Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Södertälje polisdistrikt


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2477
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7NY9ifmnjK6m8XPJfLwkm0
Omfång
209,1 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)ARKIVBESKRIVNING
Södertälje polisdistrikt
(1965-30/6 1994)


HISTORIK

Den kommunala tiden 1918-1964
Under denna period fanns dels Södertälje stadsfiskalsdistrikt för Södertälje stad, dels Öcknebo landsfiskalsdistrikt som fr.o.m. 1995 – p.g.a. lokalbrist – hade en lokal egen station inom stadsfiskalens gränser för Södertäljeortens polisdistrikt, vilket omfattade flera små orter.

Den statliga tiden 1965.30/6 1994
Den 1 januari 1965 blev hela Sveriges polisväsende statligt och stads- och landsfiskalsdistrikten inom Stockholms län, blev 11 självständiga polismyndigheter. Södertälje stadsfiskalsdistrikt och Öcknebo landsfiskaldistrikt slogs samman till Södertälje polisdistrikt. Tekniska roteln i Södertälje inrättades i samband därmed. I brist på lokala tekniska rotlar på de mindre distrikten i länet, agerade Tekniska roteln i Södertälje teknisk rotel för Huddinge t o m 1971, Handen t o m 1981 och Nacka t o m 1987, medan Solna hade samma funktion för smådistrikten i norra länsdelen. En tids övergångsfas kan dock ha funnits under smådistriktens första självständighetsperiod.

1966 flyttade man in i dagens då nybyggda lokaler på Jovisgatan, efter att man under ca 3 år arbetat i provisoriska lokaler då den tidigare motsvarigheten Rådhusflygeln från 1921, rivits under Citysaneringen 1963. Men det nya huset var redan vid inflyttningen för trångt!

Utställningen och Polisens dag 1969
I maj 1969 anordnades utställningen Din Polis/Expo 69 över hela landet med Rikspolisstyrelsens utställning och lokala utställningar som ett ”led i polisens strävan att stärka det goda förhållandet till befolkningen i vår bygds” (informationsfoldern). I Södertälje invigdes utställningen för allmänheten lördagen den 3 maj av landshövding Allan Nordenstam, sedan man haft interna visningar och visningar för åklagarmyndigheten och pensionerade poliser den 2 maj.

Utställningen hölls i Konsthallen den 2-11 maj. Servering hade man i Baptistkyrkans cafeteria. Utställningsgeneral: Gunnar Skarle.

Arrangemanget avslutades den 11 maj med Polisens dag i Idrottsparken med uppvisningar av ridande poliser, motorcykelpoliser, hundförare etc. Man hade med poliser från flera distrikt.

Den 1 januari 1973 infördes genom lag begreppet polisstyrelse.

Den 1 januari 1974 uppgick Salems kommun i Botkyrka kommun och Salem kom att tillhöra Huddinge polisdistrikt. Den 1 januari samma år startade kvarterspolisverksamheten i Järna. Under april började man i Saltskog på Skogsvaktarvägen 3 med Saltskog Hovsjö som område samt på Vallvägen 9 i Ronna för Ronnaområdet. I mars 1976 började kvarterspolisen i Nykvarn. Det finns pressklipp som närmare beskriver det.

1978 övertog polisen passverksamheten från Länsstyrelserna och Trafiknämnderna övergick till kommunerna.

1979 flyttade man in i det då nybyggda Lunahuset tvärs över gatan. Då hade man redan haft splittrade, provisoriska lokaler ett tag, i brist på rum i det egna polishuset.

Genom Polislagens införande 1984 blev man Polismyndigheten i Södertälje istället och begreppet distrikt var bara den territoriella inledningen.

Trots att den lokala organisationen varierat något under verksamhetstiden har grundstrukturen varit densamma. Distriktets chef är då som nu en polismästare, då med en polisstyrelse, nu med polisnämnd som högsta organ med lokala politiker.

Då organisationsstrukturen i Södertälje - som i de andra distrikten – varit och är ganska enkel och logisk, bifogas inte någon organisationsöversikt över hur den såg ut på distriktstiden, men grundstrukturen var en kansli-, personal- och ekonomiavdelning. För polisverksamheten fanns Hittegodsavdelningen samt ett antal rotlar:

1. Span
2. Trafiken
3. Tekniska
4. Stöld
5. Bedrägeri
6. Våld
7-9. -
10. Utlänningen
11. Narkotika (1982)


Narkotikakommissionen 1987-1990
1987-1990 fanns en särskild kommission som utredde narkotikabrott i länet. Ärendena diariefördes i det distrikt där ärendet började, men utreddes sedan tillsammans med andra distrikt. Efter utredningen arkiverades de i ingångsdistriktet, så kommissionen bildade inget eget arkiv. Vid årsskiftet 1990/91 upplöstes kommissionen och uppgick i länsorganisationen.

Man har länge haft en interntidning: 1965-1967 utgavs Kanslimeddelanden som komplement till polischefens order. 1968-oktober 1994 utgavs den under namnet Kanslinytt. Ett internt blad fortsatte att utgivas efter oktober 1994 med under annat namn.

