Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Skåne - Blekinge Skogstjänstemannaavdelnings nr 322 av SALF arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30714
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7tuOWc1tAqs67iVyRygWYA
Omfång
0,1 Hyllmeter 
1 Volymer 
Datering
1944–1995(Huvudsaklig tid)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Skåne - Blekinge Skogstjänstemannaavdelning nr 322 av SALF (1944 – 1994)
Kategori: Förening. Fackliga föreningar

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30714

Lev. 39/1995
Förteckning 61/1995








Förteckning

över

Skåne-Blekinge skogstjänstemannaavdelnings nr 322 av SALF

arkiv



































Förteckningen upprättad i juni 1995
av arkivarie Bengt Danielson.
Inledning (äldre form)SKÅNE-BLEKINGE SKOGSTJÄNSTEMANNAAVDELNINGEN,
Tillbakablick vid 40-årsjubileumet 1984.

Föreningen bildades vid konstituerande möte i Hässleholm, den 12 nov. 1944, och fick namnet Skånes Skogstjänstemannaförening. Mötet leddes av skogvaktare Erik Strömberg Knislinge. Närvarande 17 skogsmän.
På föreningens 1:a årsmöte, också i Hässleholm, den 14 jan. 1945, valdes Erik till vår 1:e ordförande. Vice ordf. blev hejderiddare Valter Olsson Lövestad, kassör skogvaktare Olof Nilsson Gualöv, sekr. skogvaktare Erik Persson Axeltorp och som ledamot stiftsskogvaktare Carl Fernesten Kristianstad. Ordf. fick i uppgift att tillskriva SAF (nuv. SALF) för att erhålla kollektiv anslutning.Medlemsantalet hade nu ökat till ca 40 st.
Nästa möte hölls i Perstorp den 28 juli 1945, där man endast godkände protokollet från årsmötet och beslutade att nästa årsmöte skulle hållas i Hässleholm den 27 jan. 1946. På den fria diskussionen där enades man bl.a. om följande målsättning:
1. Organisationsarbetet bland skogstjänstemännen bör intensifieras för att ge föreningen bättre kraft och stadga.
2. Värnande om yrket, så att de som med avlagd skogsskoleexamen och med liv och lust gjort sig skickade för arbetet i skogen, ej bliva undanträngda av de som mera av en tillfällighet och utan egentlig skoglig bildning söka och erhålla skogvaktare- och andra därmed jämförbara tjänster.
3. Att varje skogsman med målmeveten strävan gör sitt bästa för att höja skogens avkastning, och söka medverka till att priserna på skogens produkter blir bästa möjliga.
Beslut fattades om att hålla 2 möten årligen, varav det ena sommartid med skogsexkursion. Vid årets slut hade medlemsantalet ökat till 54 st. Blekinge anslöts till föreningen den 11 aug. 1946 för att senare, när medlemsantalet ökat, bilda egen förening.

1954 Antalet medlemmar är nu 62 st. 2 styrelsemöten hölls, årsmötet var i Perstorp med 32 medlemmar närvarande. Sommarmötet hölls den 7 aug. Turistgården Forsakar med 36 medlemmar engagerade. Efteråt hade man skogsexkursion på Borrestad och Maltesholm. På den tiden deltog alltid Sjellands Skovfogedförening och Smålands Skogstjänstemannaförening i aktiviteterna med ett par man vardera. Kurs i psykologi hölls på Örenäs slott med 11 deltagare från föreningen. Tekniken har gått framåt, protokollen börjar bli maskinskrivna och därmed mera lättlästa.

1964 Den fackliga medvetenheten ökar, det är kärvt på arbetsmarknaden, det känns tryggt att vara med i fackförening, antalet medlemmar har ökat till 92 st. Vi höll 4 styrelsemöte under året, årsmötet hölls i Hässleholm den 21 mars med 41 medlemmar närvarande. Sommarmöte hölls på Bäckaskog den 13 juni med efterföljande exkursion på Karsholm och Nymölla. Inf-möte om lönefrågor hölls i maj i Hässleholm.

