om Jäders bruk. (Hembygdsföreningen Arboga minne. Årsbok. 1967, s. 44-61.)

Kjellberg, Sven T.: Smederna vid Jäders bruk. (En bergsbok. Några studier över svensk bergshantering tillägnade Carl Sahlin. - Stockholm, 1921. S. 212-222.)

Meyerson, Åke: Vapenindustrierna i Arboga under äldre vasatid. - Stockholm, 1939. 254 s. III. (Kungl. livrustkammaren. Akter och utredningar.3.)

Sahlin, Carl: Den basiska martinprocessens införande i Sverige. (Jernkontorets annaler. Årg. 124 (1940) h. 10, s. 537-561.) Jäder behandlas på s. 548-552.

Swederus, M. B.: Bidrag till kännedom om Sveriges bergshantering 1612-1654.(Jernkontorets annaler. N.S. Årg. 65 (1919) s. 28-249.) Jäder behandlas på s. 145-169.

Thorell, Erik: Jäders bruks arkiv. Bland bergsmän och bruksfolk. Sveriges släktforskarförbund, årsbok 1991. sid. 37-58.

Widell, C.O.: Några minnen från Jäders bruk från tiden omkring år 1860. (Västmanlands fornminnesförenings årsskrift. 10 (1920) s. 45-47.)

Historik över Jäders Bruks herrgård. Online: http://www.jadersbruk.se/historia.htm

Jäders bruk

Historik

Första gången Jäder i Arboga socken omnämns är 1329 då Birger Röriksson lämnar sin kvarn i Jäder i pant för sitt testamentes fullgörande. Hans syster Margareta donerar 1340 delar av området till Julita kloster. 1358 skänker Birgers hustru, fru Ramfrid Bengtsdotter den kvarn som då låg vid forsarna till Julita. Ytterligare två donationer till Julita kloster görs av släktingar. När klostrets egendomar 1527 dras in till kronan av Gustaf Vasa bildas en kungsgård i Arboga. Där anlades ett stuteri, sedan flyttat till Kungsör och sedermera till Strömsholm. Gustaf Vasa anlägger år 1551 ett vapenfaktori, Arboga faktori, på Jäders holme, en liten ö i Arbogaån, för att få till stånd en inhemsk vapentillverkning och minska det utländska beroendet.

Vid Arboga faktori smids vapen och rustningar, bland annat till hovet, exempelvis Erik XIV:s paradrustning. Under 1600-talet övergår man mer och mer till civil produktion och från mitten av århundradet upphör vapenproduktionen helt. Jäders bruk får sitt uppsving 1639, då Hans Krusbart tar över som faktor. Därmed upphör bruket att vara ett kronobruk. Från Krusbart övergår bruket till hans måg, Peter Schaeij, som var gift med Eva Krusbart, och därefter dennes son Wilhelm.

Under Wilhelm Schaeijs tid var den ekonomiska situationen närmast katastrofal. Staten hade stora problem att betala det som levereades och brukets fordringar växte. År 1677 beslutade man sig på bruket för att inte leverera mer till staten förrän man fått betalt. Wilhelm bannades, men fick igenom sitt krav. Problemet löstes genom att Wilhelm inte behövde betala arrende för bruket, han blev dessutom lovad att få behålla kontraktet på egendomen. I och med detta stärkte han sin besittnings rätt av bruket.

Wilhelm Schaeijs dotter, Anna Maria, tar med sin man Jacob Neuman sedan över bruket. Anna Marias och Jacobs son, Wilhelm, efterträder föräldrarna, och adlas sedermera Mannerstråle.

Därefter följer 1795 Mårten Christopher Mannerstråle, vilken lämnar över till sina fyra barn. Av dessa är det först Gösta Mannerstråle som ansvarar för driften , och efter dennes död 1861 tar hans systerson Mårten Holmstedt över. 1880 blir Mårten ensam ägare till Jäder. Efter hans död övertas egendomen av hans änka Constance, vilken vid sin död 1917 testamenterar Jäder till sex delägare. Under 1920-talet läggs bruksdriften ned, men jord- och skogsbruket består. 1965, då antalet delägare ökat dramatiskt, säljs jord och skog till dåvarande Domänverket, och herrgården friköps av Birger Hedborg, sonson till en av 1917 års delägare. Dennes dotter säljer herrgården 1996 och första mars 2004 övergår herrgården till nuvarande bolagsform som är ett handelsbolag.

Idag är delar av huvudbyggnaden en privatbostad, övriga delar används för utställningar, antikhandel, matsal och café.

Accessibility

SecrecyNej

Control

Created27/03/2001 00:00:00
Amended06/04/2021 05:54:33