1991 gjorde Nordiska museet en insamling av yrkesminnen. Poliser från Södertälje bidrog. Under februari 1993-augusti 1994 hade man särskild citygrupp som patrullerade med cykel.

Den 3 februari 1994 föreslog Polisstyrelsen att det föreslagna polismästardistriktet skulle ha 5 närpolisområden (NÄPO) i den nya organisationen.

Den 1 mars 1994 upphörde Allmänna utredningsroteln (AUS) och utlänningsutredningarna gjordes fr. o m det datumet i Utlänningsgruppen.

Kvarterspolisverksamheten ombildades till närpolisområden (NÄPO) i Södertälje, Salem och Järna/Nykvarn i samband med den stora riksomorganisationen den 1 juli 1994, men starten skedde inte förrän 1995.

De mest uppmärksammade kriminalärendena/händelserna i distriktet

• Flickmordet 1969
• Kvinnomordet 1970
• Skattebrottet 1974

• Skottdramat i Salemstaden
Ett rån utfördes i Älvsjö, Stockholms polisdistrikt, den 19 februari 1975. Efter en mycket dramatisk jakt, där polisman skadades, prejades rånarbilen ner i diket i Salem av den dagens hjältar från Södertäljepolisen. Men det var många fler polismän inblandade som också gjorde en god insats. Inför inspektör från Södertälje med k-pist gav rånarna upp.

• Mordet hösten 1986
• Sprängningen i Järna den 16 november 1986
Sprängningen skedde den 26 november 1986 och bildade en stor krater på platsen och skadade skogen flera hundra meter bort.

• Takraset 1987
Det skedde den 25 augusti 1987.

• Mordet 1991
• Broraset 1990.
Det skedde den 16 maj 1990.

• Mordet 1993
• 1990-1994 skedde ett flertal bank- och postrån i distriktet.


Utåtriktad brottsförebyggande (BF) verksamhet till allmänheten
1975-1994 var Södertäljepolisen – som polisen i övrigt på den tiden – väldigt aktiv med brottsförebyggande information till allmänheten. Man var ute i skolorna och pratade om alkohol, narkotika och trafikvett, informationsvideor producerades mm. Några exempel:

• Trafikens dag den 11 september 1988
• Scaniafestivalen den 28 augusti 1988
• Orienteringstävlingen O-ringen juli 1992
• På Torekällberget under sportlovsveckan under många år
• Den internt producerade filmen ”Våldet” om hur mycket fysiskt våld faktiskt skadar spelades in i mars 1987
• En beskrivning av organisationen så som den var 1988, producerades det året
• TV 1-dokumentären ”Satelitbarn” om ungdomars påverkan av TV och våldsfilmer spelades in i bl. a Södertäljeförorten Ronna den 11 maj 1989.
• 1992 gjorde en grupp högstadieelever i årskurs 9, Mediagruppen, Blombackaskolan, en dokumentär om polisen
• Mässan Polis-93 den 4 april 1993

Ett särskilt projekt var det samarbete med kommunens socialförvaltning man hade för ungdomar ”på glid”. Den gamla båten Dolly renoverades och sjösattes, medan andra ungdomar byggde folkracebilar. Dolly byggdes ursprungligen på 1920-talet. Hon hade legat på sjöbotten men tagits upp av en privatperson som skänkte henne till projektet. 1995 sattes hon i sjön, men fortfarande återstod en del renoveringsarbeten. Sedan skulle den ägas av en stiftelse och hyras ut till barn- och ungdomsaktiviteter, men om det blev så är oklart.

Övningar
Man har haft samövningar med räddningstjänst mm, bl.a.
• 6, 8, 14-15 maj 1981 på Ing 1:s område utmed vägen mellan Tveta och Nykvarn,
• Övning i ingripande mot farlig person, Vällinge den 6-7 maj 1986
• Övning i ingripande mot farlig person (”bankrån”) i Vällinge i oktober 1987
• Katastrofövning (”flygolycka”) den 2 juni 1988
• Katastrofövning på Astra den 23 september 1987
• Övning i ingripande mot farlig person, Vällinge, oktober 1992

Samverkansprojektet 1994-1995
Mot bakgrund av juristedepartementets promemoria i mars 1992 med titeln ”Åtgärder mot bruk av narkotika samt ringa narkotikabrott”, uppkom idén om ett samverkansprojekt myndigheter emellan.

Under 1993 (med ny, skärpt, narkotikalag den 1 juli 1993), förbereddes men fr. o m januari 1994 fanns, en samverkansgrupp inom Södertälje kommun, Telge kommundelsnämnd men med finansiering av Socialstyrelsen i ett projekt för bättre samarbete mellan polis, åklagare, frivård och socialtjänst. De skulle skapa en åtgärdskedja för narkotikamissburkande unga 18-24 år.

En styrgrupp med bl.a. Södertäljepolisens narkotikarotelchef Rune Andersson från polisen styrde, medan en provgrupp fr. o m oktober 1994 försökte skapa en återgärdskedja. Den 1-5 maj 1995 var provgruppen på en studieresa till London.