1974 Vi är lika många medlemmar som för 10 år sedan, 92 st. Styrelsen hade 6 sammanträden, årsmötet hölls i Kristianstad den 16 mars med ca 30 medlemmar närvarande. 30-årsjubileumet firades på Kastanjegården i Yngsjö utan efterföljande exkursion.


ÖVRIGA MINNESVÄRDA, OCH I VISSA FALL KURIOSA, HÄNDELSER OCH BESLUT SOM MAN KAN UTLÄSA UR PROTOKOLLEN.

Löner och ersättningar
Mycket hemlighetsmakeri de första åren, inte många ville tala om vad de hade i lön eller löneförmåner.
1950 lade styrelsen ett förslag om att ingen skogvaktare med skogsskolan skulle ha en lön understigande 6000 kr/år + dyrtidstillägg.
1949 började man fundera om det kunde tänkas vara möjligt att erhålla ersättning för hållandet av motorfordon i tjänsten även i Skåne.
Styrelsearvoden
1948 erbjöds kassören ett arvode på 1 kr/medlem/år, som han dock avböjde. Ångrade sig senare och antog 1949 erbjudandet.
SKOGSMANNEN
1946 beslöts att vädja till förbundet om ekonomiskt stöd för att försöka förbättra tidskriften. Ev. kunde en utdebitering av 1-2 kr/man/år accepteras. Uppmanades medlemmarna att skicka in notiser om skog och jakt för att om möjligt göra tidskriften mer innehållsrik.
1950 kostade SKOGSMANNEN 2 kr/medlem/år.
Gruppverksamheten
Den hade länge diskuterats innan den kom igång på allvar 1966 med Agne Möller som pådrivande kraft. I starten fanns det 10 grupper, numera är det 8 st, som fungerar med varierande framgång.
Skogsveckan
Den första utlottningen av bidrag för resa till Skogsveckan vanns 1948 av Erik Wergini, 75 kr.
Matriklar
Den första matrikeln planerades redan 1948 och utgavs 1949. Kostnad 1,50 kr/medlem.
1957 planerades en ny, som blev färdig 1959 och kostade 5 kr/medl.
1963 beslöts om en ny matrikel med lösbladssystem. Den blev klar 1964 till en kostnad av 740 kr/200 ex.
Den matrikel som vi väl alla har där hemma gjordes 1974, och den betalade vi 10 kr/man för.
1984-års matrikel finansierades via annonser och ger istället för kostnad en viss vinst.
Medlemskap i föreningen
1952 diskuterades det mycket om danskar skulle få lov att vara medlemmar.
1953 tyckte många att importen av danska skogsmän borde begränsas, det hade redan kommit in för många, de var svåra ett samarbeta md och de dumpade lönerna.
1954 beslöts på årsmötet: Dansk skogvaktare, fast anställd i Skåne, kan efter ansökan vinna medlemskap i föreningen.
1952 beslöts att skogvaktare utan skogsskola inte fick vara med i föreningen. Detta diskuterades mycket genom åren, och först på årsmötet 1963 beslöts att icke skogsskoleutbildad kan vinna inträde i föreningen om han innehar kvalificerande anställning härför.
1958 nekades skogsförmän medlemskap i föreningen, och så förblev det ända till 1970, efter det kunde förman bli med om han hade arbetsledande befattning.
Kolleberga skogsskola
1952, på hösten, tillskrev Skogstjänstemannaföreningen skolan och påtalade den dåliga ordning, städning och renlighet samt brist på de enklaste kraven vad det gällde sundhet och hygien som förekom på skolan.
Kolleberga var då i ett mycket stort behov av upprustning, och föreningen engagerade sig i den genom att skicka en skrivelse till Kungl. Domänstyrelsen och begära en sådan. Bl.a. genom vår medverkan upprustades skolan ordentligt i mitten på 50-talet.

1984.06.01.
Einar Nilsson

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1995-06-20 00:00:00
Senast ändrad2013-08-28 09:19:22