I maj 1995 skulle man börja tillämpa återgärdskedjan i praktiken. Den 9 juni 1995 skulle styrgruppen ha ett möte där provgruppen skulle rapportera från London, men uppgifter tyder på att det kanske upphörde då och övergick i de nya, löpande, samverkade rutinerna.

Datorisering
Det första som datoriserades var löne- och ekonomiadministrationen när man anslöt sig till de dåvarande datasystemen SLÖR (1979) för personaladministrationen samt FCF för ekonomin.

Den 1 januari 1991 startades det allmänna diarier för ”förvaltningsärenden”/icke brottsärenden i Södertälje och det tidigare manuella, separat förda Delgivningsdiariet uppgick i det.

Den 1 januari 1992 startades i Södertälje det datoriserade Kriminaldiariet med både kriminal- och bötesärenden. Den 18 december 1993 började man i Södertälje använda fortsättningen: Rationell anmälningsrutin (RAR) som en förberedelse inför staten av den nya länsmyndigheten den 1 juli 1994. Införandet av RAR i Södertälje gjordes i det särskilda IRIS-projektet (Införande av RAR i Södertälje) Projektets ”styrman” var Nils-Arne Järnetun och det avslutades 1995.

Under budgetåret 1992/93 hade man ännu inte något datornätverk. Men andra register datoriserades.

Länsmyndighet den 1 juli 1994
Den 1 juli 1994 upphörde polisdistriktet och uppgick i Södertälje polismästardistrikt, Polismyndigheten i Stockholms län. De 11 myndigheterna i Stockholm blev 8 polismästardistrikt men nya områden, varav Polismästardistrikt 8/Södertälje polismästardistrikt var ett.

Den 1 januari 1998 upphörde polisens handläggning av utlänningsärenden, vilket övertogs av Statens Invandrarverk, numera Migrationsverket. Polisen har sedan dess bara gränskontrolls- och avvisningsärenden o dyl. kvar.

Diarieföringen centraliserades. 1997 inrättades tre förvaltningsdistrikt för ekonomi, personal, diarieföring och arkivvård samt service.


ARKIVET

Södertälje polisdistrikts arkiv utgörs av ca 200 hyllmeter handlingar som bevarats. Resterande utgörs av gallringsbara handlingar, där de senaste kan gallras tidigast 2025.

Diarierna och ärendena är de till omfånget största serierna. Arkivet är ett pappersarkiv, men det finns en icke obetydlig mängd fotografiskt material samt videofilmer och kassetband samt ljudband format till kriminalärendena. Men inga handlingar på datamedia.

Handlingar

Diarier och handlingar till diarier
I distriktet bröt man – som vanligt var – ut vissa ärendetyper/saknummer i Allmänna diariet med förvaltningsärenden till separata diarier en tid innan de återfördes/upphörde. Handlingar har dock inte alltid hanterats korrekt, vilket medför att man inte helt kan utgå ifrån att alla handlingar som skulle diarieförts har diarieförts eller att de återfinns där de ska återfinnas.

Fotografier och videor
Det finns en stor del mängd fotografier av flera olika slag (se arkivförteckningen). När Södertälje gjorde tekniska arbeten åt andra distrikt, framställdes i speciella ärenden fotodubbletter för Södertäljes utbildningsändamål.

Pressklipp
Pressklipp samlades av Södertäljes fotograf Viveka Karlsson, dels andra tjänstemän som skapade egna samlingar.

Gallring
I arkivvården har man vid gallringen med ett undantag ganska väl följt gallringsbesluten. Undantaget gäller avgränsningen i tid mellan serierna E2C och E2CA och E2CB som av misstag blev fel, liksom sorteringen av personskador och icke personskador. Gallringen på enheterna däremot, kan kanske p.g.a. okunskap ha skett på fel sätt i högre utsträckning.

Distriktet har haft samma polishus under perioden, men man har utökat och flyttat runt en hel del, vilket också kan ha inneburit fel dokumenthantering. Övergången till länsmyndigheten blev svår ur administrativ synvinkel, där avslutningen av det gamla distriktets administration även pågick under 1995.
Gränsdragningar gentemot andra arkiv
Strävan har varit att i så stor utsträckning som möjligt avskilja handlingar vid gränsen mellan arkivbildarna 30 juni/1 juli 1994, men det var inte alltid möjligt.

Sekretess
Många av handlingarna innehåller olika slag av känsliga uppgifter som omfattas av Sekretesslagen (1980:100).

Museet som inte blev av (1988-1995)
1988 fick fotografen Viveka Karlson i uppdrag av intendent Lars Emmoth att skapa ett lokalt polismuseum.

Hon hämtade idéer och inspiration från andra muséer.

Det blev åtminstone en tillfällig liten utställning i den brottsförebyggande avdelningens lokaler i början på 1990-talet.

1995 fick hon direktiv att avbryta projektet.

Ingrid Söderlund.

Kontroll

Skapad2015-08-24 11:54:08
Senast ändrad2015-08-24 15:07:42